Alla inlägg den 5 oktober 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 oktober 2008 20:13


Igår genomförde Språkförsvaret i samarbete med ABF-Stockholm och Stockholms läns hembygdsförbund seminariet ”Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld” med totalt cirka 80 deltagare. Olle Josephson, Björn Melander, Inger Enkvist, Birgit Brock-Utne och Robert Phillipson inledde på förmiddagen (se program). På eftermiddagen genomfördes en debatt på temat om svenska språket behöver skyddas genom lag eller inte. Debattörer var Berndt Clavier, Gunnar Enequist, Margareta Israelsson, Arne Rubensson och Marianne Watz. Samtliga inledningar på förmiddagen var mycket givande och eftermiddagens debatt, där såväl de nämnda debattörerna som publiken deltog, var mycket livlig.  När moderatorn Ewa Wallin satte punkt kl. 16.00, fanns det fortfarande deltagare kvar på talarlistan.


Vi kommer att återkomma till seminariet. Bland annat filmades seminariet och vi kommer att lägga ut inspelningen, eller göra den nedladdningsbar, så fort filmen har behandlats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 oktober 2008 16:11

  

Ur bilagan Studieguiden i SvD 1/10 2008, utgiven som en annonsbilaga av Media Select i samarbete med Sveriges universitet och högskolor.


Första artikeln är en intervju med universitetskansler Anders Flodström. Där står bl.a.:


(…) ”Anders Flodström har också väckt en del debatt genom att föreslå att undervisningsspråket i Sverige bör vara engelska.

- Det har varit lite diskussion. Men jag tror att det handlar om rätt väg när det handlar om mastersnivå. Däremot tror jag inte att engelska skall vara undervisningsspråket i grundutbildningen, säger han.

(…)

 

Sammanställning av högskolerektorernas svar på frågan:


”Universitetskansler Anders Flodström vill ha engelska som huvudspråk i all högre utbildning. Delar du den uppfattningen?” 


Göran Sandberg, rektor för Umeå Universitet:

”Inte som obligatorium, men som en viktig del av vårt programutbud.”

(Utbildningsbakgrund: biologi och kemi.) 


Lars Bergman, rektor för Handelshögskolan i Stockholm:


”På masternivå är det nödvändigt med engelska. Annars blir det inget av den internationella rörlighet som är den grundläggande idén med den så kallade Bolognaprocessen.”

(Utbildningsbakgrund: ekon.dr i nationalekonomi 1977, professor i nationalekonomi 1984.) 


Peter Gudmundson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm:


”Våra utbildningar på kandidatnivå bör ges på svenska, medan mastersutbildningarna ska vara engelskspråkiga. På KTH förs en diskussion om vi ska införa ett engelskspråkigt civilingenjörsprogram.”

(Utbildningsbakgrund: civilingenjör teknisk fysik KTH 1979, tekn.dr hållfasthetslära KTH 1982.) 


Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet:


”Nej, inte helt. Vår ambition är att vara tvåspråkiga, vilket vi redan är. Flera av våra grundutbildningsprogram inom vården passar inte för engelska, eftersom en hel del av utbildningen sker i sjukvårdsmiljön i närvaro av patienter. Här är det nödvändigt att undervisa på svenska. Däremot strävar vi efter att ha mastersnivån och vår forskarutbildning på engelska. Detta är viktigt för att stimulera till ökat internationellt utbyte.”

(Utbildningsbakgrund: tidigare läkare på Karolinska Institutet.) 


Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet:


”Nej, det tycker jag inte. Båda språken behövs, engelska är redan idag vanligt och kommer att öka särskilt på avancerad nivå på grund av det omfattande internationella utbytet. Svenska kommer att förbli huvudspråket på många utbildningar på grundläggande nivå. Det finns ju ingen anledning att använda engelska om alla studenter och lärare på en kurs kan svenska och om majoriteten har svenska som modersmål.”

(Utbildningsbakgrund: fil.dr i botanik vid Stockholms Universitet.) 


Agneta Bladh, rektor för Högskolan i Kalmar:


”Jag anser att all utbildning på avancerad nivå ska vara på engelska för att vara tydlig gentemot presumtiva utländska studenter. Utländska studenter bidrar till en mångfald och ett bredare perspektiv i undervisningen och är därmed berikande också för svenska studenter. Viss utbildning på grundnivå kan också ske på engelska om det är lämpligt med avseende på studentgruppens sammansättning.”

