Språkrådet rapporterar idag följande:

"Samarbetsorganisationen för språkråd i EU-stater, Efnil (European Federation of National Institutets of Language), höll sitt årliga möte i Lissabon den 12–14 november. Temat för mötet var språk i handel och näringsliv. Så gott som alla de 26 deltagande länderna rapporterade samma problem: Engelskan och nationalspråket har en stark ställning medan andra främmande språk används allt mindre. Det fungerar bra i ett initialskede, men vid ett närmare samarbete blir det otillräckligt.

Enligt en undersökning ansåg vart tionde europeiskt storföretag att de förlorat viktiga kontrakt på grund av bristande kunskaper i ett europeiskt språk. Från flera länder redovisades också undersökningar om att många anställda får problem med engelska i arbetet och att effektiviteten och trivseln då försämras. Konferensen antog ett uttalande om vikten av mångsidiga språkkunskaper i arbetslivet. Du kan läsa mer om Efnil på efnil.org."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Östen Dahl har skrivit ett inlägg  på Lingvistbloggen, där han påpekar att förutom Sverige (se ”Värna språken”) är det bara Grönland och Färöarna som använder termen "huvudspråk"  i samband med språklagstiftning. Men på Grönland planerar man att upphöja grönländska till officiellt språk, medan man på Färöarna tänker se till att färöiskan blir nationalspråk.

I det utkast till  språklag som ett antal medlemmar i Språkförsvaret utarbetat använder vi beteckningen ”officiellt språk” om svenska språket, men vi kan också acceptera ”nationalspråk” som alternativ.