Alla inlägg under november 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2008 21:37


I ett inlägg, "Et skred", på sin blogg den 27/11 skriver Finn-Erik Vinje om det stora antal rättskrivningsreformer som bokmålet (tidigare benämnt riksmål) utsatts för:


"I den seneste hundreårsperioden har de riksmålsskrivende vært rammet av et skred av rettskrivningsreformer: 1907, 1917, 1938, 1959, 1981, 2005. Og da er ikke NS-rettskrivningen i 1941 tatt med; jeg har heller ikke nevnt at riksmålet er offisielt omdøpt i perioden, eller at tallordreformen i 1951 påla oss alle å uttale tallene på en ny måte.


Nå skal alt bli annerledes. Samnorskpolitikken er avblåst; skriftspråket skal stabiliseres.


Men tar man den gjeldende rettskrivningsnormen i øyesyn, er det ikke viljen til stabilitet som springer i øynene. 2005-rettskrivningen var et kompromissprodukt, og derfor er valgfriheten overveldende: lovte, lovd, lova, lovet; bød, bøy, bydde; hvis, viss; hverken, verken osv. osv.


I våre naboland innfinner skrivemåter og bøyningsformer seg med selvfølgelighet under skrivearbeidet. Det blir således frigjort energi for arbeid med selve ordvalget, på de syntaktiske konstruksjoner, på stilen. Rettskrivning og bøyningsformer ligger fast; normen er enhetlig og stabil.


Vi kommer ikke dit før man drastisk har redusert valgfriheten."


Jag håller med Finn-Erik Vinge med att det måste vara problematisk med så många sidoformer. På en punkt borde svenskan dock tagit efter norskan - stavningen av sje-ljudet. Detta kan stavas på minst elva olika sätt i svenskan - vissa menar att det finns ännu fler sätt. Det skulle ha förenklat betydligt om man kunde skriva nasjon, diskusjon, kollisjon, kanske t.o.m dusj, garasj, sjans och sjornalist etcetera, på svenska. Men det är nog kört med en sådan stavningsreform...


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2008 09:07


Av en artikel i senaste numret av Språktidningen kan man dra slutsatsen att Olof von Dalin, (1708-1763) som har kallats Sveriges första journalist, nog också kan kallas Sveriges första språkförsvarare. Redan för ca 250 år sedan behövde svenska språket försvaras, men då främst mot franskan, den tidens högstatusspråk. I sin egen tidning "Then Swänska Argus", där von Dalin skrev på ett för den tiden unikt ledigt och lättflytande språk, försvarade han det svenska språket. Han menade att folk vanvårdar sitt språk och talar och skriver utländska bara för att det är utländskt, och skrev om svenskan:  


Språket är i sig sielf intet hårt som tyskan, intet hopplåckat som engelskan, intet uppblåst som spanskan (...) Det är beqvämt och liufligt til skaldekonst och obunden skrifart, til sång och tahl, till historier och romaner... osv.


Dalin var en språklig nydanare som använde talspråket och det muntliga berättandet som stilgrepp i sin tidning. Han flikade in repliker här och var, där han växlade språk och stil. Han lät t ex "sprätthökarna" uttrycka sig på en blandning av svenska och franska. Språkliga sprätthökar finns nog fortfarande kvar i våra dagar, men numera är det ett annat tungomål de blandar med svenskan...


Jag skulle vilja ge Olof von Dalin en postum "Tummen upp" för hans insatser för att främja svenska språket!


Susanne L-A


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2008 21:56


Häromdagen fick Språkförsvaret ett brev från en elev, som går tredje året på gymnasiets sammhällsvetenskapliga linje. Hon höll på med ett litet arbete som handlade om engelskans förhållande till svenskan i dagsläget och ställde tre frågor, som besvarades av Olle Käll:  
 
1. Vad är enligt dig den största faran med utvecklingen vi går mot i dagsläget och vad kan gemene man/kvinna göra åt saken?


Svar: Den största faran är det du som svenskspråkig uttrycker i fråga 2. Det måste vara ganska unikt i världshistorien att vissa unga människor i Sverige idag anser att de uttrycker sig rikare på ett språk som inte är deras modersmål och som inte är det språk som är huvudspråk i landet. Självklart kan och förstår man mest på förstaspråket. Med andra ord: gemene man/ kvinnas ogenomtänkta inställning till svenskan resp. engelskan är det största hotet. Tack och lov tycker inte alla lika. Ensidig engelska gör kulturen ensidig och ospännande, och tråkigt likartad i många länder.


 2. Ibland kan jag faktiskt känna att i min strävan att utrycka någonting finner det lättare att göra detta på engelska. Är detta mitt fel eller ska hela samhället ta ansvar för att gör vårat språk mer färgstarkt och innehållsrikt?


