Alla inlägg under augusti 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2008 18:40

  

Nu gäller det i för sig ”bara” professionella, kvinnliga golfspelare, som vill spela i den amerikanska damtouren. Det amerikanska damgolfförbundet, Ladies Professional Golf Association, har varnat sina medlemmar att de måste kunna konversera på engelska senast 2009 eller bli avstängda från LPGA-touren.

 

Beslutet motiveras med att spelarna måste ”kunna kommunicera effektivt på engelska”, eftersom touren är beroende av relationerna med företagssponsorer för sin finansiella överlevnad. I Sydkorea misstänker man dock att beslutet har sin udd riktad mot de kvinnliga, koreanska golfspelarna. Hela 45 av de 120 spelarna på LPGA-touren är nämligen koreanskor.

 

Övriga förbund i USA för sporter med många professionella utövare, som exempelvis Major League Baseball, planerar dock inte att följa LPGA:s exempel. Pat Courtney, företrädare för MLB, anser att det är viktigt att de utländska stjärnorna känner sig trygga vid intervjuer och att deras kultur respekteras.


 Källa: The New York Times 27/8 2008


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2008 12:50



Praktik på språkkonsultprogrammet hösten 2008, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet        

Till intresserade arbetsplatser

Språkkonsultprogrammet är ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet som i år fyller 30 år. Utbildningen, som ger en gedigen kunskap i svenska språket, är både teoretisk och praktisk och innehåller såväl skrivande och retorik som moment i grammatik, textanalys, språksociologi, språkförändring och språkplanering.


Den examinerade språkkonsulten kan sedan arbeta med språk och kommunikation på olika sätt: redigering av text, översättning, utbildning, textproduktion samt fungera som konsult i informations- och kommunikationsfrågor på företag eller myndigheter. Språkkonsulten arbetar ofta tillsammans med specialister av olika slag för att skriva texter som måste kunna förstås av stora läsargrupper. Språkkonsulten kan också åta sig informations-, personalutbildnings- och textgranskningsuppdrag.

Utbildningen innefattar ett antal kortare och längre praktikmoment. Under den tredje terminen genomförs en två-tre veckors praktik på en arbetsplats då studenterna genomför en så kallad kommunikationsetnografisk studie. Syftet är att göra en analys av språk, text eller kommunikation av något slag på en arbetsplats. Studenterna ska få inblick i hur man gör en undersökning av muntlig eller skriftlig kommunikation på en arbetsplats, eftersom det är en möjlig arbetsuppgift för en professionell språkkonsult. Syftet är också att studenterna ska få prova sina teoretiska kunskaper i praktiken; de har nu hunnit läsa ett år på sin utbildning. Studien presenteras sedan i en rapport och vid ett seminarium på universitetet.

Under den fjärde terminen (våren 2009) följs arbetet upp genom att studenterna återkommer till arbetsplatsen och genomför en utbildning som grundar sig på resultatet i studien.

Praktiken under hösten 2008 är schemalagd till veckorna 40–42 (29 september till 17 oktober). Studenterna arbetar i par och har en kontaktperson på företaget och en handledare från utbildningen. De är på arbetsplatsen, gör sin analys och skriver sin rapport. Den uppföljande utbildningssatsningen under våren 2009 är ännu inte schemalagd.

Genom att erbjuda praktikplatser kan ni tillsammans med språkkonsultstudenten få tillfälle att synliggöra och analysera kommunikation inom organisationen eller arbetsgruppen och, om så behövs, utveckla formerna för såväl skrift som tal. Det kan t.ex handla om intern kommunikation (interna mallar, modeller och rutiner för texter eller möten, handböcker, terminologi) liksom extern (webbplats, informationsmaterial eller annan information till kunder, klienter eller medborgare).

Kontakta någon av oss om ni är intresserade. Mer om utbildningen finns på www.nordiska.su.se – Utbildning – Grundnivå – Språkkonsultprogrammet. Det finns även en förening för examinerade språkkonsulter, Ess: www.sprakkonsult.se.

Kursföreståndare: Gunlög Sundberg (gunlog.sundberg@nordiska.su.se), handledare av praktiken: Stina Hållsten (stinah@nordiska.su.se)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2008 08:11


I senaste numret av Språktidningen finns en debattartikel - "När språket är på liv och död" - skriven av Sven-Erik Hedgren, major vid försvarets högkvarter. Artikeln uppmärksammar den språkliga följden av att det svenska försvaret bytt fokus från det inhemska totalförsvaret till det internationellt inriktade försvarssamarbetet. Han ifrågasätter det okritiska införandet av ett stort antal främmande ord i militärsvenskan, och berättar att termer som battle rhythm, deploy, force protection och gender avdisor nu håller på att inlemmas i svenskan. Han påpekar också att training översätts med "träning" och mission med "mission" och skriver: "En inte alltför djup analys av det lilla urvalet ord visar att de endera saknas i SAOL, är felöversatta eller i vissa fall används kulturellt tvetydigt. Är det t ex lämpligt att säga att en svensk trupp genomför mission i det islamska landet Afghanistan, eller verkar inom missions-område i Afrika?"


Hedgren pekar också på avsaknaden av en adekvat ordbok där akronymer för militära facktermer på engelska som  KIA, OPCON, STRATEVAC och TOA finns förklarade och översatta till svenska, en bok som han menar borde vara statsunderstödd och finnas allmänt tillgänglig, i nationens intresse.


Denna utveckling, menar Hedgren, kan leda till problem för militären med att samverka med andra svenska myndigheter och organisationer. Han påpekar också att dagens militärsvenska är ett flagrant avsteg från Riksdagsuttalandet i december 2005 om att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Vidare efterlyser han stöd av språkvårdare för att försvarsmakten ska kunna följa intentionerna i uttalandet (och det lär väl bli ännu viktigare när den förväntade språklagen införs).


Artiklen avslutas med orden: "Vi behöver (...) ett försvar som försvarar svenska språket!"


Som språkförsvarare instämmer man helhjärtat!


Susanne L-A



Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2008 20:48


I dagens Svenska Dagbladet skriver Jonas Nordin, redaktör för Historisk tidskrift, om införandet av bibliometriska mätmetoder inom den svenska forskarvärlden:


Häpnadsväckande nog börjar samma halsbrytande aritmetik få centralt utrymme i svensk och internationell forskningspolitik. Det kallas då för bibliometri och innebär att kvalitativa värden åsätts kvantitativa mått. Poängsummorna skall sedan meddela vilken forskare eller vilket lärosäte som är mest framstående. Det låter som ett skämt, men detta system används redan i Norge för att på ett nationellt plan jämföra alla lärosäten inom högre utbildning. Det finns ännu ingen sådan nationell samordning i Sverige, men liknande system har införts eller håller på att införas vid flertalet svenska högskolor.”


Han berättar också om ett antal redaktörer för välrenommerade engelskspråkiga tidskrifter inom teknik- och vetenskapshistoria, som i juli i år inledde en protest mot tillvägagångssättet och syftet med ERIH. Detta är det index, mätinstrument, European Science Foundation, samarbetsorganisationen för Europas forskningsråd, har lanserat:


De vänder sig mot att listan upprättats nyckfullt och utan insyn. Vidare framhåller de att ERIH sammanblandar internationalisering och genomslag med kvalitet, vilket är särskilt förödande för icke engelskspråkiga tidskrifter och för små och specialiserade vetenskapsområden (vår fetstil). Framför allt ser de dock en fara i att forskningsråd och andra aktörer genom ERIH tror sig få ett exakt mått på ­vetenskaplig kvalitet. Risken är uppenbar, påpekar de, att listor av denna typ driver på självförstärkande trender vilka på sikt strömlinjeformar publiceringsstrategierna, kväver tidskrifter och utarmar det vetenskapliga samtalet. I konsekvens härmed kräver de att de tidskrifter de själva förestår stryks från ERIH. Hittills har 15 tidskrifter hörsammat uppropet.”


Dessvärre verkar det som svenska tidskrifter inte har råd att ansluta sig till protesten. De flesta av dem är nämligen beroende av publiceringsstöd från Vetenskapsrådet, ”som från och med i år har satt indexering i ERIH eller andra jämförbara sammanhang som villkor för bidrag (vår fetstil)”.


Språkförsvaret har tagit upp frågan om bibliometriska mätmetoder i ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan”. Dessutom har vi naturligtvis följt debatten kring detta fenomen, särskilt den norska debatten, vilken förtecknats i arkivet ”Språksituationen inom högskolan i övriga Norden” . Börja gärna med att läsa det upprop som 223 norska professorer antog 2006! 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2008 14:42


Svenska skolungdomars intresse för främmande språk har länge varit på nedgång. Enligt en artikel i Dagens Nyheter har det skett ett tydligt trendbrott det senaste året. Fler elever väljer språk och fler väljer att fördjupa sig och läsa vidare på högre nivå.


Ökningen är ett resultat av det nya antagningssystemet till högskolan. Från och med hösten 2010 får elever som söker till högskolan tillgodoräkna sig extra poäng, så kallade meritpoäng, om de läst fördjupningskurser i språk och matematik.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2008 22:00


I senaste numret av Språktidningen berättar Olle Josephson om en europeisk språkvårdarkonferens i Stockholm för några år sedan. De franska delegationen blev helt begeistrad över att deltagarna från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige bara behövde en tolk, eftersom alla nordiska deltagare talade en "skandinaviserad" danska, norska och svenska.


Den franska delegationen såg detta som en modell för den romanska språkgemenskapen. Olle Josephson reste inga invändningar, men förteg samtidigt den nordiska språkgemenskapens tre eländesparadoxer:


1. Fler använder nordiska grannspråk, men fler anser att de inte förstår.

2. Alla tycker det är bra med nordiskt språksamarbete, men ingen gör något åt det.

3. Alla vill ha mångspråkighet, men ingen vill lära sig de enklaste språken.


Olle Josephson skriver också:


"Tio, femton lektionstimmar per läsår i grundskolan med systematisk träning i dansk hör- och läsförståelse skulle ge oss två språk till. Får man sedan ordning på B-språksundervisningen, kommer en normal svensk sextonåring att behärska fem europeiska språk. Hur kan svensk skolpolitik försitta den chansen?"


Läs hela artikeln i Språktidningen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 augusti 2008 19:29


Susanne Ljung Adriansson har följt upp ett tidigare blogginlägg med ett brev till Kristianstads kommun om deras slogan "Kristianstad - Spirit of food".

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 augusti 2008 12:11



I en artikel i Sydsvenska Dagbladet den 15/7 uttrycker Salomon Schulman sin skepsis till Maria Wetterstrands utspel under Almedalsveckan om undervisning på hemspråken i kärnämnen för invandrarelever:

 

Min skepticism bygger på barnpsykiatrikerns och barnläkarens professionella erfarenhet samt på egen bakgrund i flyktingmiljö. Även om jag under mina småbarnsår talade med accent, fast jag är född i Malmö och senare i skolan nyttjade märkliga ordvändningar och mystiska syntaktiska konstruktioner, så släppte språkhandikappet framåt tonåren. Jag är lättad över att vi under mina uppväxtår hade politiker som visade oss barn till utlänningar så mycken respekt, att de trodde sig om att kunna bibringa oss en god svenska. (...) Någon enkel socioekonomisk förklaring till invandrarbarnens svårigheter idag köper jag inte. Då hade min generation det ännu värre, med fattigdom och föräldrar som varit med om de värsta styggelser under kriget. Ändå klarade vi oss, trots sämsta möjliga förutsättningar, bra i det svenska samhället. Anledningen var att vi fortfarande respekterades som svenskar.”

 

Schulmans artikel illustrerar också en av poängerna i mitt blogginlägg ”Är modersmålet alltid det starkaste språket?” om den aviserade Botkyrkamodellen, som ligger i linje med Wetterstrands uppfattning:

 

I Botkyrka kommun tycks man också glömt bort alla invandrare, inte bara andra generationens utan också första generationens, som redan har lärt sig perfekt svenska utan att undervisningen skett via modersmålet eller hemspråket. Dessa invandrare borde fungera som förebilder; i stället kapitulerar Botkyrka kommun inför de påstådda problemen.”


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21 22 23
24
25 26
27
28 29
30
31
<<< Augusti 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se