I det senaste numret av Budstikken anmäler professor Jesper Høgenhaven den tyske journalisten Wolf Schneiders nya bok Speak German! Warum Deutsch manchmal besser ist (2008). Jesper Høgenhaven skriver:

"Den, der, som Schneider, forholder sig kritisk til igangværende sprogforandringer – f.eks invasionen af engelske lån – vil i Tyskland blive mødt med holdninger og argumenter, som er velkendte fra den danske debat. Sproget 'udvikler sig', hedder det i Tyskland som i Danmark. Eller lidt anderledes udtrykt: Der er, principielt og på forhånd, aldrig grund til at bekymre sig over  forandringer, for sproget forandrer sig jo hele tiden. Sproget sørger for sig selv – derfor skal det nok klare sig.

Vi kender de tilsvarende slagord i dansk sammenhæng. Schneider tager påstanden om, at sproget ganske enkelt 'udvikler sig', ændrer sig, uden at nogen kan gribe ind og påvirke retningen, under kritisk behandling. Et levende sprog er lige præcis ikke underlagt en mystisk størrelse som 'udviklingen'. Det er netop i den forstand en levende størrelse, at det er levende, konkrete mennesker, der hele tiden bruger det og dermed bestemmer – eller er med til at bestemme – hvordan det skal udvikle sig og forandres. Alle de mange mennesker, der dagligt udtrykker sig, påvirker sproget med det, de siger og skriver, lige så vel som med det, de ikke siger og ikke skriver. Og nogle påvirker selvfølgelig sproget i højere grad end andre, nemlig de, der bruger det mest aktivt og får flest i tale – digtere og præster, lærere, journalister – og i dag selvfølgelig også reklamemagere, popstjerner og tv-skærmens hurtigsnakkere." (Se vidare "Om sprogrøgt og naturlig sprogudvikling")

Denna mytbildning frodas också i Sverige. Det finns inget lagbundet över att Stockholm stad presenterar sig själv som "The Capital of Scandinavia", att SL endast använder svenska och engelska som guidningspråk i samband med visning av tunnelbanekonst under sommaren eller att Sjöfartsverket slopar svenska beteckningar på sjökorten till förmån för engelska. Det är inte "utvecklingen" som bestämt detta - utan människor.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...