En skribent på The New York Times blev nyligen alldeles till sig på grund av att material på franska språket helt dominerar det digitala biblioteket Europeana i inledningsskedet:

"Frankrike har aldrig lidit av blyghet när det gäller att främja den egna kulturen, så få var överraskade när det visade ett starkt intresse i ett nytt digitalt bibliotek, som syftar till att förevisa Europas historia, litteratur, konst och vetenskap.

Men när den nya webbplatsen, som heter Europeana, ser dagens ljus på torsdag, kommer mer än hälften av dess två miljoner artiklar från bara ett av de 27 länderna i Europeiska Unionen: Frankrike.

Så omfattande är Frankrikes kulturella dominans över denna utpost i cyberrymden att andra länder får sin historia skriven åt dem - på franska naturligtvis (egen översättning)."

Den franska dominansen kommer säkert inte bli bestående, eftersom Europeana kommer att använda sig av EU:s alla 27 språk. Förklaringen till denna initiala dominans är förmodligen att fransmännen var väl förberedda och kom först ur startgroparna. För övrigt kraschade sökfunktionen på webbplatsen redan första dagen. Mer om Europeana kan du läsa i denna svenska blogg.

Men lite motvikt mot engelskans dominans skadar inte alls. Jag tänker heller inte tjafsa om H&M:s slagord, "comme des garçons" ("som killar"), i företagets senaste reklamkampanj.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Fine Food of Scandinavia” – vad är det för något? En internationellt inriktad satsning för marknadsföring av skandinavisk mat i utlandet? Nej – en ny restaurang i Sandviken...

Enligt ett pressmeddelande ska restaurangen ha skandinaviskt tema, med älg, ren, lax och andra nordiska råvaror. Inriktningen ska vara ”folkligt exklusiv”.

Satsningen på de nordiska råvarorna är utmärkt, tycker jag. Men om det duger att servera rätter med ursprung här i Skandinavien, varför duger då inte vårt skandinaviska språk svenska?

Varför ha ett namn som låter som om restaurangen låg på Manhattan? Folkligt exklusiv var det – månntro det är menyn som är folklig och namnet som ska föreställa exklusivt?

Susanne L-A

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Lena Ekberg, professor i nordiska språk i Lund, efterträder Olle Josephson som chef för Språkrådet från och med 1 februari 2009.

– Det känns jätteroligt och ansvarsfullt, säger Lena Ekberg. Språkrådet under Olle Josephsons ledning har spelat en viktig roll för den statushöjning av språkpolitiska frågor som skett under senare år. Jag har lockats av bredden i Språkrådets verksamhet. Det finns ett stort kunnande bakom den praktiska, dagliga rådgivningen och i framställningen av skrivregler, handböcker och lexikon.

Lena Ekberg är professor i nordiska språk i Lund sedan 2003; hon har också varit verksam vid Göteborgs universitet och Högskolan i Kristianstad. Hon har forskat om bland annat den moderna svenskans grammatik, betydelseförskjutningar i det centrala ordförrådet och om den nya svenska som växer fram hos talare som har annat modersmål. Lena Ekberg är född 1954.

– En av de viktigaste uppgifterna för språkvården är att verka för språklig jämlikhet i samhället, säger Lena Ekberg. Att myndigheternas språkbruk är enkelt och begripligt är en fråga om demokrati, liksom att alla ska ha möjlighet att lära sig, och att utveckla, en mångsidig svenska. Men vi behöver också stärka de officiella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket och invandrarspråken. Det innebär bland annat att förbättra tillgången till modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning.

Olle Josephson går till en tjänst som forskare och lärare vid Stockholms universitet.

– Att jag byter jobb beror sannerligen inte på missnöje eller besvikelser, säger han. Jag är tvärtom glad och stolt över att ha varit med om att etablera en långsiktig svensk språkpolitik och att bygga upp svensk språkvård till att omfatta i princip alla språk i Sverige. Men det räcker med nio år som chef, först för Svenska språknämnden och från 2006 för Språkrådet. Svensk språkvård kan behöva nya idéer, och jag kan behöva ta det lite lugnare.