Svar: Det kan inte vara samhällets ansvar vilket språk du väljer att uttrycka dig på. Om du däremot känner dig stolt över ditt förstaspråk, ditt modersmål, så kommer du och andra att vilja utveckla språket själv genom att uppfinna nya oväntade ord och uttryck m.m Det är så ett språk  utvecklas. Ett språk är inte rikare än man gör det, och svenskan har samma ordskatt som engelskan. Pröva med att "ta in" mer svenska, så ska du få se vad som händer.



3. Finns det enligt dig några som helst fördelar med den nuvarande utvecklingen som den moderna svenskan har just nu?


Svar: När engelskan har kommit så starkt i Sverige finns det också en utveckling att fler och fler förstår att riktigt värdesätta och använda modersmålet svenskan. I den frågan ligger vi många decennier efter de flesta länder, som också har mycket bra kunskaper i många andra språk (inte bara engelska).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 november 2008 15:25


I förrgår berättade vi i ett inlägg att grönlännningarna skulle genomföra en folkomröstningen om utökat självstyre. När rösträkningen avslutades igår, visade det sig att nära 80 procent hade röstat för större självständighet från Danmark. Detta kommer också att innebära  att grönländska (kalaallisut) upphöjs till officiellt språk.


Läs mer i denna nyhetsartikel i Svenska Dagbladet och i denna bakgrundsartikel i Dagens Nyheter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2008 23:26


Det amerikanska National Intelligence Council (NIC) har nyligen publicerat rapporten "Global Trends 2025: A transformed World”, den fjärde i sitt slag. Ordföranden för rådet skriver bl.a i sin presentation


Den (d.v.s rapporten – min anm.) granskar med nya ögon hur viktiga globala trender skulle kunna utvecklas under de kommande år femton åren och påverka världshändelserna. Vår rapport är inte avsedd att vara en övning i förutsägelser eller kristallkuleskådande. Medvetna om att det finns många tänkbara ”framtider”, presenterar vi ett urval scenarior och potentiella avvikelser som ett sätt att öppna våra sinnen inför en utveckling som vi annars kanske skulle missa (egen översättning).”

 

En av de viktigaste slutsatserna som rapporten drar är att ”hela det internationella systemet, som det byggdes upp efter andra världskriget, kommer att förändras i grunden. Nya aktörer – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – kommer inte bara att sitta vid de internationella förhandlingsborden utan också ta med sig nya insatser och spelregler.”

 

Vad har det med språk att göra? Ett språks status beror i stor utsträckning på vilken status som bäraren, d.v.s i detta sammanhang landet eller länderna, av detta språk har. Frankrikes ekonomiska och politiska stormaktsställning på 1600- och 1700-talet ledde till att det franska språket fick en högre status, att det ansågs "fint" och kultiverat att behärska franska. Inom eliten i det dåtida Europa utvecklades franskan t.o.m till umgängesspråk vid hoven och inom adeln. Först i samband med Versaillesfreden 1919, då avtalet avfattades på både franska och engelska, blev engelskan formellt likaberättigat med franskan på den internationella arenan. Franskan tjänstgjorde ytterligare en tid som diplomatins språk, även om det nu har ersatts av engelskan.


Den viktigaste aktören av de fyra nämnda staterna är naturligtvis Kina. Rapporten förutspår att Kina kommer att uppnå samma BNP som USA redan 2035. En tidigare rapport har angett 2050 som årtal. Det att Kinas ekonomiska, politiska och militära ställning successivt kommer att stärkas, kommer naturligtvis också ha konsekvenser för det kinesiska språkets ställning internationellt. Detta har den kinesiska regeringen redan insett och satsar därför betydande summor på att sprida kunskap om den kinesiska kulturen och språket utomlands. Därmed inte sagt att kinesiskan kommer att överflygla engelskan som världsspråk inom en överskådlig framtid. Latinet överlevde som bekant det romerska imperiets fall.


Vad de tre övriga staterna anbelangar, har Brasiliens ekonomiska utveckling förmodligen den största betydelsen. Det sägs att portugisiska och spanska är sinsemellan förståeliga till 89 procent, men brasiliansk portugisiska står ännu närmare spanskan. Dessutom förekommer det redan ett språkligt samarbete mellan Brasilien och de omkringliggande spansktalande staterna. Om man ser spanska-portugisiska som ett språkkluster, kommer detta kluster definitivt att bli allt betydelsefullare. Dessutom går spanskan starkt framåt i självaste USA.


Indien kommer, enligt samma rapport, att uppnå samma BNP som Japan runt 2025. Men kommer Indiens språkpolitik verkligen vara ett framgångsrecept? Visserligen använder sig Indien av engelska i internationella sammanhang och många indier behärskar engelska, men det är ett andraspråk, inte ett modersmål – utom för ett litet fåtal. Den indiska engelskan har en svag grund att stå på, eftersom den konkurrerar med många stora inhemska språk. Ryssland är den mest osäkra aktören i sammanhanget, bl.a på grund av en negativ demografisk utveckling.


