Alla inlägg under juli 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juli 2008 22:33


EU-kommissionen har nyligen gett ut en slutrapport från arbetsgruppen ”Business Forum for Multilingualism”. Rapporten analyserar förhållandet mellan språkkunskaper och konkurrenskraft hos de nationella arbetsstyrkorna  i en globaliserad värld. Rapporten kan laddas ner här!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juli 2008 23:25

  

lyder i svensk översättning:


"93:e allmänna esperantokongressen, som samlats i Rotterdam 19-26 juli 2008 med 1845 deltagare från 73 länder för att dryfta kongresstemat Språk: en skatt för mänskligheten,


som i år firar Allmänna esperantoförbundets hundra år,


som noterar språkens viktiga roll för att bevara kunskaper och kulturer, och för att möjliggöra olika sätt att nalkas världen,


som påpekar den fortsatta diskrimineringen av vissa språk på alla nivåer, särskilt ursprungsfolks och minoriteters,


som uppmärksammar värdet hos det lättlärda och neutrala språket esperanto, som själv är en språklig skatt för mänskligheten, och mer än hundra års erfarenhet av dess praktiska nytta som förbindelselänk mellan kulturer,


välkomnar varmt Förenta Nationernas beslut att 2008 skall vara det internationella språkåret, och fäster högt värde vid Unescos initiativ på detta område, vilka omnämns i dess generaldirektörs budskap till kongressen,


betonar på nytt det nödvändiga i att ge lika stor respekt åt varje språk, åt varje kultur och åt varje människa i världen,


uppmanar esperantorörelsen att sprida esperanto och dess världen - respekt för varje människa och jämlikhet mellan alla folkgrupper - och att därmed förhindra att språk och kulturer försvinner världen runt,


inbjuder till samarbete med alla organisationer och instanser som verkar för att bevara språk och kulturer, och försvara mänskliga rättigheter,


verkar för att alla skall erkänna det väsentliga värdet av språklig mångfald, i samband med den växande förståelsen för biologisk mångfald, och


föreslår det globala samfundet att vetenskapligt utforska esperantos roll för en effektivare och rättvisare kommunikation världen runt." (Översättning: Gunnar Gällmo)


Resolutionen kan läsas i original här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juli 2008 22:00


Det norska kultur- og kyrkjedepartementet har nyligen publicerat en mycket omfattande rapport, "Mål og mening - ein heilskaplig språkpolitikk", som syftar till att ta ett helhetsgrepp om språksituationen i Norge.


Det finns säkert anledning till att återkomma till denna rapport.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


En kvindelig studerende er i færd med at skrive speciale og vil gerne lave en sådan avanceret indholdsfortegnelse, som man kan lave i Word-programmet; altså den type indholdsfortegnelse, som opdateres løbende af programmet.


Kvinden kan ikke finde ud af, hvordan hun skal gøre, så hun tænker, hun vil spørge Word-programmet. Som bekendt kan man i Word skrive et hvilket som helst tekstbehandlingsrelevant spørgsmål i en kasse øverst til højre og få svar. Men KUA-maskinerne er alle indstillet til at være på engelsk. Kvinden spørger den ansvarlige for IT-afdelingen, om ikke man kan lave den datamaskine, man sidder ved, om til dansk.


"Dét kan man ikke!", lyder svaret. "Enten er alle på engelsk, eller også er de alle på dansk. Og vi har valgt, at alle computere skal være på engelsk af hensyn til vores mange internationale studerende. Og det forventes i øvrigt i dag at alle kan engelsk."


Lettere irriteret over denne hovne attitude, men lykkelig over måske alligevel at have fundet én, der kan løse problemet, spørger kvinden så: Fint, men kan du så fortælle mig hvad "sideopsætning" og "indholdsfortegnelse" hedder på engelsk? For jeg skal bruge de engelske betegnelser til at taste ind i spørgsmålskassen i Word, så programmet kan forklare mig, hvordan jeg laver den ønskede indholdsfortegnelse.


