Alla inlägg under november 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2008 17:46


Den nya James Bond-filmen, ”Quantum of solace”, har lett till huvudbry bland svenska filmbesökare. Vad betyder egentligen titeln? Norstedts Akademiska Förlag rapporterar i ett pressmeddelande av den 7/11 att orden ”quantum” och ”solace” belade första- och tredjeplatsen på topplistan över svenskarnas mest sökta översättningar från engelska till svenska. Nio procent av alla engelska sökningar som gjordes på www.norstedtsord.se i början av november gällde just ordet ”quantum” – ”solace” svarade för sju procent av sökningarna.


Någon enighet om hur titeln ska översättas finns heller inte. Följande varianter kan man hitta i pressen och på nätet:


Minsta möjliga tröst”, ”minsta gnutta av tröst”, ”en liten aning tröst”, ”en smula lindring”, ”pyttelite tröst”, ”summan av all tröst” (en riktig felöversättning – min anm.), ”en gnutta tröst”, ”mått av tröst” och ”ett uns av tröst”.


Sista ordet får dock manusförfattaren Paul Haggis, som svarade för den slutliga versionen av filmmanuset, och som inte gillade titeln. "Det är inte min titel", sade han till MTV. "Jag vet inte ens vad den betyder".


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2008 14:49



(Texten är hämtad från förlagets webbplats)


 



Leksikonet vil fra begyndelsen omfatte artikler fra alle de tre leksikonbaser, i alt mere end 160.000 artikler. Idéen med leksikon-sitet Den Store Danske er at forene det bedste fra det traditionelle redigerede leksikon med internettets masse-samarbejdsformer, som det fx ses realiseret i Wikipedia.


Fra februar 2009 vil alle have gratis adgang til leksikon-sitet, der vil være finansieret af annoncer. Abonnementer på Gyldendals Online Leksikon vil blive forlænget uden beregning, indtil det nye site åbnes.


Alle kan være med

Alle kan bidrage til Den Store Danske.

© Stock Shop


Alle vil kunne bidrage med nye artikler eller redigere, forny og forandre det eksisterende materiale, direkte og umiddelbart på nettet. Herefter vil leksikonredaktionen, støttet af eksterne fageksperter, redigere og verificere brugernes input for dermed at sikre størst mulig pålidelighed og højst muligt formidlingsniveau.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 10 november 2008 12:28


Agenda sände i går ett inslag om engelskans frammarsch i det svenska samhället. ”Behövs svenskan?” var frågan som  skulle besvaras i programmet. I inslaget intervjuades Fredrik Lindström, språkvetare, regissör och känd komiker, och nationalekonomen Marian Radetzki, manisk förespråkare för en global övergång till engelska.

Programmet sänds i kväll kl. 18 men också 11 och 13 november. Inslaget kan också ses på SVT:s webb. Gå till Agenda.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 november 2008 08:13


Den enda rimliga förklaringen till att den här restaurangen i Kina (se bild nedan!) har begåvats med namnet "Translate server error" är att man matat in en kinesisk text i ett översättningsprogram och att man sedan helt saknat kunskaper i målspråket, engelska.


Sensmoral: Om man använder översättningsprogram, måste man åtminstone ha grundläggande kunskaper i målspråket, så att man själv ser de mest uppenbara felöversättningarna.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 9 november 2008 20:53


Svenska Dagbladet den 3/11 innehöll två intressanta artiklar om fenomenet svenska filmtitlar, som är på väg att försvinna. Se ”Svenska filmtitlar på väg försvinna”  och ”Jag kommer att sakna dem” . 


”Quantum of solace” heter den senaste Bondfilmen. Hur många svenskar förstod vad ”solace” betydde, när de först såg filmtiteln? Jag kan lova att det inte var många procent. För min del måste jag erkänna att jag inte förstod ordet. Om man tittar i engelsk-svenska ordböcker, så hittar man t.ex inte ordet i Norstedts engelska ordbok från 1997. Det finns i Natur och Kulturs engelsk-svenska ordbok från 1992 och i Prismas ordbok från 1984, tolfte upplagan. När det gäller Norstedts, måste man gå tillbaka till en ordbok utgiven 1956 för att hitta ordet. Det är knappast ett högfrekvent ord idag på engelska. Det är belagt i engelskan från 1300-talet och har inlånats via franskan. Jag undrar faktiskt hur många amerikanare och engelsmän som omedelbart förstod ordet.

 

Titeln kan översättas med ”Minsta gnutta av tröst”, ”Minsta möjliga tröst” eller något liknande. ”Pyttelite tröst” kanske inte hade varit så dumt!?!


Bondtiteln är inte isolerad företeelse. Enligt SvD hade på SF:s repertoar 26 av 33 engelskspråkiga filmer kvar sina originaltitlar. Boven i dramat verkar vara de angloamerikanska produktionsbolagen, som propsar på att de nationella distributörerna ska behålla originaltitlarna, eftersom de ser filmerna som varumärken. Om inte detta propsande är uttryck för språklig imperialism, vad är då språklig imperialism?!? Företrädare för tyska, franska, spanska produktionsbolag etc. kan säkert inte ställa liknande krav på de svenska distributörerna. Företrädaren för Sony pictures, som intervjuas i den första artikeln, erkänner också att distributören fick direktiv om att originaltiteln på bondfilmen skulle behållas i ”alla länder där kunskaperna i engelska är hög.” Samma företrädare skyller också på att många svenskar redan känner till den engelska titeln, innan filmen släpps i Sverige. Men så har det väl alltid varit? Det är förmodligen fler nu i internet- och tv-satellitåldern än tidigare, men någon kvalitativ skillnad är det inte.


Det räcker alltså inte med att engelskspråkiga filmer fullständigt dominerar filmmarknaden i Sverige, både vad gäller biograffilm och film som visas i tv-kanalerna. Nu har också produktionsbolagen satt i system att tvinga igenom engelskspråkiga filmtitlar, alldeles oavsett om publiken förstår titeln eller inte. 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2008 12:34


(Texten är hämtad från Modersmålskredsens blogg)


At den overdrevne vægt på engelsk indskrænker danskernes synskreds, kan der næppe være tvivl om.


Post.doc., ph.d Lisbeth Verstraete-Hansen fra Handelshøjskolen i København har forsket i større danske virksomheders behov for sprog og har udgivet rapporten Hvad skal vi med sprog? for Dansk Industri.


Det viser sig at 42 % af de store danske virksomheder mener samhandelspartnernes sprogkundskaber udgør et problem, hvorimod kun 24 % synes at problemet ligger hos dem selv.


Samtidig fremgår det af undersøgelsen at 60 % af virksomhederne overvejende har forbindelse til deres udenlandske kunder på engelsk ligegyldigt hvor de kommer fra. Kan eksempelvis en fransk leverandør ikke tilstrækkelig engelsk, så er det ham der har et problem, tænker danskerne, ikke os, for her i landet er vi jo alle sammen så vældig flinke til engelsk.


Ifølge Lisbeth Verstraete-Hansen kan man dog ikke forudsætte at man altid vil kunne tale engelsk med en franskmand, tyrker eller kineser. Som hun udtaler til Ingeniøren:


For mig er det en chokerende holdning at rejse ud med. Måske tager de for givet at engelsk fungerer overalt her i globaliseringen fordi det er det internationale forretningssprog. Man kan nok også godt komme et stykke med engelsk, men når det bliver vigtigt, når der er brug for flere nuancer, faglige termer og mere overtalelse, så risikerer det at gå galt.


Undersøgelsen viser at kendskab til landets sprog rangerer lavest på en liste over de syv væsentligste færdigheder danske virksomheder mener man bør have for at kunne samarbejde med udlændinge.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2008 14:59


DN rapporterade igår att antalet internationella studenter i Sverige har tredubblats på drygt 10 år. Riksrevisionen beräknar kostnaderna till 1 miljard kronor per läsår. Samtidigt konstaterar Riksrevisioneverket att uppföljningen av mål och kostnader varit i det närmaste obefintlig. Så här stod det också: "De konstaterar att regeringens mål att främja den kulturella förståelsen (mellan olika nationaliteter - min anm) inte verkar fungera i praktiken. Antalet svenska studenter på de engelskspråkiga mastersutbildningarna är få" och längre ner i artikeln "Riksrevisionen visar att lärosätena håller 'volymerna uppe' genom att rekrytera internationella studenter då intresset minskat från svenska studenter."


Är det en alltför vild gissning att svenska studenter ratar engelskspråkiga utbildningar just för att de är engelska ...?! Det skulle i så fall vara ett sundhetstecken. Men - om den enda utbildningen de kan få är på engelska, vart i hela fridens namn är vi då på väg?


Hillo


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2008 22:29


organ för Grænseforeningen, som stöder den danska minoriteten i Sydslesvig, publicerar i sitt nummer från den 4 april 2008 flera intressanta artiklar i språkfrågor.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< November 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards