Alla inlägg under september 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 september 2008 13:27


Den  frågan ställer Anders Lotsson i nyhetsbrevet Språksamt. Tre språkkonferenser på raken äger rum i Stockholm, men med en lucka för den 5 oktober. Han skriver: 


Språket i näringslivet är temat för språkkonsulternas årliga konferens fredagen den 3 oktober. Mest spännande föredragstitel är "Hur översätter man Kaisha och Cha-in på rätt sätt". (Oemotståndligt. Måste veta. Måste gå.) Det kommer talare från Astra-Zeneca, Revisorsnämnden och Scania. Plats: Stockholm, avgift 1000 kronor för icke-medlemmar, 600 kronor för medlemmar. Se sprakkonsult.se.

(Det kör ihop sig. Dagen efter, lördagen den 4 oktober, har Språkförsvaret sin konferens om svenska språkets ställning. Sedan har vi ledigt en dag. Måndagen den 6 oktober är det TTs språkdag. Alla tre konferenserna är i Stockholm. Finns det inga bussresor med hotell för icke-stockholmare?)”
 


Du kan prenumerera på Språksamt här !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 september 2008 12:33


Nu är siffrorna på antalet utländska gästnätter i Sverige under 2007 klara. Norge toppar listan med 2817122 nätter; därefter följer Tyskland med 2108213, Danmark med 953890, Storbritannien med 636464; Nederländerna med 698625 (här måste det ha blivit något fel i turordningen), USA med 437944 etc.  Det framgår tydligt att britter och amerikaner tillsammans inte kommer i närheten av antalet tyskar som skulle vara hjälpta av information på sitt språk (Schweiz ligger på 208492 och Österrike är inte med i tabellen). 


Vidare är inte kryssningsgästerna inräknade, eftersom de inte övernattar på svensk mark. Av de ca 300.000 kryssningsturisterna är många - om inte de flesta - tysktalande. 


SL:s och Stockholms Stadsmuseums satsningar svarar mycket illa mot den största icke-nordiska språkgruppens behov. De under sommaren införda stationsutropen på engelska har förmodligen inte tillfört turisternas resande annat än löje – för många engelsktalande är de på svenska uttalade stationsnamnen obegripliga, då hjälper inte ”Next stop” ett enda dugg. Misstror man läskunnigheten hos sina utländska besökare? Hur svårt kan det vara att informera sig via de digitala skyltarna som anger stationsnamnen? Där får man dessutom stavningen som kan jämföras med eventuella kartor och guideböcker. När det gäller Stadsmuseets planerade engelska Stockholmsvandringar i bl a Stieg Larssons spår så har man helt struntat i att svenska kriminalromaner säljer som allra bäst i Tyskland. Har man planer på tyskspråkiga stadsvandringar? Inte vad jag vet i alla fall. 


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 september 2008 22:35


Vi har tidigare rapporterat om att Borås Tidning har berättat om att Språkförsvaret tilldelat Haléns vårt "Tummen upp"-diplom. Även Dagens Handel har skrivit om denna nyhet, "Haléns prisas för språk", ser vi.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 17 september 2008 20:44



Liet lavlut 2008 – den europeiska sångtävlingen på minoritetsspråk – äger rum i Kulturens hus i Luleå den 18 oktober. Kulturfestivalen Liet lavlut pågår 16–18 oktober. I samband med festivalen hålls den 17 oktober även en konferens om minoritetsspråk, ”Council of Europe Conference on the 10th anniversary of the European Charter for Regional or Minority Languages”.


Läs mer här på svenska!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 september 2008 20:50



(Detta svar till Mats Landström, som har kommenterat mitt tidigare inlägg, "Går det inte att översätta 'accountability''?", fick inte plats som kommentar utan måste läggas ut här.) 


Mats,

 

min ena engelsk-svenska ordbok (Nordstedts utgåva 1956) översätter ”accountability” med ”ansvarighet” – Norstedts utgåva från 1994 anger två betydelser, dels ”ansvarighet” och "ansvarsskyldighet” och dels ”förklarlighet”.

 

Jag hittade följande definitioner av ”accountability” på engelska på nätet. Jag har tyvärr inte tid att översätta citaten.


Merriam- Webster Online definierar "accountability” enligt följande: "the quality or state of being accountable; especially : an obligation or willingness to accept responsibility or to account for one's actions ” 


En Wikipedia-artikel lanserar följande korta definition: "A is accountable to B when A is obliged to inform B about A’s (past or future) actions and decisions, to justify them, and to suffer punishment in the case of eventual misconduct". Notera att denna definition i sin tur är hämtad från ett verk av Andreas Schedler (1999).


WordNet Search: "accountability, answerability, answerableness (responsibility to someone or for some activity)” 


Human Resources and Social  Development Canada: "The obligation to demonstrate and take responsibility for performance in light of agreed expectations. There is a difference between responsibility and accountability: responsibility is the obligation to act; accountability is the obligation to answer for an action.” 


enVision.ca: "accountability is the capacity to account for one's actions; or as a representative of one's organization, to account for either your actions or the actions of your organization. ...” 


Air Force Link (USA:s flygvapen): "Accountability refers to the pyramid of responsibility beginning with the individual and building to top management.” 


Canadian Food Inspection Agency: "In government, accountability can be thought of as enforcing or explaining responsibility. It is often used as a synonym for "responsibility” because both are defined by the office holder’s authority; they cover the same ground…” 


Polska miljödepartementets webbplats: "Accountability - a responsibility to explain, for example, actions undertaken, financial transactions made, and/or results produced. 'Public accountability' is where an agency has to account to the electorate or the wider public for a decision e.g on policy or involving the expenditure of public funds” 


Frågan om sanktioner förekommer bara i en av dessa definitioner eller förklaringar, som inte är helt samstämmiga. Sanktion på svenska definieras som en straffåtgärd, särskilt av ekonomisk natur. Det kan också betyda ”officiellt godkännande”, men det är inte denna betydelse som avses här.

 

Vad som avses med ”accountability” är helt enkelt att företrädare av olika slag, myndigheter och makthavare, ska kunna ställas till svars, göras ansvariga för sina handlingar. Detta kan utan vidare översättas med ”ansvarsskyldighet” eller ”ansvarighet”. En regering i Sverige är ansvarig inför riksdagen och kan ställas till svars inför denna genom att riksdagen utövar sin kontrollmakt. Denna sker genom konstitutionsutskottet, misstroendeförklaring mot regering eller enskild minister, enkel fråga eller interpellation, genom JO och genom Riksrevisionen. Riksdagen kan också fälla en viktig proposition, vilket ytterst sett kan leda till att regeringen ombildas eller att den avgår med efterföljande nyval. Inga sanktioner av ekonomisk natur tillgrips i dessa fall. Om man vill, kan man naturligtvis kalla det förhållandet att en minister eller en regering tvingas avgå för en sanktion, ja, t.o.m ett valnederlag för den sittande regeringen är i så fall en form av sanktion.

 

Jag förstår inte varför man ska blanda in sanktioner av ekonomisk natur i detta sammanhang. Inte ens en styrelse, som missköter ett aktiebolag, brukar råka ut för sanktioner av ekonomiskt slag på en bolagsstämma. Däremot kan den avsättas.


 Per-Åke Lindblom


P.S En sökning på "accountability" på Google för fem minuter sedan visade att mitt första inlägg i denna fråga hamnade på tredje plats av 29600000 träffar och att det belade förstaplatsen av 24900 träffar på svenska sidor.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 15 september 2008 21:57


EU har som bekant uppställt målet att medborgarna i EU ska behärska två främmande språk förutom sitt modersmål. Enligt Eurobarometern 2006 stödde 50 procent av EU-medborgarna denna målsättning, medan 44 procent var däremot. Men spridningen på ländernivå var mycket stor. Vid den ena polen fanns länder som Polen, Grekland och Litauen, där runt 70 procent av medborgarna stödde EU:s målsättning  – vid den andra polen Sverige och Bulgarien, där bara 27 procent av medborgarna stödde samma målsättning:


Finally, the target of 'mother tongue + two’ receives cautious support from Europeans, since 50% of Europeans agree with the view that everyone in the EU should be able to speak two languages in addition to their mother tongue. 44% of respondents are against this option. At present, 28% of Europeans indicate that they are able to hold a conversation in two foreign languages. 


At the country level, notable variation occurs. It appears that countries in Southern and Eastern Europe are more likely to support the statement. This is in particular the case in Poland (75%), Greece (74%) and Lithuania (69%). Sweden (27%) and the acceding country Bulgaria (27%) have the lowest proportions of citizens accepting the idea of everybody speaking at least two languages along with their mother tongue.”


