Direktlänk till inlägg 21 mars 2009

Vart tar EU:s inbesparade tolkningspengar vägen?

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 mars 2009 21:47


Denna frågeställning behandlas också i Språkförsvarets ”Kommentar till ’Språk för alla – förslag till språklag’”, varifrån merparten av denna text (jag är en av undertecknarna) är hämtad.  Men det har framkommit en del nya, intressanta omständigheter.


I propositionen ”Språk för alla” (sid. 34) heter det angående tolkningssystemet att

 

Sverige har varit drivande för att få till stånd en smidigare och mindre kostsam språkordning inom EU. Samtidigt är det regeringens utgångspunkt att svenskan inte ska behandlas annorlunda än jämförbara språk i EU, t.ex grekiska och portugisiska.’

 

Detta självberöm fanns redan i den socialdemokratiska regeringens proposition ”Bästa språket” 2005. Tolkningssystemet bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning (d.v.s. oftast engelska och franska) och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Inom RP-systemet tilldelas varje medlemsstat en pott per år. Om en stats begäran om tolkning överstiger den tilldelade potten får medlemsstaten själv betala. Vid begäran som understiger potten går 2/3 tillbaka till resepotten för respektive medlemsstat.

 

Men har denna språkordning egentligen varit så lyckad för Sveriges vidkommande? Sverige beställer nämligen minst tolkning av EU:s medlemsstater och använde 2006 endast tio procent av avsatta medel:

 

Länder som Grekland, Finland och Ungern använder hälften av budgeten, Danmark och Estland använder näst Sverige minst tolkning (sid.35).’

 

Stora länder med stora språk som Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien använde inte bara avsatta budgetmedel utan tillsköt även egna pengar för att få önskad tolkning.

 

Det förs ingen som helst diskussion i propositionen varför Sverige begär minst tolkning av alla EU-stater. En teori skulle kunna vara att Sverige är den EU-stat, vars företrädare har de överlägset bästa kunskaperna i engelska eller franska förutom i de stater, där dessa språk är modersmål för majoriteten av medborgarna. Franska kan emellertid direkt uteslutas. Det finns heller inga som helst empiriska bevis att de svenska företrädarna skulle tala så mycket bättre engelska än sina holländska och danska kollegor, vilkas språk också är nära besläktade med engelskan. Det är alltså snarare fråga om de svenska företrädarnas mentalitet och självbild, som regeringen inte tycks vilja försöka ändra. De föredrog alltså att 60 procent av de budgeterade medlen för tolkning gick till resepotten, medan 30 procent försvann tillbaka in i EU:s kassa.


Mot den bakgrunden var skrivningen i språklagsutredningens författningsförslag, nämligen att ’Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk’, högst rimlig. Men regeringen går emot utredningen på denna punkt. Det enda konkreta argument som anförs i propositionen är att ’…kan det konstateras att det av praktiska och ekonomiska skäl skulle vara mindre ändamålsenligt att enbart utgå från behovet att hävda det egna språket när det avgörs om tolkning ska begäras (sid.37).’ Men Sverige förlorar ju ekonomiskt på att inte använda de budgeterade medlen för tolkning fullt ut! Slösar Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien med skattebetalarnas, de egna och de övriga i resterande EU-länder, pengar? Det kan också uttryckas som att Sverige deltar i att bestrida kostnaderna för ifrågavarande länders tolkningsverksamhet, eftersom dessa utnyttjar potten fullt ut – i motsats till Sverige. Sverige gör säkert också rena kapacitetsförluster, eftersom ytterst få svenska företrädare talar flytande engelska eller franska. Att inte använda tolkningssystemet inom EU är dessutom direkt parodiskt, eftersom EU har världens mest omfattande och avancerade tolkningsverksamhet. 


Men vart tar sedan dessa inbesparade tolkningspengar vägen? Så här skriver Bo Søren Søndergaard på Folkebevegelsens webbplats:


Da vi i efteråret gik i gang med at kigge nærmere på Rådets regnskab, fandt vi mange mærkelige ting. Bare ét enkelt eksempel: I 2006 overførte Rådet over 12.672.000 euro fra budgetbevillingen til tolkning til rejser. Det er næsten 100 millioner danske kroner – hvilket vel også er en slags penge sidst på måneden! Og sådanne overførsler er fortsat i 2007, hvor op til 2/3 af budgetbevillingen til tolkning kunne overføres til rejser. Men hvorfor er kontoen til rejser så ikke bare blevet hævet? Og hvad er alle disse penge konkret brugt til? Svaret blæser i vinden! 


Derfor inviterede jeg Rådet til et officielt møde for, at de kunne forklare sig. Det afviste de. I stedet foreslog de mig en uformel frokost, hvor vi kunne sludre over et par gode glas vin. Som begrundelse henviste Rådet til en såkaldt ’Gentlemans-aftale’ fra 1970, hvor parlamentet skulle have lovet ikke at blande sig i Rådets pengesager mod, at Rådet så heller ikke blandede sig i Parlamentets pengesager.”


(Bo Søren Søndergaard är rapportör för betänkandet "Om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007".) 


Man kan ju tänka sig att resepotten adderades med drygt 12 miljoner euro, antingen det innevarande räkenskapsåret 2006 eller nästföljande. Antag att resepotten var 100 miljoner euro 2006; man kunde då antingen resa för 112 miljoner euro 2006 eller så överfördes drygt 12 miljoner till år 2007. Om dessa miljoner adderades till resepotten 2007, är det ingen besparing ur EU:s synvinkel. Det är bara fråga om en omfördelning av utgifterna. Samma sak om resepotten minskades med 12 miljoner 2007 (100 – 12), d.v.s 88 miljoner användes. Det är ju bara en besparing om EU minskade sina utgifter totalt med 12 miljoner euro.

 

Frågan är alltså: Vad hände med de dryga 12 miljonerna euro, som sparades in på tolkningen 2006?  Det är fråga om ungefär samma summor 2007 och 2008.

 

Tänk om EU totalt sett inte gör någon besparing alls genom att tolkningsbudgeten inte utnyttjas fullt ut! Utgifterna omfördelas enbart. Då faller ju den svenska regeringens argumentation som ett korthus.

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 aug 22:11

I en artikel i Svenska Dagbladet den 16/8 rapporterar Anna-Malin Karlssson från en språkvetenskaplig konferens i Rio de Janeiro. Hon skriver:   ”I Sverige ser vi oss som ett litet språksamhälle, som framförallt slåss mot det stora ’ko...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 17 aug 16:27


  Bild: Johan Edholm   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 16 aug 08:00

Verein Deutsche Sprache genomför för närvarande en medlemsomröstning om vem som ska utses till årets Sprachpanscher, en motsvarighet till Språkförsvarets negativpris, Årets anglofån. En av de fem kandidaterna är flygbolaget Air Berlin, om vilken det ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 15 aug 08:00

The Telegraph rapporterade den 5 maj om ett anförande som Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, hade hållit. Juncker inledde med att säga:   “Jag kommer att uttrycka mig på franska, eftersom engelskan sakta men säkert håller på ...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se