Alla inlägg under december 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2008 14:54


I ett föregående inlägg tog jag upp fenomenet sammansättningar i svenska språket, vilket förstärker möjligheten att bilda nya ord i språket. På Googles blogg den 21/11 redogör Daphne Dembo för vilka sökmetoder Google använder sig av. Google har exempelvis programmerats att ta hänsyn till sammansatta och icke-sammansatta ord i ett språk, även om de senare kan råka vara särskrivna. 


Skribenten anger svenskan som exempel: 


"Compounding: Some languages allow compounding, which is the formation of new words by combining together existing words. You can see a nice example in Swedish, where we return documents about a Swedish credit card for both compounded [Visakort] and non-compounded [visa kort] queries." 


"Sammansättningar: Vissa språk tillåter sammansättningar, vilket innebär att nya ord bildas genom att två redan existerande sammanfogas. Du kan se ett trevligt exempel på svenska, där vi hämtar dokument om ett svenskt kreditkort för både sammansatta (Visakort) och icke-sammansatta (visa kort) förfrågningar. " (Egen översättning) Det senare innebär i praktiken att Google hämtar både ett särskrivet Visakort och verbfrasen ”visa kort”. 


Artikeln i övrigt är naturligtvis också intressant.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2008 11:59



CDU:s partikongress antog igår ett beslut att förankra tyska språket i den
tyska grundlagen. Tyska författningen, Grundgesetz, skall i artikel 22
få en komplettering: "Die Sprache der Bundesrepublik ist Deutsch."
Även SPD:s kulturpolitiska talesmän uttalade sig i ett pressmeddelande
för ett sådant tillägg. Deutscher Kulturrat var en av de få
organisationer, som reagerade positivt.


Förbundskanslern Merkel är dock emot, eftersom förslaget enligt många
väcker den osaliga debatten om en tysk Leitkultur för några år sedan
till liv igen, en debatt som gav CDU mycket dåligt rykte inte minst
hos invandrarorganisationer.


Som jag ser det har den stora koalitionen chansen att förverkliga
projektet, men det är osäkert om inte SPD och även bayerska CSU tar
ställning mot förslaget för att profilera sig mot CDU i den redan
pågående förbundsdagsvalkampen. Första reaktioner från FDP och Die
Linke tyder tyvärr på det.


Den totalt misslyckade och kostsamma stavningsreformen i Tyskland bidrar också till att politikerna inte längre vågar blanda sig i "språkfrågor". På vilket sätt denna stavningsreform kom till stånd och vilka effekter den haft för tyskan har jag beskrivit i "Das Dummdeutsch-Debakel. Neues Europa und deutsche Rechtschreibreform", Moderna språk, Stockholm 1/2005, s. 44-64. Se även min uppsats "Diesen Sack machen wir nicht mehr auf. Reformdummdeutsch und seine Folgen", i Przekraczanie granic. Gränsöverskridanden, Stockholm 2006, s. 91-112.

Frank-Michael Kirsch


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2008 00:18


 

En del hävdar att engelskan är ett ordrikare språk än svenska, ja, t.o.m rikare än alla andra språk i världen. Men hur mäter man egentligen antalet ord i ett språk?


Det är egentligen omöjligt att uttala sig om antalet ord i ett språk. Ord är inte heller språkens minsta betydelsebärande enheter. Ett ord är redan en sammansättning av ett eller flera morfem (stammar/rötter, prefix och suffix). Det går att bilda hur många ord som helst.  Det som gör språket rikt är inte antalet ord, som aldrig kan räknas, utan möjligheterna att bilda nya ord, som kan uttrycka nya aspekter. Det man kan räkna är antalet ord i ordböcker eller i olika korpusar.  Svenskan är ett fantastiskt kreativt språk – liksom de övriga nordiska språken - med sin möjlighet till sammansättningar, som inte t.ex engelskan har.  Observera att jag inte påstår att svenska är det ordrikaste språket i världen. Det vet jag ingenting om – och ingen annan heller.


Låt mig ta ett konkret exempel. Norstedts svenska ordbok från 2006 innehåller elva ord med stammen ”schack”: schack (tre betydelser), schacka, schackbord, schackdrag, schackmatt, schackmönster, schackparti och schackspel. Men är detta verkligen alla existerande svenska ord, som innehåller stammen ”schack”? 


Det räcker med att gå till min privata webbplats, Schackportalen, för att se att så inte är fallet. Där förekommer bl.a följande sammansättningar: e-postschack, korrespondensschack, närschack, närschackspelare, problemschack, schackblogg, schackbok, schackdatabas, schackdator, schackdiagram, schackentusiast, schackfont, schackförbund, schackhanddatorer, schackklubb, schackmaskin, schackmatta, schackmjukvara, schackmotor, schacknytt, schackpjäs, schackplattform, schackportal, schackproblem, schackprogram, schacksida, schackspelare, schackteori, schacktidskrift, schackundervisningsprogram och tävlingsschack.  Jag stannar där – av tidsskäl. Dessa termer kan naturligtvis översättas till engelska och faktiskt även till andra språk som tyska, spanska och franska.


Ett skäl till varför engelska ordböcker är så omfattande är - som bl.a Jørn Lund från Dansk Sprognævn har påpekat - att marknaden för engelska ordböcker är så mycket större än marknaden för nordiska ordböcker. Det lönar sig alltså att publicera omfångsrika ordböcker på engelska. Vissa länder i Sydostasien har också kastat sig in i kampen om att stoltsera med de mest omfångsrika och uttömmande ordböckerna. Nyligen publicerades i Sydkorea en ordbok, världens största kinesiska ordbok, i 16 band, som innehöll 55000 tecken, 450000 ord och 21549 sidor. 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 december 2008 22:37


Språkförsvarets webbplats har också en gästbok, som i skrivande stund innehåller 118 inlägg. Det förekommer också en viss debatt i gästboken, speciellt på senaste tiden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

78 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se