Direktlänk till inlägg 21 mars 2009

Vart tar EU:s inbesparade tolkningspengar vägen?

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 mars 2009 21:47


Denna frågeställning behandlas också i Språkförsvarets ”Kommentar till ’Språk för alla – förslag till språklag’”, varifrån merparten av denna text (jag är en av undertecknarna) är hämtad.  Men det har framkommit en del nya, intressanta omständigheter.


I propositionen ”Språk för alla” (sid. 34) heter det angående tolkningssystemet att

 

Sverige har varit drivande för att få till stånd en smidigare och mindre kostsam språkordning inom EU. Samtidigt är det regeringens utgångspunkt att svenskan inte ska behandlas annorlunda än jämförbara språk i EU, t.ex grekiska och portugisiska.’

 

Detta självberöm fanns redan i den socialdemokratiska regeringens proposition ”Bästa språket” 2005. Tolkningssystemet bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning (d.v.s. oftast engelska och franska) och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Inom RP-systemet tilldelas varje medlemsstat en pott per år. Om en stats begäran om tolkning överstiger den tilldelade potten får medlemsstaten själv betala. Vid begäran som understiger potten går 2/3 tillbaka till resepotten för respektive medlemsstat.

 

Men har denna språkordning egentligen varit så lyckad för Sveriges vidkommande? Sverige beställer nämligen minst tolkning av EU:s medlemsstater och använde 2006 endast tio procent av avsatta medel:

 

Länder som Grekland, Finland och Ungern använder hälften av budgeten, Danmark och Estland använder näst Sverige minst tolkning (sid.35).’

 

Stora länder med stora språk som Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien använde inte bara avsatta budgetmedel utan tillsköt även egna pengar för att få önskad tolkning.

 

Det förs ingen som helst diskussion i propositionen varför Sverige begär minst tolkning av alla EU-stater. En teori skulle kunna vara att Sverige är den EU-stat, vars företrädare har de överlägset bästa kunskaperna i engelska eller franska förutom i de stater, där dessa språk är modersmål för majoriteten av medborgarna. Franska kan emellertid direkt uteslutas. Det finns heller inga som helst empiriska bevis att de svenska företrädarna skulle tala så mycket bättre engelska än sina holländska och danska kollegor, vilkas språk också är nära besläktade med engelskan. Det är alltså snarare fråga om de svenska företrädarnas mentalitet och självbild, som regeringen inte tycks vilja försöka ändra. De föredrog alltså att 60 procent av de budgeterade medlen för tolkning gick till resepotten, medan 30 procent försvann tillbaka in i EU:s kassa.


Mot den bakgrunden var skrivningen i språklagsutredningens författningsförslag, nämligen att ’Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk’, högst rimlig. Men regeringen går emot utredningen på denna punkt. Det enda konkreta argument som anförs i propositionen är att ’…kan det konstateras att det av praktiska och ekonomiska skäl skulle vara mindre ändamålsenligt att enbart utgå från behovet att hävda det egna språket när det avgörs om tolkning ska begäras (sid.37).’ Men Sverige förlorar ju ekonomiskt på att inte använda de budgeterade medlen för tolkning fullt ut! Slösar Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Italien med skattebetalarnas, de egna och de övriga i resterande EU-länder, pengar? Det kan också uttryckas som att Sverige deltar i att bestrida kostnaderna för ifrågavarande länders tolkningsverksamhet, eftersom dessa utnyttjar potten fullt ut – i motsats till Sverige. Sverige gör säkert också rena kapacitetsförluster, eftersom ytterst få svenska företrädare talar flytande engelska eller franska. Att inte använda tolkningssystemet inom EU är dessutom direkt parodiskt, eftersom EU har världens mest omfattande och avancerade tolkningsverksamhet. 


Men vart tar sedan dessa inbesparade tolkningspengar vägen? Så här skriver Bo Søren Søndergaard på Folkebevegelsens webbplats:


Da vi i efteråret gik i gang med at kigge nærmere på Rådets regnskab, fandt vi mange mærkelige ting. Bare ét enkelt eksempel: I 2006 overførte Rådet over 12.672.000 euro fra budgetbevillingen til tolkning til rejser. Det er næsten 100 millioner danske kroner – hvilket vel også er en slags penge sidst på måneden! Og sådanne overførsler er fortsat i 2007, hvor op til 2/3 af budgetbevillingen til tolkning kunne overføres til rejser. Men hvorfor er kontoen til rejser så ikke bare blevet hævet? Og hvad er alle disse penge konkret brugt til? Svaret blæser i vinden! 


Derfor inviterede jeg Rådet til et officielt møde for, at de kunne forklare sig. Det afviste de. I stedet foreslog de mig en uformel frokost, hvor vi kunne sludre over et par gode glas vin. Som begrundelse henviste Rådet til en såkaldt ’Gentlemans-aftale’ fra 1970, hvor parlamentet skulle have lovet ikke at blande sig i Rådets pengesager mod, at Rådet så heller ikke blandede sig i Parlamentets pengesager.”


(Bo Søren Søndergaard är rapportör för betänkandet "Om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007".) 


Man kan ju tänka sig att resepotten adderades med drygt 12 miljoner euro, antingen det innevarande räkenskapsåret 2006 eller nästföljande. Antag att resepotten var 100 miljoner euro 2006; man kunde då antingen resa för 112 miljoner euro 2006 eller så överfördes drygt 12 miljoner till år 2007. Om dessa miljoner adderades till resepotten 2007, är det ingen besparing ur EU:s synvinkel. Det är bara fråga om en omfördelning av utgifterna. Samma sak om resepotten minskades med 12 miljoner 2007 (100 – 12), d.v.s 88 miljoner användes. Det är ju bara en besparing om EU minskade sina utgifter totalt med 12 miljoner euro.

 

Frågan är alltså: Vad hände med de dryga 12 miljonerna euro, som sparades in på tolkningen 2006?  Det är fråga om ungefär samma summor 2007 och 2008.

 

Tänk om EU totalt sett inte gör någon besparing alls genom att tolkningsbudgeten inte utnyttjas fullt ut! Utgifterna omfördelas enbart. Då faller ju den svenska regeringens argumentation som ett korthus.

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 mars 08:00

Enligt en nyhetsartikel i Dagens Nyheter den 23/3 föreslår moderaterna i Stockholms landsting att namnen på Stockholms tunnelbanestationer ska kunna säljas ut. Idén är bland annat hämtad från Dubai, som har auktionerat ut namnrättigheterna till 23 av...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 19:44

Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 21 februari vill oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr se attraktiva friskolor i Rinkeby:   – Vi vill säkerställa att de mest attraktiva skolorna får möjlighet att öppna filialer i mer utsatta områ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 13:39

Språkförsvarets båda priser, Språkförsvarets pris och Årets anglofån, kommer att delas ut i Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm den 22 april kl. 15.00.   Mottagarna till priserna är inbjudna. Vi återkommer med information.   (Denna ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:30

I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer – ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:19

Frågan löd: Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?   Resultatet blev följande:   blåljuspersonal 45,5 procent annonsblockerare 16,8 p...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se