Alla inlägg den 28 december 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2008 13:22


I ett inlägg på Lingvistbloggen den 29/11 skriver Östen Dahl att ”frågan om vilket språk som är viktigast verkar faktiskt inte självklart ens på Språkförsvarets blogg. I augusti skrev Per-Åke Lindblom ett inlägg under rubriken Är modersmålet alltid det starkaste språket? i samband med att Botkyrka kommun ville erbjuda invandrarelever undervisning på deras modersmål.”


Därefter citerar han följande påstående från mitt inlägg:


Men problemet är att det inte alls är säkert att hemspråket, d.v.s föräldrarnas modersmål, är barnets huvudspråk, d.v.s det språk det behärskar bäst och använder mest. Det kan lika gärna vara svenska.”


Om man läser artikeln i DN, som jag hänvisar till, framgår det att Jens Sjöström gör en generell utsaga, som helt bortser från att många elever kanske redan har gjort ett språkbyte, från föräldrarnas modersmål till svenska.


Över 70 procent av skoleleverna i Botkyrka kommun har sina rötter i ett annat land. Sammanlagt talar de ett 70-tal olika språk. Under nästa år ska dessa barn och ungdomar få möjlighet att läsa alla läroämnen på sitt eget modersmål. Skälen till det är tre, uppger kommunen. Det handlar om att förbättra resultaten och elevernas identitet, samt att satsa på den framtida arbetsmarknaden.

- Det är enkel retorik: Varför sitta av ett antal år i matte och NO när du faktiskt skulle lära dig ämnena snabbare om du fick undervisningen på ditt hemspråk?
(min fetstil), säger Jens Sjöström.


Förenklat kan man tänka sig följande undervisningssituationer:  

  • Elever som har ett majoritetsspråk eller ett stort inhemskt språk som modersmål och som undervisas på detta språk.
  • Elever som har ett nationellt minoritetsspråk eller regionalt språk som modersmål och som undervisas på detta. Ända fram till modern tid har sådana elever inte fått någon undervisning på modersmålet i många europeiska länder.
  • Elever som har ett stort inhemskt språk som modersmål men som undervisas på ett främmande språk. Detta gäller fr.a subsahariska Afrika, stora delar av den amerikanska kontinenten och vissa delar av Asien.
  • Elever, vars föräldrar har invandrat till länder med annat huvudspråk än föräldrarnas, och som undervisas på landets huvudspråk.

 När det gäller de tre förstnämnda kategorierna är det självklart en rättighet att få undervisning på modersmålet. Modersmålet är dessutom det lämpligaste undervisningsspråket. När det gäller den sista kategorin är det likaså en rättighet att få undervisning på modersmålet, men det är en helt annan fråga om modersmålet är det lämpligaste undervisningsspråket. Detta beror på om modersmålet, d.v.s föräldrarnas språk, fortfarande är barnets starkaste språk eller inte. Ett språkbyte kan ske i mycket tidig ålder.


Den här problematiken behandlar faktiskt Östen Dahl i ”Språkets enhet och mångfald”, sid. 274:


Det är odiskutabelt att barn som växer upp med mer än ett språk i sin miljö kan skilja dessa språk åt och lära sig att behärska dem var för sig. Det är dock inte så att barnet automatiskt tar till sig alla språk som talas i dess omgivning. I synnerhet när två språk förekommer i olika stor utsträckning, finns det en stark tendens att barnet ’väljer bort’ det svagare språket. En invandrarförälder som talar till barnet på sitt språk kan få uppleva att barnet svarar på landets språk eller till och med protestera mot att bli tilltalad på det andra språket.”


Ibland får jag bilskjuts hem av en arbetskollega, som är av persiskt ursprung och gift med en landsman. Hon har berättat att deras son, som är drygt tre år, svarar på svenska, när de tilltalar honom på persiska. Han har alltså gjort ett språkbyte, vilket beror på att han går på ett svenskspråkigt dagis.


Ett språkbyte kan alltså ske mycket tidigt bland andra generationens invandrare i Sverige. Så fort ett barn går ut på gården i en invandrartät förort i Sverige, måste det kommunicera på svenska, om det inte bara vill leka med barn från den egna etniska gruppen. Så fort det börjar på dagis kommer det att använda svenska som ett lingua franca liksom senare i grundskolan. Hur fort detta språkbyte går, beror på föräldrarnas medvetna språkstrategi, utbildningsnivå, bostadsort och vilka bindningar föräldrar och barn har till den egna etniska gruppen. Ju större dessa bindningar är, desto sämre svenska kommer föräldrar och barn att tala. Om barnet inte är fött i Sverige fördröjs naturligtvis denna process, ja, det kanske t.o.m inte ens sker ett språkbyte. Generellt gäller att det språk man använder mest, också är ens starkaste språk.


Det är en sak om Botkyrka kommun erbjuder undervisning på hemspråken, som föräldrar och barn kan tacka ja eller nej till. Det är en annan sak om Botkyrka kommun försöker fösa in alla andra generationens invandrarbarn i hemspråksklasser, alldeles oavsett om hemspråket, d.v.s föräldrarnas språk, är barnets starkaste språk eller inte. Det måste vara upp till invandrarföräldrarna och deras barn att avgöra vilken inlärningsstrategi som är den mest ändamålsenliga för att lyckas maximalt i Sverige. 



Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2008 09:51


För första gången har världens samtliga 10 000 fågelarter fått svenska namn. Enligt TT har två ornitologer, Tommy Tyrberg och Lars Larsson, tagit fram förslag på svenska namn, som nu ska godkännas av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF).


"Beresta fågelskådare har inte haft något behov eftersom de sedan länge använder sig av de engelska eller vetenskapliga namnen. Men för journalister, författare, översättare och resebyråfolk kommer säkert detta att vara mycket användbart" säger Anders Wirdheim på SOF.  Tidigare har bara runt en tredjedel av världens fågelarter fått svenska namn. Och bland de tropiska arterna är det bara ett fåtal som haft det, t ex struts och kondor. Men nu finns även exempelvis sumatrapåfågelfasan, madagaskargökfalk, julöspökuggla, svalstjärtad smaragd och scharlakanskronad barbett.


Detta berikar svenska språket, menar jag, även om nu dessa namn inte kommer att vara i var mans mun precis. Och man har verkligen tagit vara på svenskans möjlighet att bilda sammansatta ord - onekligen en praktisk finess i vårt språk.


Susanne L-A

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se