Alla inlägg under oktober 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 oktober 2008 22:01

  

heter en rapport om icke-nordiska andraspråkstalares erfarenheter av dansk-svensk språkgemenskap i Öresundsregionen. Rapporten bygger på ett antal intervjuer med några icke-nordiska invandrare och deras möten med både danska och svenska språket i Öresundsregionen. Ur presentationen:


Rubriken för denna rapport är hämtad från greken Stavros, som beskriver sina erfarenheter av grannspråken i form av en liknelse där den nordiska språkgemenskapen blir som en skjorta. En del av knapparna är tjocka, andra mindre tjocka och ibland kan det till och med fattas en knapp. Huvudsaken är dock att skjortan går att knäppa, och det kan Stavros. Han är exempel på en typisk språktänjare, och för honom innebär grannspråkskommunikationen en flexibilitet av betydande mått. Andra strategier tillämpas av de så kallade språkbytarna, som i motsvarande situation väljer att utveckla kunskaper i ytterligare ett språk. De lär sig både danska och svenska. Bägge strategierna är framgångsrika och deras berättelser ger oss mycket att fundera på vad gäller den nordiska språkgemenskapen, nu och i framtiden. 


Författaren Ulla Börestam är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, och har länge forskat om nordisk språkförståelse.” 


Hela rapporten återfinns här och kan laddas ner i sin helhet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 oktober 2008 14:59


I går berättade Högskolan i Borås på sin webbplats om det diplom som två tidskrifter vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan nyligen fick från Språkförsvaret.


"– Det här är ett glatt uppmärksammande från en hedervärd sammanslutning som kämpar för svenskans ställning också inom den akademiska världen på ett sätt som stämmer överens med hur vi i Human IT ser på saken, säger Mats Dahlström redaktör på tidskriften Human IT.


Anders Frenander, redaktör på den andra tidskriften, Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, håller med.

– Vi har haft en konsekvent policy, ända sedan starten, att publicera forskning och information på de nordiska språken. Vi är övertygade om vikten att hävda och utveckla de små språken. Så därför känns det bra att vårt arbete uppmärksammas."


Mats Dahlström avslutar med att klargöra tidskriftens språkpolicy:


"Att ge tillgång till ett vetenskapligt kvalitetsforum där man tillåts vara precis på sitt förstahandsspråk är det egentliga målet bakom vår språkpolicy och det är mycket glädjande att Språkförsvaret värdesätter den strategin."


Läs gärna hela meddelandet!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2008 17:12

I Jyllands-Posten den 21/10 skriver den danske undervisningsministern Bertel Haarder om den mellannordiska språkförståelsen, som befinner sig på retur trots att förbindelserna mellan de olika nordiska länderna blir allt tätare:

"Aldrig før har så mange danskere taget arbejde i et andet nordisk land og så mange indbyggere i de nordiske lande krydset hinandens grænser så ofte som nu. Og aldrig før har private virksomheder samarbejdet så meget hen over de nordiske grænser, jævnfør Arla, Cool, Norden, ølproduktion med mere.

Det er, som om borgerne og virksomhederne er blevet mere nordiske end politikerne! Derfor er det paradoksalt, at det samtidig går ned ad bakke for nabosprogsundervisningen og den gensidige sprogforståelse.

I Finland står det skidt til med det svenske sprog, mens dansk er blevet svækket i Island. Hvad værre er: de unge i Norden foretrækker at kommunikere med hinanden på engelsk. De forstår ikke de andre nordiske landes sprog, og der er store huller i deres viden om de nordiske landes kulturelle og sproglige fællesskab.

En undersøgelse af internordisk forståelse lavet i 2005 viste, at forståelsen af nabosprog er faldet de seneste 30 år, og at unge danskere og svenskere ikke forstår hinanden særligt godt.

Forskerne konkluderede, at den danske ungdom og specielt københavnerne havde en meget lille interesse for de øvrige nordiske lande.

Danskerne var betydeligt mindre villige til at flytte til et af nabolandene for at bo eller studere, og de så også mindre svensk tv og læste færre svenske aviser end de unge fra Malmø, der både læste flere danske aviser og så mere dansk tv
."

Det är att bra att åtminstone en nordisk utbildningsminister är på bettet i denna fråga. Läs vidare i artikeln "Det begynder med sproget".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2008 19:11


"Motivation är viktigare än begåvning vid språkinlärning. Det framgår av en ny doktorsavhandling i spanska vid Stockholms universitet av Rakel Österberg. Där påvisar hon också att gymnasieelevers förmåga att uttrycka sig avancerat på spanska inte alltid utvecklas parallellt med språkriktigheten.


- Elevernas motivation är ett försummat område som skolorna faktiskt kan påverka. Många elever har dessutom dåligt självförtroende när det gäller språk, säger Rakel Österberg, som också är gymnasielärare i spanska och franska.


Under tre års tid har Rakel Österberg filmat och dokumenterat språkutvecklingen i talad spanska hos en grupp gymnasieelever som läser spanska. Vidare har hon genomfört djupintervjuer kring elevernas motivation och språkliv."


Läs vidare i pressmeddelandet från Stockholms universitet - avhandlingen kan också laddas ner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 oktober 2008 20:25


Ebba Witt-Brattström intervjuas i senaste numret av Universitetsläraren. Hon kommenterar också svenska språkets ställning, den utbredda överskattningen av engelskkunskaper bland svenska forskare och avskaffandet av ”småspråken” på Södertörns högskola.


