Alla inlägg under januari 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 januari 2009 23:05


Rune Lykkeberg kommenterar i artikeln ”Konkurrencestat vs. Kulturnation” i Information den 17/1 den danske vetenskapsministern Helge Sanders bedrift att sätta en prislapp på det danska språket.  


”Vi skal forsvare Danmark og bevare sammenhængskraften, men vi har ifølge regeringen Fogh ikke råd til at tænke og forske på dansk.


Dansk er blevet for dyrt i Danmark. Tanker, der ikke talt eller skrevet på engelsk, er ikke produktive. Og det skal tankerne være på universiteterne: Produktive og profitable. Den danske videnskabsminister Helge Sander satte i denne uge en pris på omkostningerne ved at forske og undervise på dansk ved de danske universiteter: 100 millioner kroner. Det sagde han til et forslag fra Socialdemokraterne, som ville forpligte universiteterne 'til at tage hensyn til det danske sprog'.[...]
 
som eksemplet med sproget dansk på universiteterne viser, kan det også være hensyn til den globale konkurrence og den økonomiske overklasses interesser, som udfordrer det dansk sprog. Nu bliver det regeringen Fogh, som i konkurrencestatens navn hævder, at det er for dyrt at forske og undervise på dansk. Det er ikke humanisternes påståede 'relativisme’, men kapitalisternes forskelsløse kult omkring den korteste vej fra forskning til faktura, som truer kulturarven og det nationale sprog. 


Men kan alltid ett språks värde mätas i pengar? Ett språk kanske t.o.m är ovärderligt?



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 januari 2009 21:58


Kontaktpersonerna för Språkförsvaret antog ett förslag till programförklaring för Språkförsvaret på ett möte den 11/1. Förslaget bygger vidare på tidigare antagna dokument som "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!" Det är alltså ett förslag, som inte är genomdiskuterat i hela nätverket, men som kommer att föreläggas ett kommande årsmöte eller konstituerande möte med anledning av eventuellt föreningsbildande.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 januari 2009 22:13


Taloustutkimus har för den finlandssvenska tankesmedjan Magmas räkning utfört en undersökning om svenskans ställning i Finland bland 1012 personer, i åldern 15 -79 år. Undersökningen ger en bild av folkmajoritetens attityder till finlandssvenskarna och det svenska språket.


Resultaten från undersökningen har gett upphov till olika slags rubriker i massmedierna de senaste dagarna beroende på vad man tycker är intressant. ”Finnar vill ha nordisk identitet – men på engelska” (Hufvudstadsbladet), ”Norden är viktig – men inte svenskan” (Norden i Dag), ”Stort stöd till svenska språket i Finland” (Nyheter från Sveriges Radio-Ekot) eller ”Finländare positiva till svenskan i Finland” (Språkrådet). 


Det är naturligtvis möjligt att bilda sig en egen uppfattning genom att själv läsa rapporten. Undersökningen presenteras av Nils Erik Forsgård och kommenteras av forskare Kjell Herberts, professor Tom Moring och filosofie doktor Barbro Allardt Ljunggren.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 januari 2009 14:05


I senaste numret av Budstikken skriver Lars S. Vikør, professor i nórdisk språkvetenskap vid universitet vid Oslo:


"I Norge, som i andre land, har det foregått en stadig utvikling i retning av engelsk på en rekke slike områder eller domener. Det har også vært mye offentlig debatt om saken. Debatten fokuserte tidligere mest på engelske lånord i norsk, som mange oplevde som en trussel om språklig utvanning og oppløsning. Denne frykten er dempet nå, fordi totalovergang till engelsk med den følge att norsk bli 'ubrukelig', på sikt blir opplevd som en större trussel (språket har tross alt overlevt et betydeligt lånordinntak i tidligere tider).


I debatten er det de 'engelskskeptiske' som har hatt overtaket. De som forsvarer den engelske frammarsjen, har i mindre grad tatt ordet, men det er deres politikk som i stillhet har vunnet fram - langt ifra fullstendigt, men et godt stykke (min fetstil)."


Bilden är densamma i Sverige. De "engelskskeptiska" dominerar debatten, men de som försvarar eller bidrar till engelskans frammarsch flyttar fram sina positioner. Anledningen? De senare är överrepresenterade inom det politiska och ekonomiska etablissemanget och har makt och/eller de ekonomiska resurserna. Om till exempel Tele2 driver en reklamkampanj under mottot "Born to be cheap", krävs det mycket kraft för att balansera den uppmärksamhet som engelskan alldeles oförtjänt får på detta sätt.  Man får snarast hoppas att de flesta som tar del av reklamen tycker att den är löjlig.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 januari 2009 19:32


På DNs NoN-sida pågår sedan en tid diskreta lektioner i tyska glosor. Jan Lewenhagen presenterar flera dagar i veckan ett tyskt ord och förklarar i humoristiska ordalag dess betydelse. En trevlig motvikt till all den engelska vi bombarderas med dag ut och dag in. Idag kan man t.ex läsa följande:


Totaltoll

"Toll" har en annan betydelse än den ursprungliga "tokig". Ta därför inte illa upp om nägon säger att du är "totaltoll". Du är sannolikt inte en "helidiot", utan bara "jättehäftig".


"Tollwut" är däremot tyska för "rabies" (min anmärkning).


 Hillo Nordström

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 januari 2009 11:26



I Sverige fick finska språket och meänkieli status som minoritetsspråk år 2000. Återstår att se hur implementeringen lyckas. I Finland har svenska språket status som nationalspråk tillsammans med finskan. Tyvärr är implementeringen i stora stycken fallerande.  Enligt en undersökning är det bara ca 40 % av de svenskspråkiga minoriteterna som får service på sitt modersmål trots att de varit med och byggt upp och försvarat sitt hemland lika länge som den finska befolkningen. För de finskspråkiga minoriteterna i kommuner med svenskspråkig majoritet är läget bättre. Ca 85 % av de finska minoriteterna får service på sitt modersmål. Det är svårt att förstå att man lyckas bättre i svenskspråkiga kommuner att bygga upp service för nyinflyttade finskspråkiga minoriteter än det lyckas i kommuner med nyfinsk majoritet att låta service på svenska finnas kvar på en ort som fungerat på svenska i århundraden. Fenomenet är intressant och kunde kanske utgöra objekt för akademisk forskning. Sverige som nu försöker bygga upp service på finska kanske kunde lära något utifrån erfarenheterna i Finland.


Av de betydande språkliga minoriteterna inom EU är det bara en minoritet - finlandssvenskarna - som går bakåt. Detta stämmer till eftertanke.


Å andra sidan gör Finland ett berömvärt arbete när det gäller att stödja finska och finskbesläktade folk utanför Finland. Detta sker också i Sverige. Utan detta stöd kan man kanske undra vad finska språkets status skulle ha varit i Sverige. Stödet för finskan utomlands har fullt stöd över hela fältet i Finland...  När jag vid millennieskiftet bodde i Stockholm några år överraskades jag mången gång av den beundran för Finland som jag fick erfara. Det var status att vara finne i Stockholm. Det antas att ca 1/5 av sverigefinnarna utgörs av finlandssvenskar. Denna folkgrupp noteras inte överhuvudtaget i Sverige. De flesta av dem finns tyvärr på verkstadsgolvet också i Sverige precis som i Finland – en sanning som man knappt vågar uttala i Finland där slagordet ”svenskatalande bättrefolk” användes med stor framgång mot finlandssvenskarna.


Mot denna bakgrund dristar jag mig till att under märkesåret 2009 föreslå att Sverige nu skulle börja intressera sig för finlandssvenskarna på samma sätt som Finland arbetar för de finskspråkiga sverigefinnarna. I dag ger Sverige ett visst stöd för svenskundervisningen i finska skolor i Finland. Detta är knappast effektivt eftersom de finska skoleleverna inte vill studera ”tvångsvenska” eller ”pakkoruotsi” som det kallas i Finland. Orsaken till denna ovilja är att alla i Finland inser att svenska språket och finlandssvenskarna är på väg att utplånas i Finland. Att detta kan ske i Norden förklaras i huvudsak av att det sker på finska. Ingen utanför Finland synes förstå vad som är på gång. Skulle Sverige i stället börja intressera sig för det verkliga problemet dvs. den accelererande förfinskningen skulle sannolikt resultat kunna uppnås ännu även om det är i senaste laget.


Förfinskningen sker genom nedmontering av tidigare tvåspråkiga förvaltningsstrukturer som ersätts med i praktiken enbart finskspråkiga lösningar, massiv finsk inflyttning i tidigare svenskspråkiga kommuner och slutligen en intensiv hetsjakt mot finlandssvenskarna och det svenska språket i finska media.


Utan stöd utifrån förefaller det som om en nästan tusen år gammal del av Finlands kultur är på väg att utplånas. Detta vore väl ändå en betydande förlust för både Sverige och Finland?


Erik Skön

Helsingfors


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 januari 2009 15:49


I en annons i Dala-Demokraten den 4/10 sökte Banverket en Supply Chain Manager. Denne ska vara med och utveckla BV materialförsörjningsstrategi. Vi känner inte till om befattningen har tillsatts eller inte.  Det är inte den frågan som är intressant i detta sammanhang.


I varje fall har benämningen "Supply Chain Manager" lett till en omfattande debatt på Svenska Järnvägsklubbens diskussionsforum "Postvagnen" . Banverkets personalavdelning, eller vilken instans det nu är som är ansvarig, måste vara bra fantasilös, när den inte kan hitta en svensk benämning.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 januari 2009 23:03


I en krönika, "Jag är mitt språk", i Helsingborgs Dagblad den 19/12 formulerar Teresa Küchler en kärlekförklaring till det svenska språket. Den har säkert att göra med att hon har rik erfarenhet av EU och Bryssel:


"'Mitt fosterland är det portugisiska språket', Fernando Pessoas berömda ord står inristade på en staty av den portugisiske författaren nära mitt hem. Jag studsar till varje gång jag läser det. Jag är mitt språk, min identitet är min tankesvärld och mina tankar klär jag i de ord som finns till buds i mitt språk med de konnotationer och associationer som just det språket och de orden tillåter. Mina tankar kan inte gå längre än så, mina åsikter kan inte tänkas om de inte kan sägas. Och därför är svenskan mitt fosterland, bara i språket hittar jag hela mig själv.


Jag kommer aldrig att göra anspråk på de svenska sjöarna, bergen och dalarna. De var aldrig mina, jag ägde dem aldrig. Jag kommer aldrig säga till en främling att hon inte får sitta på samma stycke svenska mark som jag. Jag har mitt fosterland på tungan.  


Svenskan är för mig det mest precisa, nyanserade, böjliga och tänjbara, dramatiska, poetiska eller, när så behövs, lagtextsnustorra språket i hela min föreställningsvärld. Varför skulle min föreställningsvärld vara mindre viktig i den europeiska debatten än en engelsmans? Varför ska brittens tankar flöda utan hinder i en politisk debatt, medan mina ska filtreras genom språknät?"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8
9
10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20
21
22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards