Direktlänk till inlägg 15 december 2008

Den nordiska språkgemenskapen lever fortfarande i praktiken

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 december 2008 14:20


I Karin Ridells doktorsavhandling ”Dansk-svenska samtal i praktiken”, som nyligen lades fram vid Uppsala universitet, följer hon tre svenska vårdbiträden som arbetar i Köpenhamn. De klarade utan större problem av att samtala med de äldre danskar de tar hand om. Detta beror i första hand på att språken är så lika: 80 procent av alla ord och 95 procent av all grammatik i det samtalsspråk som de svenska vårdbiträdena använde var identiska med danskan . Men det berodde också på vårdbiträdenas samtalsstrategi. Deras talspråk knöt direkt an till  sammanhanget; de bytte inte samtalsämne alltför snabbt,  de höll fast vid ögonkontakten; och de vinnlade sig om att både tala tydligt och lite långsammare. Kerstin Ridell är hoppfull vad gäller den mellannordiska språkförståelsen, eller som hon skriver i sammanfattningen (sid. 210 – 211):


Mycket av den forskning som gjorts kring hur danskar, svenskar ochnordbor i allmänhet förstår och kommunicerar med varandra, se kapitel 2,visar på en ganska dyster bild av den nordiska språkförståelsen. Detta gäller särskilt mellan danskar och svenskar, även om förståelsen är bättre i gränstrakter som Öresundsregionen. Det mesta av denna forskning har dock gällt testad förståelse och arrangerade samtal mellan människor som inte känner varandra särskilt väl. Man kan fråga sig om sådana experiment egentligen är så relevanta när det kommer till verkliga möten mellan nordbor. Givetvis  säger det en del om hur bra (eller dålig) en otränad nordbo i allmänhet är på att förstå sina grannar och många svenskar kan säkert känna igen sig i att uppfatta 20–30 % av talad danska. Men alla är inte otränade när det gäller grannspråkskommunikation och de som är otränade kommer inte nödvändigtvis att förbli det. Jag vill återigen som Lundin & Christensen (2001:100) påpeka att Norden är ett språkområde där man förväntar sig att man kan göra sig förstådd och förstå när man talar med grannspråkstalande. Detta brukar faktiskt ofta också gå bra när man väl hamnar i den situationen, även om det till en början kanske inte tar sig så smidiga uttryck som samtalen i denna studie.


I verkliga situationer, som de jag här studerat och även i Madsens (2008) och Zeevaerts (2005) studier, använder man all kapacitet man har för att förstå och göra sig förstådd. Det visar sig också att det fungerar, på individuellt och situationellt väldigt skilda sätt. Den delen i nordbors nedärvda lingvistiska kompetens som den nordiska grannspråkförståelsen utgör, för att använda Hansens (1987:19) termer, aktiveras och man lär sig snabbt (jämförtmed inlärandet av främmande språk) att hantera de problem som kan uppstå. Hur denna process går till är en intressant fråga för framtida forskning. Exempelvis skulle man kunna följa nyanlända i ett annat nordiskt land under olika kommunikativa situationer i den dagliga verksamheten. Zeevaert (2005:341) har påpekat att man just i själva den kommunikativa situation som ett internordiskt möte innebär lär sig både förstå och att kommunicera för att göra sig förstådd. I analysen av problemsekvenser i samtalen kunde vi i några exempel explicit se hur ett sådant inlärande går till, men det troliga är att inlärandet i huvudsak sker implicit genom allmän erfarenhet. Jag vill påstå att den nordiska språkgemenskapen fortfarande lever, trots negativa resultat på språkförståelsetest. Den finns när nordbor som de i denna studie behöver den i olika kontaktsituationer, och aktiverar den genom att

kommunicera med varandra på sina respektive språk (min fetstil)."


Personligen vägrar jag prata engelska i Danmark och har heller aldrig gjort det, trots att jag besökt Danmark ett 50-tal gånger. Om man inte blir förstådd direkt,  går det att anpassa sitt språk till mottagaren. Sist jag besökte Danmark, i oktober i år,  var det en servitris på en restaurang i Köpenhamn, som inte förstod mig, när jag frågade: "Måste man beställa alla rätter på en gång?". Å andra sidan var ljudnivån i restaurangen hög. Det räckte med att jag omformulerade mig för att bli förstådd: "Må man bestille alle rätter med en gang?" Om det är helt korrekt danska vet jag inte.


 Per-Åke Lindblom


(Denna nätdaggbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ahk

Ahk

17 december 2008 11:47

Det hedder også "på en gang" på dansk (ikke "med"), men måske har personen ikke forstået at å = på, eller også har gentagelsen blot gjort underværker?

Arild

http://www.modersmaalet.dk/blog

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 april 19:12

Idag publicerade Svenska Dagbladet en understreckare, Ordet är ett mirakel och mänsklighetens främsta uppfinning, av Björn Ranelid på ett helt uppslag. Björn Ranelid har signerat artikeln med "Författare och mottagare av Språkförsvarets hederspris fö...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 april 13:36

"Yggdrasil.fi föreslår att Nordiska rådet/NMR skall uppmuntra och understöda den internordiska språkförståelsen genom att finansiera skapandet av ett intyg för internordisk språkförståelse kallat Språksvanen.   De skandinaviske mål, sprog eller d...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 april 23:15

Moderaterna gjorde igår ett skolpolitiskt utspel, som också kommer att ha språkpolitiska implikationer om det förverkligas. I pressmeddelandet heter det:   ”Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare år 2031. Bristen...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 april 12:09

Substantivet wannabe i en engelskspråkig miljö är en välfunnen beteckning på en person som gärna vill vara medlem i ett för vederbörande önskvärt sammanhang. Skulle man kunna hitta något ord på svenska som uttrycker samma sak? Fann i tyskspråkig pres...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 april 17:51

 I dag gläder vi oss åt ett svenskt projekt som inte fått något engelskt namn! Kors i taket!   Det är "Utmatningsdriven innovation" från Vinnova. Bra så, men trots att projektnamnet är på svenska är det väl inte så informativt. Gräver man lite så...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11
12
13
14
15
16
17 18
19
20 21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se