Direktlänk till inlägg 15 december 2008

Den nordiska språkgemenskapen lever fortfarande i praktiken

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2008 14:20


I Karin Ridells doktorsavhandling ”Dansk-svenska samtal i praktiken”, som nyligen lades fram vid Uppsala universitet, följer hon tre svenska vårdbiträden som arbetar i Köpenhamn. De klarade utan större problem av att samtala med de äldre danskar de tar hand om. Detta beror i första hand på att språken är så lika: 80 procent av alla ord och 95 procent av all grammatik i det samtalsspråk som de svenska vårdbiträdena använde var identiska med danskan . Men det berodde också på vårdbiträdenas samtalsstrategi. Deras talspråk knöt direkt an till  sammanhanget; de bytte inte samtalsämne alltför snabbt,  de höll fast vid ögonkontakten; och de vinnlade sig om att både tala tydligt och lite långsammare. Kerstin Ridell är hoppfull vad gäller den mellannordiska språkförståelsen, eller som hon skriver i sammanfattningen (sid. 210 – 211):


Mycket av den forskning som gjorts kring hur danskar, svenskar ochnordbor i allmänhet förstår och kommunicerar med varandra, se kapitel 2,visar på en ganska dyster bild av den nordiska språkförståelsen. Detta gäller särskilt mellan danskar och svenskar, även om förståelsen är bättre i gränstrakter som Öresundsregionen. Det mesta av denna forskning har dock gällt testad förståelse och arrangerade samtal mellan människor som inte känner varandra särskilt väl. Man kan fråga sig om sådana experiment egentligen är så relevanta när det kommer till verkliga möten mellan nordbor. Givetvis  säger det en del om hur bra (eller dålig) en otränad nordbo i allmänhet är på att förstå sina grannar och många svenskar kan säkert känna igen sig i att uppfatta 20–30 % av talad danska. Men alla är inte otränade när det gäller grannspråkskommunikation och de som är otränade kommer inte nödvändigtvis att förbli det. Jag vill återigen som Lundin & Christensen (2001:100) påpeka att Norden är ett språkområde där man förväntar sig att man kan göra sig förstådd och förstå när man talar med grannspråkstalande. Detta brukar faktiskt ofta också gå bra när man väl hamnar i den situationen, även om det till en början kanske inte tar sig så smidiga uttryck som samtalen i denna studie.


I verkliga situationer, som de jag här studerat och även i Madsens (2008) och Zeevaerts (2005) studier, använder man all kapacitet man har för att förstå och göra sig förstådd. Det visar sig också att det fungerar, på individuellt och situationellt väldigt skilda sätt. Den delen i nordbors nedärvda lingvistiska kompetens som den nordiska grannspråkförståelsen utgör, för att använda Hansens (1987:19) termer, aktiveras och man lär sig snabbt (jämförtmed inlärandet av främmande språk) att hantera de problem som kan uppstå. Hur denna process går till är en intressant fråga för framtida forskning. Exempelvis skulle man kunna följa nyanlända i ett annat nordiskt land under olika kommunikativa situationer i den dagliga verksamheten. Zeevaert (2005:341) har påpekat att man just i själva den kommunikativa situation som ett internordiskt möte innebär lär sig både förstå och att kommunicera för att göra sig förstådd. I analysen av problemsekvenser i samtalen kunde vi i några exempel explicit se hur ett sådant inlärande går till, men det troliga är att inlärandet i huvudsak sker implicit genom allmän erfarenhet. Jag vill påstå att den nordiska språkgemenskapen fortfarande lever, trots negativa resultat på språkförståelsetest. Den finns när nordbor som de i denna studie behöver den i olika kontaktsituationer, och aktiverar den genom att

kommunicera med varandra på sina respektive språk (min fetstil)."


Personligen vägrar jag prata engelska i Danmark och har heller aldrig gjort det, trots att jag besökt Danmark ett 50-tal gånger. Om man inte blir förstådd direkt,  går det att anpassa sitt språk till mottagaren. Sist jag besökte Danmark, i oktober i år,  var det en servitris på en restaurang i Köpenhamn, som inte förstod mig, när jag frågade: "Måste man beställa alla rätter på en gång?". Å andra sidan var ljudnivån i restaurangen hög. Det räckte med att jag omformulerade mig för att bli förstådd: "Må man bestille alle rätter med en gang?" Om det är helt korrekt danska vet jag inte.


 Per-Åke Lindblom


(Denna nätdaggbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ahk

Ahk

17 december 2008 11:47

Det hedder også "på en gang" på dansk (ikke "med"), men måske har personen ikke forstået at å = på, eller også har gentagelsen blot gjort underværker?

Arild

http://www.modersmaalet.dk/blog

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 juli 12:04

Igår rapporterade SvD:s Näringsliv om läkarappen Kry, som idag är i särklass störst på den svenska närläkarmarknaden, som det heter. Jag tänker inte inlåta mig i någon diskussion om appens tillväxtpotential utan vill bara påpeka att namnet är väl val...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 juli 17:49

Nätdagboken har tidigare publicerat rapporter från Språkförvarets insatser under Almedalsveckan, men vi har faktiskt missat att länka till en oberoende rapport från Mikael Strömberg, skribent på Aftonbladet. Han skriver bland annat om Språkförsvarets...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 juli 15:28

Povel Ramel och Wenche Myhre sjunger " Jag diggar dig". Det finns många andra sånger av Povel Ramel på YouTube.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 juli 23:02

Vi är så noga med att alla invandrare lär sig svenska, men vi är inte så noga med att diverse reklamföretag kan uttrycka sig begripligt på svenska.   Här är ett exempel från ett företag som kallar sig BuzzCatcher och som vill ge oss råd hur man l...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 13 juli 08:00

Texten ingår i en antologi, som har utgetts av Verein Deutsche Sprache, och som alltså har översatts till tyska.   Svensken har ofta blandade känslor inför tyska språket. Precist, tydligt och vetenskapligt när det är positivt; högljutt, hårt och ...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se