I senaste numret av Språktidningen berättar Olle Josephson om en europeisk språkvårdarkonferens i Stockholm för några år sedan. De franska delegationen blev helt begeistrad över att deltagarna från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige bara behövde en tolk, eftersom alla nordiska deltagare talade en "skandinaviserad" danska, norska och svenska.

Den franska delegationen såg detta som en modell för den romanska språkgemenskapen. Olle Josephson reste inga invändningar, men förteg samtidigt den nordiska språkgemenskapens tre eländesparadoxer:

1. Fler använder nordiska grannspråk, men fler anser att de inte förstår.

2. Alla tycker det är bra med nordiskt språksamarbete, men ingen gör något åt det.

3. Alla vill ha mångspråkighet, men ingen vill lära sig de enklaste språken.

Olle Josephson skriver också:

"Tio, femton lektionstimmar per läsår i grundskolan med systematisk träning i dansk hör- och läsförståelse skulle ge oss två språk till. Får man sedan ordning på B-språksundervisningen, kommer en normal svensk sextonåring att behärska fem europeiska språk. Hur kan svensk skolpolitik försitta den chansen?"

Läs hela artikeln i Språktidningen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)