Vilka språkpolitiska konsekvenser har detta för Sveriges vidkommande? Redan idag kan man lugnt säga att etablissemangets ensidiga satsning på enbart engelska som främmande språk är mycket kortsiktig och enfaldig. Det finns bara en möjlig väg, nämligen att satsa på mångspråkighet, och låta detta genomsyra inte bara undervisningsväsendet utan också kulturlivet. Förutom det egna modersmålet, i de flesta fall svenska i Sverige, bör alla svenska medborgare lära sig minst två andra främmande språk. Detta är en hållbar språkutveckling, som också kommer att ge resultat på lång sikt.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2008 09:25


Idag håller Grönland (Kalaallit Nunaat) en rådgivande omröstning om utökat självstyre. Det mesta tyder på att det blir fler ja än nej. Grönland har haft självstyre på prov i trettio år. Grönland kommer att förbli en del av Danmark, men en gemensam kommission har utarbetat ett nytt förslag till självstyrelse, som grönlänningarna alltså röstar om.


Ett ja innebär att grönlänningarna erkänns som ett folk och att grönländska (kalaallisut) blir landets officiella språk. Det danska statliga stödet kvarstår tills den grönländska ekonomin är självgående.


Samtidigt förbereds en liknande språklag på Färöarna, där man planerar att upphöja färöiska till nationalspråk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2008 12:04


Maria Lim Falk disputerade den 21/11 med doktorsavhandlingen ”Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser” (Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet). Hon har undersökt undervisningen i en så kallad sprintklass. Sprint betyder språk- och innehållsintegrerad undervisning och innebär att stora delar av undervisningen äger rum på engelska. Ur sammanfattningen:


"Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att ta reda på vilken inverkan engelskspråkig undervisning i Sverige, sprint, har på gymnasieelevers ämnesrelaterade kommunikativa kompetens och språkutveckling i svenska. Det innebär att huvudintresset har varit riktat mot elevernas modersmål, det vill säga det språk vars användning i undervisningspraktiken begränsas i och med sprint.


Den övergripande metoden för datainsamling är deltagande observation. Ett omfattande fältarbete i två naturvetarklasser, en engelskspråkig och en svenskspråkig under elevernas tre år på gymnasiet, utgör således stommen i undersökningen. Men även andra metoder för datainsamling har använts, till exempel intervjuer, enkäter och ljudinspelningar av klassrumsinteraktion. Det empiriska materialet omfattar därtill texter eleverna har skrivit i olika ämnen. Därmed har förutsättningar skapats för en allsidig och nyanserad beskrivning och tolkning av dels lärares och elevers språkliga beteende i sprintpraktiken, dels de upplevelser och uppfattningar lärare och elever ger uttryck för.


Resultatet presenteras i form av tre delstudier: en studie av klassrumspraktik, en studie av elevtexter samt en undersökning av lärarnas och elevernas inställning till och upplevelse av sprintundervisningen utifrån intervjuer och samtal. Delstudierna anknyter till forskningsområden där samspelet mellan språk, kommunikation och social situation betonas, närmare bestämt ett verksamhetsanalytiskt, ett systemiskt-funktionellt samt ett kommunikationsetnografiskt perspektiv.


De generella slutsatserna är: (1) sprinteleverna använder i mindre utsträckning än kontrolleleverna ett adekvat ämnesrelaterat språk i både tal och skrift i alla ämnen förutom i svenskämnet där de har samma förutsättningar när det gäller undervisningsspråk och språkträning som kontrolleleverna; (2) användning av svenska är en förutsättning för elevernas eget aktiva ämnesanknutna deltagande i klassrumsinteraktionen – då undervisningsspråket är engelska blir det nästan ingenting, på svenska blir det trots allt lite mer; (3) engelska är och upplevs vara ett hinder i undervisningen – eleverna undviker att använda engelska, och lärarna menar att ”språket inte får vara ett hinder”. De agerar därför ständigt genom olika kodväxlingsstrategier för att försöka minska friktionen.



I gängse språkinlärningsteorier betraktas inlärarens egen aktiva språkanvändning som en förutsättning för såväl kunskapsutveckling som språkutveckling, och resultaten tyder därmed på en mindre främjande lärandemiljö. Det monologiska lärardominerade klassrumssamtalet är emellertid inte speciellt för sprintundervisning, så sprintundervisningspraktiken är inte särskilt uppseendeväckande och man kan kanske tycka att det då inte spelar så stor roll. Men då eleverna skall tillgodogöra sig ämnesundervisning på ett annat språk än modersmålet blir det som betraktas som mindre gynnsamma förutsättningar för lärande redan på modersmålet naturligtvis än mer besvärande
."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2008 09:18


Mycket stora mängder information publiceras i pdf-format på webben. Sådan text lagras som bilder och kan därför inte automatiskt analyseras av sökmotorer. För att fånga upp även sådan text har Google nu infört automatisk inläsning av pdf-filer genom ett program som kan tolka tecken. Därigenom blir de sökbara precis som vilka andra textdokument som helst.


För ytterligare information se Googles blogg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< November 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se