Alla inlägg under september 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 september 2008 22:08


Senaste numret av Sverigekontakt, nr 3/september 2008,  innehåller flera artiklar om språk, däribland en där Språkförsvarets målsättning och verksamhet presenteras.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2008 20:05


Vilka är de vanligaste orden vi svenskar stavar fel på? På Norstedts webbplats finns listor från A till Ö, för både svenska och engelska ord! "Altid" brukar alltid vara representerat. I listan saknas "alldrig". Stava aldrig "aldrig" med två "l", ni vet. Trojänare är också ord som  "förän", "defenetivt", "imot", "gamal","hittils", "lungt","nogran" (med flera felaktiga varianter), "succesivt" och "värkligen".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 september 2008 20:45


Det är inte fråga om att Google och Språkförsvaret har träffats utan hur väl Google hittar Språkförsvaret på nätet. Rubriken har valts för att se vilket avtryck just den ger på webben. 


Det är naturligtvis viktigt för en webbplats att den får många besökare. Besökarna hittar en sida via en länk, via ett sökord eller genom att de har hört talas/läst om den på något annat sätt. Redan etablerade myndigheter, institutioner, företag, dagstidningar etc. har här ett klart försteg framför sidor som endast finns på nätet, eftersom de förras existens är känd sedan länge.

 

Om en webbplats som t.ex Språkförsvaret, som inte är en känd och etablerad förening, vill dra till sig många besökare, måste webbplatsen antingen ha en hög PageRank, som baseras på ömsesidig länkning, eller ha ett rikt och varierat innehåll. Språkförsvarets PageRank, en fyra på skalan ett till tio, är inte särskilt hög. Språkförsvaret har visserligen tusentals utlänkar, men långt färre sidor länkar tillbaka. Betydligt viktigare är då innehållet och om Google värderar sidan som relevant.

 

Tidigare i kväll  - mellan 19.00 och 19.30 - gjordes en sökning med Google på ord och fraser, som tidigare har registrerats av webbplatsens eller bloggens räknare. Ingen åtskillnad har alltså gjorts mellan webbplats och blogg. 1/429000 betyder första plats av 429000 träffar.


Sökning enbart på svenska sidor:


Sökord eller fras                Placering           

Tummen upp                       1/755000

Tummen ner                        1/429000

Språklag                                  4/8730

Språkpolitik                        10/16700

Värna språken                     5/290000

Mål i mun                            8/232000

Accountability                      1/25900

domänförlust                          4/1010

regeringsdeklarationen           1/2600

svenska skrivregler                6/44000

liberal språkvård                     1/22000

engelska i Sverige               1/6560000

PlayRapport                        4/1170000

Vanja Lundby                          1/6780

vilka länder kommer

det svenska språket ifrån   1/1680000


Sökning på webben: 


Sökord eller fras                Placering                 

Accountability                    2/29600000            

(Wikipedia etta)

Mål og meining                        1/36900                         

(norskt regeringsbetänkande)

Sprog til tiden                        7/288000                         

(danskt regeringsbetänkande)

Sprog på spill                          8/142000                             

(danskt regeringsbetänkande)

multilingual continentals           3/1350

nigeria and globalization      3/1480000  


Vart vill vi komma egentligen? Om du, käre läsare, har skrivit ett intressant inlägg – det må vara en artikel, insändare, ett blogginlägg  eller ett brev – i språkfrågor, som ”kuggar in” i Språkförsvarets huvudinriktning, skicka det till oss för publicering – till sprakforsvaret (snabel-a)sprakforsvaret.se eller sprakforsvaret (snabel-a)yahoo.se. Vi publicerar också ibland inlägg, som strider emot vår språkpolitik, om det belyser en fråga väl. Det är dessutom viktigt för oss att spegla språkdebatten oavsett dess innehåll. Inte ens ett enkelt brev till en myndighet eller ett företag är att förakta; svaren, speciellt goddag-yxkaftsvaren, brukar vara intressanta. Språkförsvaret har haft besökare som har börjat med att tröska igenom brevarkivet.

 

Chansen att ditt alster kommer att läsas av fler – och så länge Språkförsvaret kommer att vara närvarande på Internet – ökar betydligt.


Och vad vinner Språkförsvaret på fler publicerade inlägg? Språkförsvaret, webbplatsen och bloggen, får ett ännu mer rikt och varierat innehåll och ännu bättre placeringar på Googles träfflistor och ytterst sett fler besökare. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)        

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2008 20:10


I föregående blogginlägg berättas om ett undervisningsprojekt, Norden i Bio, för bättre nordisk språkförståelse bland nordiska elever.  På Norden i Bios webbplats finns det också beställningsstatistik. Så här ser det ut med beställningarna (tidsperioden framgår inte).

                           

Filmpaket Tolerans 


Danmark                              19

Finland                                10

Färöarna                               1

Grönland                               0

Island                                  12

Norge                                  17

Sverige                                 9

Åland                                    0

 

Totalt                                 68

Totalt institut                    60

 

Island har beställt flest filmpaket i förhållande till folkmängden. Sverige skulle behöva beställa 348 filmpaket för att komma upp i samma nivå som Island relativt sett. Sverige tycks alltså ha en bit kvar till Islands nivå. Danmark, Finland och Norge har också betydligt bättre siffror än Sverige, även om dessa länder också är helt distanserade av Island.

 

Vad den dåliga beställningsstatistiken, särskilt i Sverige, beror på, kan man fråga sig. Är verkligen intresset för nordisk språkförståelse så svagt i Sverige och de övriga nordiska staterna förutom Island? Eller beror det på bristfällig marknadsföring från Nordiska Ministerrådet och de skandinaviska filminstituten? Är det ett byråkratiskt uppifrån-projekt som sköts med vänster hand? Eller samverkar alla dessa faktorer? Förmodligen är det fråga om det sistnämnda.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2008 12:28


(Denna text är hämtad från Nordens webbplats)


Norden i Bio är ett filmbaserat undervisningsprojekt för bättre nordisk språkförståelse bland nordiska elever. Läsåret 2008/09 vänder sig projektet till 15-19-åringar. Temat är TOLERANS - tanken är att med ny nordisk kortfilm i skolan öka tolerans, samförstånd och språkförståelse.


Förra året deltog drygt 1000 mellanstadieklasser i hela Norden och responsen var mycket positiv bland lärarna. Målet i år är att 1200 skolklasser; drygt 30 000 elever i hela Norden tar del av materialet.

Fem utvalda nordiska kortfilmer skildrar dagens Norden och begreppet tolerans ur helt olika synvinklar:


• Elixir (Sverige, 2004) av Babak Najafi
• Paranoia (Danmark, 2007) av Jesper Troelstrup
• Två mot en (To mot én, Norge, 2007) av Alexander Kayiambakis
• Kära gäster (Góðir gestir, Island, 2006) av Ísold Uggadóttir
• Att leva, att existera (Elää olla olemassa, Finland, 2007) av Reetta Aalto

Aktuella händelser och ämnen berörs, såsom krisen efter Muhammedkarikatyrerna i Danmark, mobbning i skolan, integrationsproblematik och homosexualitet. Strävan är att väcka både starka känslor och nya tankar hos eleverna och förhoppningsvis öka intresset för just tolerans- och språkfrågor.

Till DVD:n hör ett specialskrivet undervisningskompendium. Kapitelförfattare är bland andra filmpedagogen Eva Westergren, FilmCentrum i Stockholm, Torbjørg Breivik, norska Språkrådet, Birgitta Lindgren, svenska Språkrådet, Saara Haapamäki, Åbo Akademi och Jens Cramer vid Nordisk Institut i Århus.