(Utbildningsbakgrund: lärarutbildning i historia och samhällskunskap, doktorsexamen i statsvetenskap.) 


Ingegerd Palmér, rektor för Mälardalens högskola:


”Jag anser att vi i huvudsak ska undervisa på svenska vid svenska lärosäten. Studenter ska möta undervisning på engelska, men då främst genom lärare som är ”native speakers”, och naturligtvis ska man ha en hel del engelsk litteratur. Vi lärare och studenter är inte så bra på att uttrycka oss på engelska som vi tror. Det är en helt annan sak att kunna formulera sig väl och nyanserat på engelska i professionella sammanhang än att samtala med icke-svenskspråkiga om restauranger, nöjen, turism och dylikt. Att lyssna för mycket på engelska talad av svenskar som inte är väl skolade i engelska kan tvärtom försämra ens egen språkliga förmåga. Rent allmänt borde vi satsa mer på språkundervisning på skol- och högskolenivå i det här landet, jag tror att det inte minst ökar kreativiteten.”

(Utbildningsbakgrund: fil.kand matematiska ämnen Stockholms Universitet, fil.dr matematik Stockholms Universitet 1974, ledningskurser i arbetet.) 


Johan Sterte, rektor för Växjö universitet:


”Nej, jag tycker möjligen att det kan vara motiverat att all utbildning på avancerad nivå ges på engelska.” (Utbildningsbakgrund: civ.ing kemiteknik Chalmers Tekniska Högskola, tekn.dr CTH, fristående kurser vid Göteborgs Universitet och University of Utah.) 


Anders Söderholm, rektor för Mittuniversitetet:


”Engelska är dagens lingua franca och den utvecklingen styr varken Högskoleverket eller enskilda universitet. Detta måste också genomsyra utbildningen på olika sätt genom internationalisering av studiemiljön. Det innebär inte att all högre utbildning skall eller bör vara på engelska, men det betyder att internationaliseringen bör tillåtas få genomslag i all högre utbildning.” (Utbildningsbakgrund: fil.kand företagsekonomi, fil.dr företagsekonomi.) 


Mille Millnert, rektor för Linköpings universitet:


”Det skulle kanske fungera i t.ex civilingenjörsutbildningarna, men inte inom t.ex lärarutbildningen eller svensk språkvetenskap.”

(Utbildningsbakgrund: teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings Universitet.) 


Thomas Andersson, rektor för Högskolan i Jönköping:


”Nej, vi måste värna om det svenska språket i den högre utbildningen. Men engelskan är viktig och Högskolan i Jönköping erbjuder flera program och kurser helt på engelska inom grundutbildning och avancerad utbildning.”

(Utbildningsbakgrund: civilekonomexamen Handelshögskolan Stockholm, doktorerat i nationalekonomi, docent 1993, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping sedan 2004, gästforskare vid Harvard University, Bank of Japan, Hititsubashi University, University of Sao Paulo.) 


Kerstin Norén, rektor för Karlstads universitet:


”Absolut inte! När man kan erbjuda fördelen att undervisas på sitt modersmål, så är det bevisat bättre, särskilt på det sättet att de allra bästa studenterna förstår mycket bättre. Men vi måste förstås anpassa oss, internationella utbyten vill vi ju ha, och alla svenskar har dessutom inte svenska som modersmål. Då kan engelska vara nödvändigt eller ett bättre alternativ. Pragmatiska lösningar, alltså.

(Utbildningsbakgrund: läst engelska, svenska och filosofi vid Göteborgs Universitet, disputerat i nordiska språk, ledningskurser på olika nivåer.)


Göran Bexell, rektor för Lunds universitet:


”Nej, det tycker jag inte. Däremot behöver vi större utbud av kvalificerad utbildning på engelska. Inom Lunds universitet finns redan ett stort utbud, ca 270 kurser på engelska. Svenska språket behöver en skyddad ställning genom en särskild språkpolitik.” (Utbildningsbakgrund: professor i etik 1990, musikexamen.)


*****


(Eventuella fel i samband med denna avskrift ansvarar bloggredaktörerna helt och fullt för) 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)      

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29
30
31
<<< Oktober 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se