Språkrådet är i dag språkvårdsavdelningen inom den stora svenska språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen.  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Dagens Nyheter den 20/11  - vår fetstil)

Sverige lockar allt fler utländska studenter. Aldrig tidigare har så många studenter börjat vid Sveriges universitet och högskolor som förra läsåret - och ökningen fortsätter. Det visar Högskoleverkets (HSV) preliminära siffror för hösten. Mest ökar antalet internationella studenter. En fjärdedel av alla nya studenter förra läsåret var inresande från andra länder. Dessutom utgjordes de senaste två läsårens ökning, på närmare 6.000 nybörjarstudenter, till 43 procent av internationella studenter.

Majoriteten har tagit sig hit på egen hand, så kallade free movers, och övriga kommer inom ramen för utbytesprogram mellan lärosäten.

- Många ville till England eller USA, men jag har alltid velat studera i Sverige. Sverige är väldigt bra på teknologi, säger Oguzhan Erim, som precis avslutat ett tvåårigt mastersprogram och nu vill börja jobba i Sverige.

Samtliga deras kurser bedrivs på engelska, och en anledning till det ökade intresset från internationella studenter tros vara de tvååriga masterutbildningarna på engelska. Högskoleverkets preliminära tal för hösten 2008 visar också att det totala antalet internationella studenter, i jämförelse med förra hösten, fortsätter att öka - takten är för närvarande 17 procent upp.

Enligt HSV:s rapport är andelen internationella studenter störst på lärosäten som erbjuder teknisk utbildning, och av KTH:s studenter är ungefär 3.000 från andra länder. Majoriteten av skolans utbytesstudenter är från europiska länder medan över 90 procent av dem som läser mastersprogram på KTH är utomeuropeiska. Många är från Kina, Indien, Nigeria, Turkiet och Pakistan.

- Att utbildningen är gratis är en stor anledning till att många studenter väljer att plugga i Sverige.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

"Det nyinstiftade Arguspriset för humaniora går till Olle Josephson, chef för Språkrådet. Han får Kungliga humanistiska vetenskapssamfundets pris på 100 000 kronor för att han med 'genomtänkt språksyn och ett brinnande engagemang' varit med om att utforma en språkpolitik som gjort Sverige till ett föregångsland.

Olle Josephson är född 1950 och är sedan åtta år tillbaka chef för Språkrådet. Han skriver också uppskattade språkspalter i Svenska Dagbladet och medverkar i 'Vetenskapens värld' och 'Ordbruk' i Sveriges Radio."

Språkförsvaret ansluter sig självfallet till gratulanterna!

Myndigheterna i Swansea i Wales ville översätta den engelska texten på vägskylten till kymriska (walesiska) och skickade den via e-post till sin interna översättningstjänst. De fick visserligen en text på kymriska tillbaka, men den råkade innehålla meddelandet: "Jag är inte på kontoret för tillfället. Skicka text för översättning."

Naturligtvis väckte skylten en viss uppståndelse bland dem som behärskade kymriska och många skyndade sig för att ta ett foto. Läs mer hos BBC News!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Olle Josephson, chef för Språkrådet, talar på temat ”Ny svenska, ny språklag, ny myndighet” om språkutvecklingen i Sverige. Plats: Örebro universitet, aulan. Tid: Onsdag 3 december kl. 14. Samarrangemang med Folkuniversitetet och Pensionärsuniversitetet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens Svenska Dagbladet recenserar Eva Bäckstedt utställningen ”Rainbow animals – om homosexualitet i djurvärlden”, som arrangeras av Naturhistoriska riksmuseet. Språkförsvaret har naturligtvis inga synpunkter på utställningens innehåll och inriktning – det ligger så att säga utanför vårt intresseområde. Däremot kan vi naturligtvis fuller väl instämma i Eva Bäckstedts avrundning:

”Men en sak förstår jag inte: varför heter den (d.v.s. utställningen – vår anm.) Rainbow animals. Såvitt jag har kunnat utröna beror det egentligen bara på att de ansvariga tyckte att engelska ”lät bättre”.

På den punkten håller jag inte alls med. Vad är det för fel med Regnbågsdjur?”

För övrigt har flera medlemmar i Språkförsvaret skrivit till Naturhistoriska om namnet – se bl.a denna brevväxling.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)