Gymnasiekommittén föreslår att svenskämnet på de fem nykonstruerade högskoleföreberedande programmen utökas till tre kurser à 100 poäng vardera, medan svenskämnet på yrkesprogrammen och lärlingsutbildningen enbart föreslås få kursen Svenska 1 á 100 poäng, en halvering av det nuvarande poängtalet. Det ska dock vara möjligt för eleverna på alla program att läsa de båda övriga kurserna. Det är bra att svenskämnet utökas på de högskoleförberedande programmen, mindre bra att obligatoriet reduceras så kraftigt på yrkesprogrammen. Det senare kan fungera som en signal att svenskämnet inte är lika viktigt för yrkeselever och uppmuntra dem att välja bort svenskan i onödan.

Vi har tidigare hävdat att två betyg, ett i muntlig och skriftlig framställning och ett i litteraturkunskap och språklig orientering, borde återinföras. Om kursutformningen på gymnasiet bibehålls, kan det dock bli problematiskt att använda sig av två separata betyg. I princip samma effekt kan uppnås om de tre kurserna i svenska ges en distinkt utformning.

Enligt vår uppfattning bör Svenska 1 fokusera på muntlig och skriftlig framställning, språkriktighet liksom läsning, medan Svenska 2 helt ska inriktas på litteraturkunskap och språklig orientering. Utredaren skriver om denna kurs: ”Även inslag av litteraturkunskap och grammatik ska förekomma.” När ska eleverna egentligen läsa litteraturhistoria och bekanta sig med litteraturen genom tiderna? Litteraturkunskap och språklig orientering har en viktig allmänbildande funktion. Det går inte att skriva bra texter utan innehåll. Dessa kurser ska vara obligatoriska för alla gymnasieelever. Svenska 3 skall fungera som en utökad version av nuvarande Svenska C och främst innehålla textanalys, vetenskapligt och formellt skrivande, retorik etcetera. Nationella prov genomförs för yrkeselever efter svenska 2 och för elever på de högskoleförberedande programmen under eller efter Svenska 3. Yrkeselever som läser Svenska 3 måste också göra det nationella provet för de högskoleförberedande programmen.

Dessutom anser vi att svenska språkets ord och uttryck ska övas systematiskt i alla tre kurser och bli föremål för successiva mätningar. I annat fall står vi i den märkliga situationen, att ord- och uttrycksförrådet systematiskt utvidgas i engelskan och andra främmande språk, medan det i värsta fall står stilla för eleverna i svenskan. Det finns ingen anledning att utgå från att gymnasieelever i svenska skulle vara "fullärda", när ordförrådet hos 16 - 19-åringar verkar ha gått tillbaka. Om svenska språket skall försvara sin ställning bland ungdomar som ett "rikt" språk, måste skolan bidra till detta i kommande kurser.

Utredaren skriver (sid. 344 – 345) att ”ett grundproblem i dag är att kursplanerna är skrivna på ett sätt som gör att de uppfattas som mycket otydliga, varför utrymmet för de enskilda lärarna att tolka vad som ska ingå i kursen och vad som ska prioriteras är mycket stort…Jag anser att ämnesplaner som är tillräckligt tydliga tillsammans med stödmaterial och nationella prov som utvärderar alla delar av ämnet kan säkra att alla elever får undervisning inom alla de centrala delarna av ämnet.”

Vi är helt överens om denna syn på de nuvarande kursplanerna, som till dags dato har befrämjat en bristande likvärdighet i fråga om utbildningen i den svenska gymnasieskolan. Vi har tidigare i ett brev av den 8/8 2008 till bl.a utbildningsdepartementet påtalat att kursplanerna i svenska i både grund- och gymnasieskolan klart och tydligt ska markera att grannspråksundervisningen är obligatorisk och att målet är att eleverna ska uppnå receptiv kompetens i fråga om danska och norska. Grannspråksundervisning ska också vara obligatorisk för elever som läser svenska som andra språk.

Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Arne Rubensson

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret

30/8 2008

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...