Norden i Bio är unikt i sitt slag på marknaden och stöds av bland annat Nordiska Ministerrådet och de skandinaviska filminstituten. Ambitionen är att erbjuda nordiska lärare ett modernt och effektivt undervisningsverktyg som möjliggör en relevant språk- och Nordenundervisning med stark förankring i samtiden. Filmerna kan visas otextade eller textade på de fem nordiska riksspråken.

Mer information och filmklipp finns på projektets hemsida www.nordenibio.org. Här man också kan beställa materialet.


Carl Liungman, Föreningarna Nordens Förbund (FNF)
carl@norden.se
+46 (0)40 23 86 10


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 september 2008 19:03

(Denna text är hämtad från Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter)

I år nomineras tidskrifterna Hemslöjden, i&m, OEI, ponton och Språktidningen till priset Årets kulturtidskrift 2008. På en kulturtidskriftsfest fredag 26 september i samband Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg avslöjas vilken av de fem tidskrifterna som får priset. Namnet på vinnartidskriften finns här på www.fsk.net/pris.html senast måndag 29 september.

I år är det trettonde gången som priset till Sveriges bästa kulturtidskrift delas ut. Förra årets pris gick till tidskriften Pockettidningen R. Tidigare har det gått till tidskrifterna Dialoger (1996), Index (1997), Ord & Bild (1998), Glänta (1999), Karavan (2000), Lira (2001), Bang (2002), Arena (2003), Fronesis (2004), tidningen Sex (2005) och Lyrikvännen (2006). Priset är instiftat av Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter (FSK).

Vinnaren får förutom en prissumma på 40.000 kronor även ett konstverk. I årets jury ingår Meira D Ahmemulic, Madeleine Bergmark, Sofia Gräsberg, Johan Hilton och Mikael van Reis.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 september 2008 21:47


 

Finn-Erik Vinjes blogg kan man läsa att folk på den grekiska ön Lesbos har tröttnat på att homosexuella kvinnor omtalas som lesbiska och menar att beteckningen bara kan användas av dem som är födda på Lesbos.  Förläggaren Dimitris Lambrou, som står i spetsen för aktionen, hävdar att benämningen kränker de hundratusen lesbiska invånarnas mänskliga rättigheter.

 

Frågan är dock om lesbierna (?) kan sätta tillräcklig tyngd bakom orden. Om lesbierna mot förmodan lyckas, kan det sporra andra till att genomföra liknande aktioner mot benämningar, som ofrivilligt har lånats ut. Den egyptiska regeringen skulle kunna inleda en kampanj mot det engelska ordet, ”gypsies”, det engelska ordet för romer. Vi svenskar skulle kunna inleda en kampanj mot att man i engelskan benämner kålrot för ”swede” eller ”swedish turnip”. Alla vet väl att ordet kålrot också kan användas nedsättande syfte?  Spanjorerna har myntat uttrycket "hacerse el sueco", vilket ordagrant betyder att "göra svensken", men i själva verket betyder att "spela dum". Verkligen förklenande! ”Schwedische Gardinen” på tyska har ingenting med tyg att göra utan syftar på – fängelsegaller. Det borde vara omöjligt att sälja svenska gardiner i Tyskland av den anledningen. Varför ska dagens svenskar straffas för något som hände för snart 400 år sedan?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 september 2008 21:09




Ur innehållet:



Mia Steen Johnsen: Sprog til tiden – en sprogpolitisk status for det danske sprog.


Erik V. Krustrup: Når man forfordeler sine venner med kanon bjørnetjenester.


Søren Sørensen: Sprogets spændetrøje.


Stig Wørmer: Svensk og den danske andedam.


Christiern Pedersen (o. 1480-1554).


Trappetrin & mødereferater. Anmeldelse af Henrik Galberg Jacobsen & Peder Skyum-Nielsen: Dansk sprog. En grundbog. (2. udg., 2007). (Jeanette Serritzlev)


Tidskriften kan beställas här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5 6 7
8 9 10
11
12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22 23
24
25
26
27 28
29
30
<<< September 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se