Hon talar vidare om humanister som går omkring med dåligt samvete för
att de håller fast vid svenska språket, när det forskningspolitiska
credot lyder internationalisering.
- Med det menar man oftast att skriva på engelska, ett språk som vi
tror att vi behärskar bättre än vad vi gör.
Hon berättar om en ’känd engelskspråkig professor’ och dennes
irritation över en ansökan från en etablerad svensk forskare och
citerar (i översättning) professorns kommentar: ’Om projektresultaten
ska publiceras på engelska, vilket ställs i utsikt, måste en kompetent
språkgranskare anställas. Det tycks vara en vanlig föreställning -
inte minst bland skandinaviska akademiker - att icke engelskfödda kan
skriva på engelska lika bra som på sitt modersmål. X:s projektansökan
(liksom mycket annat jag läser för närvarande) erbjuder kraftfull
motbevisning till detta antagande’.

Ebba Witt-Brattström menar att svenska forskare, för att slippa
skämmas och slippa skämma ut sig internationellt, på sin högskola bör
ha tillgång till kompetenta översättare och språkgranskare.
- Det kostar pengar men det är det enda som kan leda till det
utbildningspolitikerna drömmer om: en topplacering i den
internationella akademiska ligan.
 


Och apropå språk tog hennes egen lyckliga relation med Södertörns
högskola definitivt slut när ’småspråken’ tyska, franska, spanska,
ryska, polska och tyska, försvann. Hennes ’bokslut’ efter de tio åren
handlar inte bara om de förutsättningar och uppdrag en liten högskola
får och har, utan också hur man förvaltar dem: Hon har debatterat
detta högst offentligt, som att språklärarna fick veta först via en
artikel i Dagens Nyheter att deras ämnen skulle försvinna. Ebba
Witt-Brattström anser vidare att det är en skandal att Östersjöspråken
(tyska, ryska och polska), försvann, med tanke på Södertörns starka
koppling till Östersjöstiftelsen, liksom med tanke på att det finns
ett stort intresse för svenska språket och Sverige i Tyskland och att
det är Sveriges största europeiska handelspartner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 oktober 2008 19:37


I en artikel, ”Hvad skal der blive af dansk?” i Politiken den 15/10, diskuterar Sabine Kirchmeier-Andersen, språksituationen i Norden med fokus på engelskans hot mot nationalspråken. Hon skriver inledningsvis:


I loppet av 2008 har regeringarna i Danmark, Norge och Sverige offentliggjort stora utredningar om sina språkliga förhållanden. En motsvarande utredning från Island förväntas bli offentliggjord i loppet av november 2008. Också i Grönland och Färöarna arbetar man med att klargöra språkens status. Helt central står det engelska språkets roll i förhållande till nationalspråken, men många andra språkliga förhållanden berörs också. 


Även om övervägandena skenbart är desamma i alla de nordiska länderna, är det stor skillnad på hur långt man vill gå ifråga om lagstiftning – och inte minst hur mycket man vill investera. Den lagmässiga regleringen av språkliga förhållanden är långt mera utbredd än man skulle kunna tro. UNESCO förtecknar 173 länder i världen som har bestämmelser om språk i sina författningar. Bara nio europeiska länder reglerar inte sina språkliga förhållanden på författningsnivå. Det gäller Danmark, Island, Holland, Storbritannien, Tjeckien, San Marino, Vatikanstaten, Serbien och Montenegro.”

 

Det som skiljer situationen i Danmark från den i Sverige, Norge, Island och Färöarna är att den språkpolitiska kommitté, som den danska regeringen tillsatte, och som utarbetade betänkandet ”Sprog til tiden”, inte föreslog någon generell språklag. Däremot var kommittén oenig om det behövdes ytterligare språkregleringar inom den danska högskolan eller inte.

 

Sabine Kirchmeier-Andersen avslutar sin artikel med att påpeka att man inte skall tro att frånvaron av en språklag eller bindande bestämmelser i Danmark är detsamma som att det inte kommer att fattas beslut om språkbruket och det danska språkets status i Danmark.

 

Besluten kommer bara tas utanför den demokratiska processen, d.v.s på andra ställen än i folketinget, exempelvis på universiteten och i näringslivet, och därför blir de mindre handfasta och svårare att förhålla sig till. Men tas – det kommer de att göras.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 oktober 2008 20:17


Om du vill läsa äldre nummer av Språkvård, kan du nu gratis ladda ner alla gamla nummer av Språkrådets nedlagda tidskrift, från år 2000 och framåt. 1–2/2001 och numren från 2000 är inskannade och håller därför lite sämre kvalitet. Språkrådet planerar att senare lägga ut alla nummer, från 1965 och framåt.


hit för att ladda ner!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 oktober 2008 22:35


Enligt Euobserver.com den 17/9 har EU-parlamentet börjat filma sina sessioner och möten och sända inspelningarna direkt på nätet. Raymond Frenken, chef för EUX TV, som också svarar för videobevakning av parlamentet och andra EU-institutioner, var imponerad:

"Europarl TV är förmodligen det mest ambitiösa webbtv-projektet i världen. Att leverera allt detta innehåll på 22 språk är en enorm teknisk utmaning.”  


Men Frencken gjorde dock tummen ner för språkutbudet under den första dagens sändningar. Några av debattprogrammen sändes nämligen inte på holländska och svenska. Han antog dock att detta förmodligen var uttryck för barnsjukdomar och att man inte snålade och tänkte: ”Äsch, holländare och svenskar förstår ändå engelska.”

 

Idag fungerade dock sändningarna från Europaparlamentet och alla inlägg simultantolkades till svenska. Det var fullt möjligt att följa en debatt om finanskrisen – på svenska. Jag lyssnade till tre inlägg och alla berörda tolkar skötte sig bra. Webbutsändningarna borde leda till att tolkarnas insatser successivt uppvärderas.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29
30
31
<<< Oktober 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se