Manden tænker og tænker - og svarer med et nej.


Situationen illustrerer på tragikomisk vis tilstandene i dagens Danmark.


(Historien är hämtad från Modersmålskredsens blogg)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 juli 2008 15:03

Under tiden 21/7 - 3/8 kommer förmodligen denna blogg liksom Språkförsvarets webbplats inte att uppdateras lika ofta som vanligt på grund av semester.

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 juli 2008 11:38


 

I ett inlägg på Lingvistbloggen den 4 februari kommenterade Östen Dahl den undersökning i grannspråksförståelse, som jag presenterade på denna blogg den 28 februari. Undersökningen gick ut på att jämföra elevers förståelse av texter på bokmål/danska/nynorska med deras förståelse av en text på engelska. Jag kommer att kommentera hans kritiska anmärkningar i punktform.

 

1. Detta är i och för sig en detalj; Östen Dahl menar att ”clozetest” på ”ren svenska” heter ”lucktest”. Jag har använt den terminologi, som jag har vant mig från undervisningen i svenska som andra språk på Komvux i Stockholm, nämligen att clozetest och lucktest betecknar olika slags tester. Den senare fokuserar på formförståelse och en exempelmening kan se ut så här:


 ”Nu   …………            insvept i ………………………………………...      av mamma,

        hon sitt                             varm filt              omge

pappa och storasyster."


Jag tror inte att provkonstruktörerna på Komvux i Stockholm själva har hittat på termen ”lucktest” utan att den har uppfunnits på någon akademisk institution. Vilken vet jag inte.

 

2. Östen Dahl menar också att uppgiften inte ”var (…) densamma  för danska och norska och engelska. För danska/norska skulle eleverna fylla i de ord som fattades på svenska, för engelska skulle de fylla i dem på engelska. Till yttermera visso utdelades full poäng bara om man hade ’rätt ord och rätt grammatisk form’. Med andra ord testades rent passiva kunskaper i norska och danska men delvis också aktiva kunskaper i engelska.”


Syftet med grannspråksundervisningen har aldrig varit att eleverna skall lära sig att tala och skriva danska eller norska utan enbart uppnå s.k receptiv kompetens, d.v.s lära sig förstå skriven och talad danska och norska. Skälet är naturligtvis att svenska, danska och norska sinsemellan är förståeliga. Det fordras bara viss vana, träning eller anpassning för att göra sig förstådd eller kunna förstå. Hela poängen med den mellannordiska språkförståelsen är att en svensk skall kunna använda sitt eget språk i umgänget med en norrman eller dansk och vice versa.


Svenska elever undervisas i engelska senast fr.o.m fjärde klass i grundskolan, men undervisning i engelska kan starta redan i första klass. Detta är upp till varje kommun. Slutmålet för denna undervisning är att eleven inte bara skall läsa och förstå engelska utan även tala och skriva på engelska. Nästan alla elever som ingick i testgruppen hade också läst Engelska A på gymnasiet. Detta innebar att nästan alla elever i testgruppen hade läst engelska i minst sju år och en del elever ännu längre. Samma elever hade bara haft grannspråkundervisning i fyra veckor, innan de genomförde testen. Det är alltså fullt rimligt att eleverna svarade på svenska när det gällde texterna på norska och danska, medan de svarade  på  engelska när det gällde den engelska texten.

 

Jag förstår inte varför detta skulle innebära att ”rent passiva kunskaper” testades i norska eller danska, men ”delvis också aktiva” i engelska. I båda fallen interagerade eleverna med en text och i båda fallen var de tvungna att skriva rätt ord (eller synonym, eller ord som passade i sammanhanget) och rätt grammatisk form. Om jag åker till Danmark eller Norge, kan jag visserligen tala svenska, men det aktiva momentet träder omedelbart in, då vederbörande dansk eller norrman svarar. Då måste jag förstå vad denne säger. Om t.ex en dansk inte förstår vad jag säger, måste jag dessutom leta efter danska ord eller uttryck för att ersätta de särsvenska orden. Varför skulle denna process vara ”rent passiv”, medan ett samtal med en engelsman på engelska skulle vara ”delvist aktivt”?

