Alla inlägg under mars 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 mars 2009 21:47


Denna frågeställning behandlas också i Språkförsvarets ”Kommentar till ’Språk för alla – förslag till språklag’”, varifrån merparten av denna text (jag är en av undertecknarna) är hämtad.  Men det har framkommit en del nya, intressanta omständigheter.


I propositionen ”Språk för alla” (sid. 34) heter det angående tolkningssystemet att

 

Sverige har varit drivande för att få till stånd en smidigare och mindre kostsam språkordning inom EU. Samtidigt är det regeringens utgångspunkt att svenskan inte ska behandlas annorlunda än jämförbara språk i EU, t.ex grekiska och portugisiska.’

 

Detta självberöm fanns redan i den socialdemokratiska regeringens proposition ”Bästa språket” 2005. Tolkningssystemet bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning (d.v.s. oftast engelska och franska) och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Inom RP-systemet tilldelas varje medlemsstat en pott per år. Om en stats begäran om tolkning överstiger den tilldelade potten får medlemsstaten själv betala. Vid begäran som understiger potten går 2/3 tillbaka till resepotten för respektive medlemsstat.

 

Men har denna språkordning egentligen varit så lyckad för Sveriges vidkommande? Sverige beställer nämligen minst tolkning av EU:s medlemsstater och använde 2006 endast tio procent av avsatta medel:

 

Länder som Grekland, Finland och Ungern använder hälften av budgeten, Danmark och Estland använder näst Sverige minst tolkning (sid.35).’

 

Stora länder med stora språk som Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien använde inte bara avsatta budgetmedel utan tillsköt även egna pengar för att få önskad tolkning.

 

Det förs ingen som helst diskussion i propositionen varför Sverige begär minst tolkning av alla EU-stater. En teori skulle kunna vara att Sverige är den EU-stat, vars företrädare har de överlägset bästa kunskaperna i engelska eller franska förutom i de stater, där dessa språk är modersmål för majoriteten av medborgarna. Franska kan emellertid direkt uteslutas. Det finns heller inga som helst empiriska bevis att de svenska företrädarna skulle tala så mycket bättre engelska än sina holländska och danska kollegor, vilkas språk också är nära besläktade med engelskan. Det är alltså snarare fråga om de svenska företrädarnas mentalitet och självbild, som regeringen inte tycks vilja försöka ändra. De föredrog alltså att 60 procent av de budgeterade medlen för tolkning gick till resepotten, medan 30 procent försvann tillbaka in i EU:s kassa.


Mot den bakgrunden var skrivningen i språklagsutredningens författningsförslag, nämligen att ’Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk’, högst rimlig. Men regeringen går emot utredningen på denna punkt. Det enda konkreta argument som anförs i propositionen är att ’…kan det konstateras att det av praktiska och ekonomiska skäl skulle vara mindre ändamålsenligt att enbart utgå från behovet att hävda det egna språket när det avgörs om tolkning ska begäras (sid.37).’ Men Sverige förlorar ju ekonomiskt på att inte använda de budgeterade medlen för tolkning fullt ut! Slösar Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien med skattebetalarnas, de egna och de övriga i resterande EU-länder, pengar? Det kan också uttryckas som att Sverige deltar i att bestrida kostnaderna för ifrågavarande länders tolkningsverksamhet, eftersom dessa utnyttjar potten fullt ut – i motsats till Sverige. Sverige gör säkert också rena kapacitetsförluster, eftersom ytterst få svenska företrädare talar flytande engelska eller franska. Att inte använda tolkningssystemet inom EU är dessutom direkt parodiskt, eftersom EU har världens mest omfattande och avancerade tolkningsverksamhet. 


Men vart tar sedan dessa inbesparade tolkningspengar vägen? Så här skriver Bo Søren Søndergaard på Folkebevegelsens webbplats:


Da vi i efteråret gik i gang med at kigge nærmere på Rådets regnskab, fandt vi mange mærkelige ting. Bare ét enkelt eksempel: I 2006 overførte Rådet over 12.672.000 euro fra budgetbevillingen til tolkning til rejser. Det er næsten 100 millioner danske kroner – hvilket vel også er en slags penge sidst på måneden! Og sådanne overførsler er fortsat i 2007, hvor op til 2/3 af budgetbevillingen til tolkning kunne overføres til rejser. Men hvorfor er kontoen til rejser så ikke bare blevet hævet? Og hvad er alle disse penge konkret brugt til? Svaret blæser i vinden! 


Derfor inviterede jeg Rådet til et officielt møde for, at de kunne forklare sig. Det afviste de. I stedet foreslog de mig en uformel frokost, hvor vi kunne sludre over et par gode glas vin. Som begrundelse henviste Rådet til en såkaldt ’Gentlemans-aftale’ fra 1970, hvor parlamentet skulle have lovet ikke at blande sig i Rådets pengesager mod, at Rådet så heller ikke blandede sig i Parlamentets pengesager.”


(Bo Søren Søndergaard är rapportör för betänkandet "Om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007".) 


Man kan ju tänka sig att resepotten adderades med drygt 12 miljoner euro, antingen det innevarande räkenskapsåret 2006 eller nästföljande. Antag att resepotten var 100 miljoner euro 2006; man kunde då antingen resa för 112 miljoner euro 2006 eller så överfördes drygt 12 miljoner till år 2007. Om dessa miljoner adderades till resepotten 2007, är det ingen besparing ur EU:s synvinkel. Det är bara fråga om en omfördelning av utgifterna. Samma sak om resepotten minskades med 12 miljoner 2007 (100 – 12), d.v.s 88 miljoner användes. Det är ju bara en besparing om EU minskade sina utgifter totalt med 12 miljoner euro.

 

Frågan är alltså: Vad hände med de dryga 12 miljonerna euro, som sparades in på tolkningen 2006?  Det är fråga om ungefär samma summor 2007 och 2008.

 

Tänk om EU totalt sett inte gör någon besparing alls genom att tolkningsbudgeten inte utnyttjas fullt ut! Utgifterna omfördelas enbart. Då faller ju den svenska regeringens argumentation som ett korthus.

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 mars 2009 19:14



Det kan du kontrollera på Expressens webbtest om världens språk.  Pröva själv här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Bra initiativ, men i vilken stad ligger stiftelsen?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 mars 2009 17:41


Tidsskriften Budstikken är snart ute med  årets första nummer. Abonnemang kan tecknas här. Innehållet är som följer:


Christian Nicholas Eversbusch: I danskens væksthus. 

Bent Pedersbæk Hansen: Hvad koster et modersmål?

Søren Nielsen: Undervisning udelukkende på engelsk? Landbohøjskolen ved en sproglig skillevej.

Henrik Gottlieb: Afløsning, supplement eller erstatning? Anmeldelse af Guðrún Kvaran (red.): Udenlandske eller hjemlige ord? En undersøgelse af sprogene i Norden. Oslo: Novus 2007.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 mars 2009 20:47


Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank, öppnade idag på webben på adressen rikstermbanken.se. Den invigdes samtidigt formellt  av infrastrukturminister Åsa Torstensson på Rosenbads konferenscenter.


Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank. Rikstermbanken innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. I Rikstermbanken finner du till största delen termer på svenska, men också termer på flera av Sveriges minoritetsspråk och på andra språk, bland annat på engelska, franska, tyska och ryska. Rikstermbanken är fri och gratis, öppen för alla och envar, oavsett om du är journalist, översättare, handläggare vid en myndighet eller vetgirig vanlig medborgare.


Rikstermbanken har byggts upp av Terminologicentrum TNC, Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk, som också kommer att förvalta och utveckla Rikstermbanken.


Till Rikstermbanken ska du vända dig när du till exempel


  • vill veta vad ett ord eller uttryck inom ett ämnesområde betyder, t.ex biotop inom miljöområdet, annuitet inom bankväsendet eller freemover-student inom högskolevärlden

  • behöver en vedertagen definition av ett begrepp, t.ex glaciär inom geovetenskapen

  • vill veta vilken skillnaden mellan två begrepp är, t.ex mellan mobilt Internet och trådlöst Internet

  • letar efter en engelsk (fransk, tysk, finsk ...) motsvarighet till en svensk term, t.ex spackla inom måleribranschen

  • vill veta vad en term ska heta på svenska, t.ex thermal bridge inom byggbranschen

  • vill veta hur en förkortning ska uttydas, t.ex ADL inom hälso- och sjukvården.


All den information du får fram i Rikstermbanken rör fackspråk. Det innebär att varje begrepp som ingår i Rikstermbanken hör till ett eller flera ämnesområden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 mars 2009 21:12


Vi har tidigare i denna blogg skrivit om att Arla vill att Keso ska betecknas som "cottage cheese", bl.a den 17/2 och den 16/2 (1).


Elin Peters på Dagens Nyheters Mat & Dryck-avdelning berättar i denna bloggtext att att hon blivit kontaktad av Arla:


"Men häromdagen fick jag ett lite annorlunda brev. Det var Arla som ville att vi INTE skulle skriva ordet 'Keso' i recepten. Istället skulle vi skriva 'cottage cheese'. Och egentligen har de ju rätt, det är ju så klart bättre att skriva namnet på en produkttyp än på ett speciellt varumärke.


Problemet är att man ju måste förstå vilken produkt som avses. Keso har ju blivit generiskt, att varumärket har kommit att representera en hel produkttyp, vilket förmodligen de flesta varumärkesansvariga skulle bli glada över, och få vet på rak arm vad 'cottage cheese' är. För att göra det hela ännu mer komplicerat så skulle vårt korrektur helt säkert inte godta ett engelskt begrepp som "cottage cheese" utan vi skulle bli tvungna att skriva typ 'grynig färskost' istället."


Söker man Google på "cottage cheese" (se också fotnoten), dyker det upp en sponsrad länk av Arla, där det står:


"Keso - naturell

En god och nyttig färskost.
Passar till det mesta!
www.arla.se"


Allt är i sanning mycket förvirrande.


Per-Åke Lindblom


1) Det senare inlägget hamnar vid avgränsad sökning ("")  på femte plats av 437000 träffar på Google.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Den nu gällande upplagan av Svenska Akademiens ordlista (13 upplagan 2006) har nu lagts ut på nätet. Här kan man söka på ord i dagens svenska. Programmet visar den sida i boken där det sökta ordet står. Om ordet inte finns med bland de 125 000 uppslagsorden, visas den sida där det skulle ha stått. Observera att bokstäverna v och w kommer i denna ordning i ordlistan. Se vidare ordlistan!


Om du däremot vill ha fylligare upplysningar om ett ord, gå till Svenska Akademiens ordbok (SAOB). I SAOB ges förutom en detaljerad och noggrann behandling av ordens betydelser även, i det så kallade huvudet som inleder varje artikel, en redogörelse för ordens stavning, uttal och böjning. Huvudet avslutas med en kortfattad etymologi, dvs. beskrivning av ordens historia och ursprung. Varje betydelse illustreras med ett antal språkprov, och det först angivna språkprovet på en betydelse är alltid det äldsta i SAOB:s arkivmaterial. Eftersom ordboken är historisk behandlas inte bara nu levande ord utan också sådana som är helt ur bruk, och betydelser tas upp som aldrig eller nästan aldrig används i dagens språkbruk.


Den enda haken är att SAOB inte är färdigställd ännu; ordboken går till "trivsel".  Några bokstäver återstår alltså.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 16 mars 2009 22:28


EU-kommissionens generaldirektorat för översättning inbjuder till seminariet ”Språkanvändningen i EU – visioner och verklighet” 21 april 2009, kl. 10–12, i Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm.


Språklig mångfald är ett nyckelbegrepp i EU:s språkpolitik. Denna mångfald är ett kulturarv som vi måste bevara. Dessutom vill EU att alla, såväl barn och ungdomar som vuxna, ska uppmuntras att lära sig två andra språk utöver det egna modersmålet. Mot denna bakgrund bjuder vi in till debatt och diskussion utifrån följande frågeställningar:


  • Hur står sig EU:s visioner i verkligheten?
  • "Modersmålet + 2", realitet eller utopi?
  • Hur ser språkanvändningen ut i olika EU-sammanhang, med 23 officiella språk och tre arbetsspråk?
  • Hur fungerar tolkning och översättning?
  • Hur ser det ut på språkfronten här hemma? Hur klarar sig svenskan?
  • Hur ser framtiden ut för tyska, franska och andra språk i skolan och på universiteten?
  • Regionala språk och minoritetsspråk, är det verkligen något för EU?
  • Ryska, arabiska och kinesiska, kan det vara något för EU?
  • "All Europeans will become bilingual, except for Anglophones, who are becoming monolingual"?


Marco Benedetti, generaldirektör på EU-kommissionens generaldirektorat för tolkning, kommer att hålla ett inledningsanförande och därefter delta i debatten. Är du intresserad av att delta? Vi vill gärna ha din anmälan senast den 25 mars, helst per e-post, till DGT-STOCKHOLM@EC.EUROPA.EU


VÄLKOMMEN!


Frågor besvaras av:

Eva-Marie Ek och Bengt Samuelsson

Handläggare i språkfrågor

Europeiska kommissionen, Representationen i Sverige

Regeringsgatan 65

103 90 Stockholm

Tfn: +46(0)8 562 444 41/42


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards