Alla inlägg under oktober 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 oktober 2008 21:41


I september 2006 publicerade Språkförsvaret ett utkast till språklag för Sverige. I samband med utarbetandet av detta utkast hade vi studerat ett antal språklagar i Europa, bl.a den  finländska, katalanska, lettiska och polska språklagen. Men en språklag missade vi – den slovenska. Förmodligen berodde detta på att en översatt version av den då ännu inte hade lagts ut på nätet.


Nu är den slovenska lagen dock upphittad! Det är en välskriven, stringent och klar lagtext. Den är precis vad gäller myndigheternas skyldigheter i fråga om det slovenska språket. Den är sämre i fråga om rättighetsperspektivet, vilket finns klart uttalat i Språkförsvarets utkast. Lagen behandlar också  det som vi i Språkförsvarets utkast kallar för namngivning, i artiklarna nio och tio.


Den slovenska språklagen svävar heller inte på målet vad gäller sanktioner. I Sverige betraktas sanktioner i samband med språklagstiftning som en alltför het potatis. I regeringens kommittédirektiv till ”Värna språken” uteslöts uttryckligen sanktioner i en kommande språklag. Allt annat än språk, alltifrån vissa rörledningar till bilskrotning, kan dock bli föremål för vitesförelägganden i Sverige.


I den slovenska språklagen behandlas frågan om strafförelägganden i artikel 32. I denna anges också tio fall, där detta kan bli aktuellt. Liksom i Språkförsvarets utkast kan inte privatpersoner straffas i den slovenska språklagen utan enbart juridiska personer, oberoende företagare och ansvariga företrädare för någon av dessa. Bötesbeloppet uppgick 2004 till minimum 1500000 och maximum 15000000 tolars (en euro var 2006 239,64 tolars). Slovenien gick över till euro i januari 2007. 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 oktober 2008 15:42


Om vi tycker att det är illa i Sverige, så finns det länder där man har det värre ändå. Nyss hemkommen från en vistelse i Tyskland kan jag rapportera att där pågår en frenetisk smyganglifiering av modersmålet. Horribla saker har jag upplevt. Engelskan har krupit in i vardagsspråket på ett sätt som vi inte ser här. I seriösa TV-program kan man plötsligt höra "Das ist easy" och "Alle müssen ihren Part tun". Överallt och hela tiden möts man av ett bombardemang av anglicismer i fullkomligt onödiga och omöjliga konstellationer. Samtidigt fortsätter man att dubba alla utländska filmer, reportage o dyl till tyska. Man får t ex aldrig höra en intervjuad utländsk person i original. Senast efter tredje ordet i svaret kommer en tysk röst in och tolkar medan den intervjuade fortsätter att tala på sitt eget språk (dock totalt överröstad av den tyska översättningen). 


Mot bakgrund av denna schizofrena hållning gentemot engelskan är det inte lätt att gissa vad man i Tyskland skulle ha tyckt om att den till 100% tyska filmen Der Baader Meinhof Komplex på ”svenska” har fått titeln The Baader Meinhof Complex, ett övergrepp som även DN:s Johan Croneman i sin filmrecension ställer sig mycket frågande till. Tilltaget ter sig än mer löjeväckande när man vet att filmen visas på originalspråket med svenska undertexter.


Hillo


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 oktober 2008 23:51


Inte så långt härifrån har Skåne läns naturvårdsenhet en liten parkering. Går man över en stätta når vandraren en vild och skön natur – en naturlig natur skulle jag vilja säga. Området ligger bakom Kivik-Esperöds vackra och vandrarvänliga område.


Men före stättan står ett anslag. Där berättar Skåne läns naturvårdsenhet om avsikten med området. Man ämnar ”öppna upp” denna fordomtida fälad där djur en gång gick och betade. Just det. ”open up”. Med min medhavda tuschpenna stryker jag över ”öppna upp” och skriver under med vacker handstil ”frilägga”.


Smygkoloniseringen av vårt språk som givetvis aldrig varit eller är opåverkat hörs nu regelbundet i Sveriges Radio, bl a. Men Dagens Nyheter kan skämmas också.


En stalker är en person som förföljer en annan. Stalking är någonting man utövar. Detta är alltså engelska ord. Men av vilken anledning ska jag säga det som det står istället för det engelska (grovt uttalat) ståker eller ståking? Man vill att vi ska säga och skriva stalkning och stalker. Det tänker jag inte göra, såvida man inte vill att jag också ska säga all rickt istället för all right. Varför inte åkay? Eller yacht uttalat med samma ch som i Bach? Precis som det står.

 

Ja, jag jobbar med ord, med mitt svenska modersmål (observera moders!) och några andra tillika.


Men bäst har Svenska akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl uttryckt det: ”Mitt eget språk är det dagsljus i vilket tingen framträder. Främmande språk är som små ficklampor med vilka man trevar sig fram i tunnlar”. Kan det sägas bättre?


Men lycklig är jag. I handen har jag fått en gammal sliten grekisk grammatik vilken tycks likt en hand i handske i genomtrevandet av Philons krönikor. Tack Philon!

 

Engelska är bara ett språk bland många andra. Det är inte fel att betrakta det som ett inter lingua, vilket det ju faktiskt blivit. Men jag vägrar att infoga det i mitt eget språk och låta det bli ett slags pidginengelska.

 

Vilket det förresten redan är. Vidare tänkt: det är en historisk vetskap att grekiska språket, som var det allenarådande under Greklands storhetstid, förändrades och förenklades rent grammatikaliskt. Någonting händer alltså, som kanske t o m påverkar de sedan barndomen engelsktalande… Ho vet.

 

Henri Högberg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 oktober 2008 22:51



Programmet "Språket" i P1 sänder i morgon kl. 13.20 ett inslag med rubriken "Svenska eller engelska?" från Språkförsvarets seminarium den 4 oktober. Från presentationen:

"Inom allt fler ämnesområden övergår man till engelska i undervisningen: böcker, föreläsningar, seminarier och uppsatser är på engelska. Hur kunde det blir så här? Och hur allvarligt är problemet i svensk högskoleundervisning? I veckans program hör ni Olle Josephson, chef för Språkrådet, och Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet. Vi mötte dem i Stockholm på ett seminarium ordnat av Språkförsvaret, en ideell organisation."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 oktober 2008 22:18


(Ingressen är också hämtad från Budstikken, men i något redigerad form)  


Som det flera gånger har dokumenterats, får unga skandinaver allt större svårigheter med att förstå varandra. Mot den bakgrunden har Ungdomens Nordiska Råds presidium beslutat att öppna för engelska som arbetsspråk, när det verkligen är nödvändigt – ett beslut, som strider mot den officiella nordiska språkpolitiken, och som därför starkt har kritiserats av den danske undervisningsministern Bertel Haarder, som hotar med att stoppa det ekonomiska stödet till rådet. Nedan följer ett utdrag från Stig Wørmers kommentar i senaste Budstikken:    


Det kommer tilsyneladende som en stor overraskelse, at danske unge ikke kan forstå svensk og omvendt. Men det er allerede en gammel nyhed. En sørgelig en af slagsen, når man tager i betragtning, i hvor høj grad engelsk af alle større sprog møver sig frem på de nationale sprogs bekostning, og i betragtning af, at vi her i omegnen faktisk er i gang med at opbygge en Øresundsregion, hvor det må tages for givet, at man kommunikerer på dansk og svensk, der netop ikke defineres som fremmedsprog, men som nabosprog.


Undervisningsmæssigt svigt 


Problemet er, at de skandinaviske landes undervisningsministerier i flere tiår systematisk har neddroslet og forsømt undervisningen i nabosprog. Derfor kan man i dag have den groteske situation, at unge danskere henvender sig til unge i Malmø på engelsk. Om end den skånske udtale erfaringsmæssigt er svær at forstå, er det blot et spørgsmål om gehør. Så meget desto mere barokt er det, at skåningen for elleve generationer siden var østdansker. Men det er en anden historie.

 

I 1960’erne og i begyndelsen af 70’erne var der i realskole og gymnasium krav om kendskab til norsk og svensk. Man havde lærebøger med uddrag af f.eks svensk skønlitteratur, og der fik man forklaringer på de forskelle, der var mellem svensk og dansk sætningsopbygning og bøjning. Men 80 pct. af de danske og svenske ord skrives altså nogenlunde ens. Lidt besvær skulle der til, men så var det også overstået.

 

Trods krav om repræsentation af norsk og svensk sprog og litteratur i gymnasiet bliver begge dele stedmoderligt behandlet. Af hensyn til det nordiske samarbejde skal det være med. I folkeskolen er det for længst opgivet.


Yngre kandidater i danskfaget i gymnasiet har sjældent haft norsk/svensk som tilvalg. Svensk og norsk har ingen interesse. Kendskabet til både ældre og moderne norsk og svensk skønlitteratur er magert, mildest talt. Men enhver tilfældig dansk modetendens tilgodeses, enhver ungdomspopulær yngre dansk forfatter tilbedes. Vi interesserer os ikke for naboerne. Og nu høster vi, som vi har sået.[...]Enhver snak om det skandinaviske eller nordiske er på forhånd stemplet som fortidig.


Gør nordiske sprogkurser obligatoriske


I et større og netop internationalt perspektiv er det en skandale af rang, at man ikke bruger de oplagte muligheder, der er for at fremme den fælles kommunikation. At kunne tale med hinanden på sit eget sprog og anvende sit kendskab til naboens særlige sprogtræk, når de situationer opstår, er et privilegium, som få andre folkeslag har på denne jord.


Gør sprogkurser i svensk obligatoriske i Danmark og dansk obligatorisk i Sverige. Eller lad Øresundsregionen få indflydelse på sprogpolitikken lokalt. Var det ikke noget, Ritt Bjerregaard?

 

For resten har bystyret i Helsingborg allerede vedtaget at fremme undervisningen i dansk. Men her til lands sover man i timen. Det er nok at være verdensberømt – i Danmark!

  


Lektor Stig Wørmer


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 oktober 2008 20:17


(Texten är redigerad och fritt översatt från ”The Chosun Ilbo” den 2/10 2008) 


Världens största kinesiska ordbok, Dankook-universitetets ”Oavkortad kinesisk-koreansk ordbok” har färdigställts trettio år efter att arbetet startade. Företrädare för Dankook-universitetet meddelade nyligen att manuskripten är kompletta och det återstår bara att trycka de sista av de 16 banden.


Ordboken överträffar andra viktiga ordböcker i länder, som har befunnit sig under inflytande av kinesisk kultur, inklusive Kina, Japan och Taiwan. Det digra verket består av 55000 tecken, 450000 ord, 16 band, och 21549 sidor. Den överflyglar  Morohashi-ordboken, eller "Oavkortad kinesisk-japansk ordbok", som innehåller ungefär 49000 tecken och 390000 ord, Kinas egen "Oavkortad kinesisk ordbok" (runt 23000 tecken och 380000 ord), och Taiwans "Oavkortad kinesisk ordbok" (omkring 50000 tecken, 400000 ord).


Totalt har 26 miljarder dollar investerats; den absoluta merparten kommer från universitets egna medel och resten från statliga medel, vilket innebar att i genomsnitt 25 specialister kunde anlitas dagligen.  


Drivande bakom projektet har varit den förre rektorn för Dankook-universitetet, Chang Ho-sung, som också säger att han planerar att digitalisera ordboken, inte bara för  forskarnas skull utan även för att göra det möjligt för allmänheten att söka efter och studera kinesiska tecken på Internet. Han uppskattar att denna digitalisering kommer att ta ytterligare tio år.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 oktober 2008 19:14

Språktidningen 5/2008


Språktidningen nr 5/2008 har kommit ut. Här ett axplock rubriker från numret:


  • "Akademiskt skitsnack"
  • "Snippan på spåren"
  • "Salos egen Jesus"
  • "Så tog Jesus språk över Palestina"
  • "Assyriska eller syrianska"
  • "Ett lutherskt jävla skrivarbete"
  • "Google okontrollerad och oemotståndlig"
  • "Skamfilad listerländska"
  • "Esperanto i blodet"

Dessutom hittar man som vanligt krönikor av Fredrik Lindström, Olle Josephson, Catharina Grünbaum och Jonas Hallberg.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 oktober 2008 05:37


I senaste numret av Språktidningen har man frågat tre utländska turistpar, ett från Frankrike, ett från Liechtenstein och ett från USA, om de har blivit hjälpta av utropen på engelska i tunnelbanan. Ingen svarar ja. Amerikanerna säger dessutom: "Det är bara kul att få höra den svenska språkmelodin och dessutom  lära sig att uttala platserna man ska till".


Att fråga sex personer är naturligtvis inte någon statistisk undersökning, men svaren borde ändå ge SL en fingervisning om hur utropen ses på av de utländska besökare de är avsedda för.


Susanne L-A 


Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29
30
31
<<< Oktober 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se