tillhör de tidskrifter, som har fått ett språkdiplom av Språkförsvaret - läs mer här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten - lätt redigerad - är hämtad från Språkrådets webbplats)

Dagstidningar och andra medieföretag anammar nu Språkrådets rekommendation om stor bokstav på alla partier, även riksdagspartierna. Det gäller också kortformer och förkortningar.

I januari förra året gick Språkrådet ut med rekommendationen att benämningarna på alla politiska partier bör skrivas med stor bokstav, helt enkelt för att partbenämningarna i dag fungerar och uppfattas som namn. Och namn skrivs med stor bokstav. Stor bokstav skulle även gälla riksdagspartierna, som i den journalistiska världen tidigare normalt skrivits med liten bokstav. Och stor bokstav skulle också gälla kortformer och förkortningar: Centerpartiet, Centern, C. De nya direktiven upprepades sedan i den nya utgåvan av Svenska skrivregler som kom i augusti.

TT följer nu de nya rekommendationerna om stor bokstav. Många andra – nyhetsbyråer, tv-bolag, dagstidningar och liknande – har fattat belut om att följa efter. Och praktiskt genomför många ändringen just i dag, 15 januari. Ett principbeslut om att följa de nya rekommendationerna har också tagits i den s.k Mediespråksgruppen, med representanter från många stora svenska medieföretag.

Du kan läsa mer om den nya rekommendationen i Veckans språkråd v.49 2008.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

heter Mikael Parkvalls nya bok. Den finns ännu inte i handeln, men beskrivs av AdLibris på följande sätt:

”Nej, ordet lagom finns inte bara i Sverige, eskimåerna har inte så värst många ord för snö och engelskan har inte fler synonymer än svenskan. Det cirkulerar många myter om språk som har väldigt lite med verkligheten att göra. 

Lingvisten Mikael Parkvall tar ner oss på jorden på ett både roande och bildande sätt.”

Det här är inte hans första eller enda bok. Han har tidigare bl.a skrivit ”Limits of language” med undertiteln ”almost everything you didn´t know you didn´t know about language and languages”. Den innehåller en massa fakta, en del märkliga uppgifter till och med, om språk. Det hör till saken att den brittiska utgåvan har begåvats med en baksidesillustration, som av någon anledning inte passade i USA:

Detta är en illustration till Noam Chomskys mest berömda mening: ”Colorless ideas sleep furiously" (”Färglösa idéer sover ursinnigt”). Den påminner mig om Bertrand Russels exempel: ”Kungen av Frankrike är skallig”.

Per-Åke Lindblom

heter en nystartad tidning  i Tornedalen. Tidningen utges på meänkieli och finska. Ansvarig utgivare är Bengt Pohjanen. Mer om meänkieli kan man läsa här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den nya finlandssvenska tankesmedjan, Magma, startade sin verksamhet i Finland för ett halvt år sedan. Efter vissa initiala svårigheter har nu Magma fått upp sin webbplats på nätet.

Nils-Erik Forsgård, som leder Magma, presenterar bakgrunden till tankesmedjan i ”Nya svar på gamla frågor”. Redan är debatten om finlandssvensk identitet och svenska språkets överlevnadsmöjligheter intensiv på webbplatsen. Det är lätt att kommentera olika kolumnister inlägg liksom att formulera egna inlägg.

För 200 år sedan gick Sverige och Finland på grund av omständigheternas makt skilda vägar. Detta uppmärksammas både i Finland och Sverige.

Språkrådet bidrar genom att belysa vad delningen betytt för den språkliga utvecklingen för svenskan och finskan. Språkrådet gör det dels genom ett språkseminarium den 2 april, dels genom information om de båda språken och angränsande ämnen på sin webbplats. Gå till den svenska eller den finskspråkiga sidan om märkesåret. Sidan uppdateras under hela året.

Mer om "Märkesåret 1809", som är ett regeringsprojekt, kan du läsa på denna webbplats. Syftet med projektet är att stärka samhörigheten mellan Finland och Sverige.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webplats - några extra länkningar har gjorts)

Från 1 januari satsas det i Norden på ökad språkförståelse mellan nordiska barn och ungdomar. Samtidigt får det nordiska språksamarbetet ny form.

Satsningarna på ökad språkförståelse mellan i första hand nordiska barn och ungdomar sker mot bakgrund av att språkförståelsen försämrats de senaste decennierna – samtidigt som kontakterna i form av arbetskraftsinvandring och näringlivsfusioner ökat.

Det nordiska språksamarbetet får från 1 januari samtidigt en delvis ny form, både på politisk nivå och på språkvårdsnivå. Det innebär bl.a att det inrättas en särskild rådgivande expertgrupp som ska ta fram förslag till insatser. Nätverket för Nordens språknämnder (där Språkrådet ingår) får ett övergripande ansvar för att samordna alla språkaktiviteter i Norden. Nätverket får ett administrativt kontor för att utföra detta uppdrag, förmodligen i form av två tjänster som placeras i Danmark.

I de nya direktiv som gått ut om de nya språksatsningarna klargörs också att arbetet tydligare ska förankras i ”Deklaration om nordisk sprogpolitik” som togs fram 2006.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har tidigare uppmärksammat Kungliga Operans nya språkpolitik genom att länka till ett blogginlägg av Gunnar Gällmo. I en insändare i Dagens Nyheter den 9 januari uppmärksammar även Staffan Björklund detta fenomen. Han skriver:  

”Nu har det hänt. I en nyskriven svensk opera, som framförs på Kungliga Operan i Stockholm, sjunger man på engelska! Svenskan är förvisad till textmaskinens ljusremsa. Det svenska språket är ett av världens bästa språk att sjunga på. Lika bra och tacksamt som italienska. Librettot utgår från en text av Torgny Lindgren (som är fast förankrad i den västerbottniska myllan).

Vilken idiotisk idé att på detta sätt förvanska ursprungstexten. Lika idiotisk som om Dramaten skulle börja spela Strindberg på engelska.” 

Han ger också en SL en släng av sleven:

”Även SL har dragit sitt strå till stacken genom sitt löjliga engelska högtalarutrop: "Next stop" på varje tunnelbanestation.” 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)