Direktlänk till inlägg 21 december 2008

Peter Englunds tal vid Svenska Akademiens högtidssammankomst

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2008 14:58


Peter Englund höll i sin egenskap av direktör för Svenska akademien ett tal i samband med Akademiens högtidssammankomst den 20/12. Talet handlade naturligtvis om svenska språket och är ett retoriskt mästerstycke. Vi plockar ut ett längre citat som smakprov:


"Man märker när sommarsemestern inletts på de stora tidningarna och de glada vikarierna strömmat in för att fylla de ledigas platser. Då dyker det nämligen ofelbart upp artiklar långt mer spännande än korrekta. Det går knappast en sommar utan att cancerns gåta blivit löst. Igen. Förra sommaren drabbades vi av ett slags rötmånadshistoria i form av ett förslag om att helt och hållet avskaffa svenskan för att istället ersätta den med engelskan. Författaren var professor, i nationalekonomi bevars, och jag avstår här från att nämna hans namn och bidra till den herostratiska ryktbarhet han så uppenbart åstundar. Och huvudskälet till att han ansåg att svenskan måste försvinna var – givetvis, vill jag utbrista – ekonomiskt. Vad kan man säga? För den som i sin verktygslåda enbart har hammare ser vart problem ut som en spik. Vaga löften om förhöjd konkurrenskraft och något ökade vinster kan idag användas för att rättfärdiga snart sagt vad som helst. Det finns inget så heligt att det ej kan utmönstras som handelshinder.


Det är som om några vill leka tingo med oss. Ord efter ord bärs bort ur det hem som är vårt språk, och ersätts med anglosaxiska ungefärligheter. För det är givetvis engelskans stadiga innästling i både ordförråd och grammatik som har varit, är och kommer att vara vårt stora problem.


Som vi vet, sker detta på alla områden. Men vissa på universitet och högskolor går i täten. Särskilt brydd kan man bli över att just humanister kan visa upp sådan iver att få stoltsera med en engelska som inte sällan är lätt barnslig. Som någon har påpekat: på sitt förstaspråk säger man vad man vill, på sitt andraspråk vad man kan. Ända sedan Stiernhielms tid har svenska lärda funnit det naturligt att uttrycka sig på folkspråket. Vi kan nu för första gången sedan 1600-talet se hur man aktivt vänder sig bort från svenskan, och inte sällan på oklara grunder. Ibland handlar det helt uppenbart om att säkra sina budgetar genom att locka till sig utländska studenter, ibland är det fråga om en moderusning mot något slags inbillad framtid, oaktat vad detta kan leda till."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20


  (Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s. att informationen kan beskrivas med numeriska värden.   Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 okt 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:   ”Denna kvasiempiristiska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 okt 16:38

(Texten är hämtad från TNC:s webbplats)   Facktexter bör vara skrivna på klarspråk: de behöver en logisk struktur på innehållet med varierad meningsuppbyggnad och tydliga samband mellan meningarna.   På motsvarande sätt behövs det en terminol...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se