Sveriges placering är märklig. Det är mycket möjligt att placeringen beror på att många svenskar, mer än andra européer förutom bulgarer, är offer för illusionen att man klarar sig överallt med engelska. Vi vet att Sverige tävlar med Danmark och Finland i fråga om att begära minst tolkning i EU-sammanhang. Men 48 procent av de danska och 41 procent av finländska medborgarna stödde EU:s målsättning. I Finland är drygt 40 procent av finländarna redan tvåspråkiga; de behöver alltså bara komplettera med engelska, så har de tre språk som i en ask. Den svenska inställningen kan också ha påverkats av hur undervisningen i andra främmande språk än engelska har organiserats i det svenska skolväsendet och hur kunskaper i andra främmande språk därmed har värderats. Danmark har dock haft ungefär samma system. Däremot har det skett en uppvärdering i fråga om språkkunskaper i samband med antagningen till den svenska högskolan efter att denna Eurobarometer genomfördes i slutet av 2005. 


Det är alltså möjligt att Sverige numera har lämnat denna föga hedrande jumboplats, men helt säker kan man inte vara.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 september 2008 10:40


(Texten är hämtad från Myndigheten för skolutveckling)


Nu har lärare och elever som är nyfikna på språk och översättning chansen att anmäla sin skola till EU:s översättningstävling Juvenes Translatores. Tävlingen äger rum den 27 november, och i år är det elever födda 1991 som kan delta. Alla vinnare kommer att bjudas in till prisceremonin i Bryssel.


Förra året deltog över tusen språkintresserade elever som fick möjlighet att pröva på översättaryrket. Vinnarna, en från varje EU-land, bjöds in till en prisceremoni i Bryssel, där de också fick träffa några av kommissionens översättare, turista och naturligtvis lära känna varandra.

Rent praktiskt går det till så att de skolor som vill delta registrerar sig på tävlingens webbplats. Registreringen är öppen mellan den 1 september och den 20 oktober. Därefter väljs de skolor som får delta ut genom lottning, och varje skola meddelar sedan namnen på upp till fyra elever som ska delta i tävlingen samt vilka av de officiella EU-språken de vill översätta mellan. Från Sverige kommer 20 skolor att få delta, och totalt i hela EU kommer 690 skolor och 2760 elever att väljas ut.

Namnen på vinnarna publiceras i januari, och i april kommer alla vinnare att bjudas in till prisceremonin i Bryssel.


Ytterligare information hittar man på webbplatsen för Juvenes Translatores.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 september 2008 18:45



(Texten, som är något redigerad, är hämtad från programpresentationen)


Två timmar Tornedalen blir det den 6 oktober kl. 20.00 i Kunskapskanalen. Mikael Niemi satte Tornedalen på världskartan med ”Populärmusik från Vittula” och Markus Fagervall blev frontfigur för gränstrakten i norr när han vann Idol. Båda är gäster i TEMAKVÄLL: TORNEDALINGAR och tillsammans med andra kulturpersonligheter diskuterar de vad som utgör tornedalskultur, hur meänkieli ska överleva och vem som är tornedaling egentligen.


Tornedalsfinska har varit ett nationellt minoritetsspråk i Sverige sedan år 2000. Till dess ansågs meänkieli, som tornedalsfinskan kallas i dag, vara en finsk dialekt. TEMA: TORNEDALINGAR undersöker vad som har hänt sedan dess och vad som måste göras framöver. Programmet belyser hur språkets särställning och kulturlivet har påverkat varandra, och hur de har stärkt identiteten hos tornedalingarna.


I studion blir det mycket musik: Markus Fagervall och Niva spelar unplugged och fyramannabandet Jord sjunger på meänkieli. Mikael Niemi läser ur sin senaste bok ”Mannen som dog som en lax” som handlar mycket om meänkieli och gemensamt frågar sig gästerna varför det blev ett uppsving för tornedalsfinskan de senaste åren.


Språkforskaren Kenneth Hyltenstam och författaren och tornedalskämpen Mona Mörtlund förklarar historiska aspekter av ett språk som i praktiken förbjöds under längre tid av svenska myndigheter - bland annat i skolan.  


Programledare är Sharon Jåma.



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5 6 7
8 9 10
11
12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22 23
24
25
26
27 28
29
30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards