Den danske författaren Rudolf Broby- Johansen föreslog för snart fyrtio år sedan:

"Lad mig fremsætte et kontant forslag: Vi må gå over til et fælles nordisk skriftsprog. I stedet for 4 ½ million får vi 16 - 17 millioner læsere. Det kan en litteratur leve på. Men har det ikke vist sig, at svenskerne ikke vil læse dansk, danskerne ikke norsk? Har ikke en kommission netop udsendt en bedrøvelig beretning om, hvor sørgeligt små resultaterne har været af forsøgene på at føre de nordiske litteraturer over på hinandens områder?

Det er ikke det, jeg taler om. Jeg sier: Vi skal indføre et fælles nordisk skriftsprog. Vi skal omgående og med det samme blive enige om at stave alle ord, som er fælles for de nordiske sprog, på samme måde. Det er ganske ligegyldigt, hvilken stavemåde man i det enkelte tilfælde vælger, bare det blir den samme. For min skyld gerne ved lodtrækning. Betyder det virkelig så meget at vi staver våre ord så nordmænd og svenskere også forstår dem? Lad os prøve!

La oss får en ordbok, som drager konsekvensen av, at vi ikke läser lydskrift! Få nedsatt en hurtig arbeidende kommissjon som den, der laget det nuvärende danske skriftspråk med den protestantiske bibelöversættelse! Det er ingen stor og omständelig språklig revolution, jeg foreslår. I samme öieblik, alle nordiske fällesord staves ens, vil 95 % af alle ordene i en svensk eller norsk almindelig bok väre ord, alle danske kjender. De få gloser, man ikke kjender å må slå efter, vil ikke väre synderlig flere end fagudtryk, der forekommer i enhver faglig bok for den, der inte er fortrolig med det pågjeldende fagspråk."

(Från essän "Levende ord og døde bogstaver" i essäsamlingen Skrift i sand. Upolitiske artikler om politikk gennem et halv århundrede, Uglebøkene, Cappelen 1970)

Även om förslaget är sympatiskt, tror jag dock inte att man ska spilla krut på att ersätta de fyra nuvarande skriftspråken med ett gemensamt utan hellre då fokusera på det faktum att danskar, norrmän och svenskar/finlandssvenskar med minimal ansträngning kan förstå varandras språk, särskilt skriftspråken. Det gäller också att försöka förhindra att särskilt danskan och svenskan glider ytterligare isär, vilket naturligtvis inte är en lätt uppgift.

 Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Förutom plattityder på engelska lyckas också reklammakarna stava "kreativt" på svenska.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

(Texten är översatt från Overcoming Language Barriers in Academia: Machine Translation Tools and a Vision for a Multilingual Future i BioScience oktober 2022)   Med hjälp av översättningsverktyg kan översättningar av sammanfattningar, nyckelord o...

Marcus Larsson skriver på tankesmedjan Balans:   För fem år sedan meddelade Internationella Engelska Skolans (IES) och Skellefteå kommuns kommunstyrelses ordförande att de kommit överens som att IES ska etablera sig i kommunen. Enligt IES vice VD...

I en reklamsnutt på tv har jag stött på namnet Carglass och tänkt att det skulle kunna vara en glassort eller glass i kar. Det är dock det i Sverige utomordentligt fåniga namnet på ett företag som lagar och byter bilrutor. Det har 103 verkstäder på 8...

Söndagens svenskspråkiga sång   Kent - Utan dina andetag  Söndagens svenskspråkiga dikt   Kosmisk moder   var i mig dina vintergators andning var i mig den du redan är och alltid har varit en dröm bortom drömmens berg och bortom hem...