 

3. Östen Dahl menar också att den engelska texten förutsatte ”relativt avancerade kunskaper i engelsk fraseologi, som när man förväntades fylla boast i meningen ’Only grand meetings ………interpreters’ eller utter i frasen ’in a position of ……… importance.’”.  Både synonymer och ord som passade i sammanhanget accepterades; felaktig grammatisk form gav en halv poängs avdrag. De flesta eleverna hade också gjort en clozetest i svenska föregående år, så de hade en viss erfarenhet av testmetoden. Faktum var dock att det fanns några elever, som klarade båda de ovannämnda positionerna  I det första fallet kunde ”use” accepteras, eftersom det passar i sammanhanget och inte förändrar innebörden av satsen; i det andra fallet var ”total” en godkänd synonym. Det förvånade mig mer att inte någon elev kunde sätta in ”stämma/röst” på denna position  i den danska texten: ”(…)  men så gik Ernst Hugo Järegårds ............... ....  igennem med dette svar:”


Men det hade naturligvis varit bättre, som jag också skrev i kommentaren, om fyra olika partier på bokmål, danska, engelska respektive nynorska av en löpande text av en och samme författare hade använts. Då hade svårighetsgraden på de olika språken säkert varit densamma.


4. Östen Dahl tar också upp att resultaten i tabell 1 och tabell 2 inte stämmer överens . Den första redovisade resultatet av svaren på frågan ”vilket språk som de ansåg hade varit lättast/hade lyckats bäst i.” Den andra tabellen redovisade det faktiska testresultaten. Av resultaten drog jag den slutsatsen att eleverna hade överskattat sin förståelse av engelska och underskattat sin förståelse av danska. Att dessa två tabeller delvis står i strid med varandra, beror helt enkelt på att eleverna fick ange två språk på den första frågan, vilket vissa gjorde. Vanligen uppgav de i så fall samtidigt bokmål/nynorska. Det hade naturligtvis varit bättre om eleverna hade rangordnat alla fyra språk, när de fick frågan om vilket språk de hade lyckats bäst med. Observera att frågan improviserades muntligt vid det första provtillfället och upprepades på samma sätt i den andra klassen. Eleverna kunde naturligtvis också be mig om en muntlig precisering. Jag är nästan helt säker på att ingen elev tolkade mig som att jag menade språket ”i allmänhet”. Jag är också nästan helt säker på att en rangordning skulle ha gett samma resultat, d.v.s att eleverna trodde att de behärskade språken i följande ordning: bokmål, nynorska, engelska och danska. Det stämmer överens med de intryck jag fick av diskussioner med eleverna under denna fyraveckorsperiod. Problemet med danskan är just de förutfattade meningarna om danskans svårighetsgrad, men danskt skriftspråk och talspråk är två helt olika saker. 


5. Det finns en viktig skillnad mellan min lilla undersökning och Delsing & Lundins stort upplagda undersökning från 2005. I en efterföljande delundersökning av Delsing & Lundin, som skedde ett halvår efteråt, visade det sig att de nordiska gymnasieungdomarna erhöll bättre resultat i engelska än i grannspråken. Samtidigt visade den ursprungliga undersökningen att endast hälften av de danska och norska gymnasieeleverna och en fjärdedel av de svenska hade fått någon grannspråksundervisning.  De elever som deltog i min undersökning hade alla fått grannspråksundervisning och lyckades därför genomgående få bättre resultat på norsk och dansk läsförståelse än på engelsk.


Per-Åke Lindblom


Av Nätverket Språkförsvaret - 15 juli 2008 13:35


heter en ny intressegrupp  på Facebook. Ur presentationen: 


Vi drar våra lansar FÖR svenska språkets goda UTveckling och MOT dess in- och avveckling. FÖR bättre utbildning i svenska i grundskolan och MOT slapp, dålig och felaktig svenska på logotyper, annonser, emballage och skyltar i offentliga miljöer och publikationer.

VI KRÄVER
att yrkesfolk, vilka utformar den svenska som visas offentligt, arbetar mer professionellt. Vi vänder oss även mot/till beslutsfattare med ansvar för utbildningen i svenska. De ska ta sitt fulla ansvar för att skapa en positiv språkutveckling, vilket är viktigt för individerna liksom för hela landet
.”

 

Andra språkgrupper på Facebook, som tar upp svenska språket ur olika aspekter, är  Sluta särskriv! och Stoppa anglifieringen av Arlas nya såskartonger.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 14 juli 2008 14:07


 

I mars lades Språklagsutredningens förslag till språklag fram. Svenska Akademiens remissvar på betänkandet (SOU 2008:26) följer här i oavkortat skick.

 

Svenska Akademien hälsar med stor tillfredställelse att det nu åter föreligger ett betänkande med förslag till språklag. Särskild vikt fäster Akademien vid att det i texten slås fast, att svenskan är huvudspråk i Sverige och landets officiella språk i internationella sammanhang, vilket bygger på den självklara förutsättningen att svenska skall vara ett heltäckande och samhällsbärande språk. Också omsorgen om de nationella minoritetsspråken,  övriga här i landet talade språk och teckenspråket har Akademiens stöd.

 

Därutöver understryker Akademien behovet av ett avsevärt kraftfullare agerande i frågor som gäller svenska språket i den högre utbildningen och forskningen, där parallellspråkighet med svenskan och engelskan som två jämbördiga parter kan accepteras, däremot inte övergången till engelska som det normala alternativet. Samtidigt måste det göras klart att internationalisering inte är samma sak som anglisering. Fler främmande språk måste beaktas.

 

Att undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan skall ske på svenska är den givna grunden för landets huvudspråk. Det är också viktigt att undervisning erbjuds på svenska inom samtliga ämnesområden på universitet och högskolor. Undantag bör beviljas endast i mycket speciella fall. Akademien föreslår ett tillägg till lagtexten med denna innebörd i eller i anslutning till 5 §. 1 tillägget skulle fastslås att "huvudregeln är att svenska skall vara det språk som används i utbildningsväsendets samtliga stadier".

 

Akademien stöder vidare kraftigt utredningens förslag att våra företrädare i EU utom i undantagsfall skall använda svenska med tolkning, något som hittills har försummats på ett oacceptabelt sätt. Föreskriften innefattar både en klar kapacitetshöjning och en betydelsefull markering av svenskan som ett av unionens officiella språk. En för de nordiska EU-länderna gemensam hållning i fundamentala språkfrågor som denna vore i hög grad eftersträvansvärd

 

Som en följd av språklagen behöver det skapas en tillsynsmyndighet. I instruktionen för den bör det klargöras, att dess rekommendationer inte får har karaktären av dekret med krav på åtlydnad inom stora delar av samhället. Språkvården behöver aven fortsättningsvis fri åsiktsbildning och öppen diskussion.

 

Det ar också angeläget för Akademien att fästa uppmärksamheten vid de tillkortakommanden som präglar de stora datasystemen i fråga om hänsynen till andra språk än engelskan, både vad gäller systemen som sådana och de tillhörande manualerna. Det vore en värdig uppgift för statsmakten att verka för insikten, att datorerna är till för människan och inte tvärtom, och att detta även måste gälla det språk de talar.


(Källa: "Svenska akademien informerar", nr 40 juni 2008)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7
8
9 10
11
12
13
14 15
16
17
18
19 20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards