Alla inlägg den 20 juni 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 juni 2008 13:07


Institutet för språk och folkminnen (SOFI), under vilket bl.a Språkrådet sorterar, publicerade igår sitt remissvar till Värna språken - förslag till språklag (SOU 2008:26). I det här sammanhanget vill vi lyfta fram ståndpunkter i remissvaret, som påtalar brister i utredningen, kritik, som står i överensstämmelse med den som Språkförsvaret framförde i sitt remissvar.


"För det andra kan det vara viktigt att JO och JK på ett tidigt stadium får pröva en del viktiga ärenden så att riktlinjer för lagens tillämpning utkristalliseras.


För det tredje måste den enskilda veta vilka vägar det finns att påverka myndigheter – eller 'det allmänna' – i det fall språklagen inte följs. Den enskilda kan inte föra talan mot exempelvis en högskola som inte har kurser på svenska eller en myndighet som skickar brev på ett krångligt, gammaldags och svårbegripligt språk. Men den enskilda måste veta vart man ska vända sig med sina påpekanden att lagen inte följts och också veta att klagomålen kan följas upp av någon myndighet på rimligt sätt. Man kan diskutera om den funktionen ska finnas hos flera myndigheter, t.ex länsstyrelser, eller om den så långt möjligt ska samlas hos en myndighet, t.ex den nya ombudsmannamyndigheten eller Institutet för språk och folkminnen. Av demokratiska skäl är det viktigt att förfarandet är enkelt och välbekant. Det är en brist i utredningen att en sådan diskussion inte förs. Institutet har i dag inte någon bestämd uppfattning om hur statsmakterna bäst ska ta hand om klagomål från enskilda. Men vi menar att frågan behöver lösas i samband med riksdagsbehandlingen av lagförslaget.


För det fjärde måste man, som utredaren antyder (t.ex. s. 208), hålla öppet för förordningar och mer detaljerade föreskrifter inom enskilda områden. Lagen får inte ses som en ersättning för sådana föreskrifter utan som ett stöd för att utforma dem. För att ta ett exempel från högskolesektorn kunde det t.ex vara lämpligt att i Högskoleförordningen införa en bestämmelse att en doktorsavhandling som läggs fram vid ett svenskt universitet och skrivits på annat språk än svenska, i normalfallet ska ha en svensk sammanfattning. Likaså är det rimligt att kräva att varje universitet och högskola har riktlinjer för hur den ska ta sitt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Sådana riktlinjer kan skilja sig åt mellan olika lärosäten, men en myndighet med uppföljningsansvar kunde ta reda på om riktlinjer över huvud taget finns."


Vidare:


"Institutet anser att § 6 i den föreslagna lagen har en bra lydelse: 'det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas'. Avgörande är dock vilken innebörd man ger begreppet det allmänna och vad man menar med ansvar. Utredaren kunde ha varit tydligare på denna punkt. Enligt utredaren avses med det allmänna  'offentlig verksamhet som utövas genom staten, primärkommunerna och landstingen' (s. 218). Detta får inte förstås i snäv bemärkelse. Till det allmänna måste räknas i princip all verksamhet som finansieras med offentliga medel. Exempelvis måste friskolor räknas till verksamhet som utövas "genom" staten och primärkommunerna. Likaså måste universitet eller högskolor som har stiftelseform räknas till det allmänna. Även om de inte är myndigheter, såsom statliga universitet och högskolor, finansieras de till stor del av det allmänna. (Jämför även nedan om 12.10)


Det är också viktigt att det allmännas ansvar inte uppfattas som bara ett ansvar att använda och utveckla svenskan i den egna verksamheten. Det är också ett ansvar för att gynna användningen av svenska i samhället i allmänhet. Grundläggande är naturligtvis att skola och högre utbildning kan ge elever och studenter sådana kunskaper och färdigheter i svenska att de kan använda språket i snart sagt varje sammanhang.


 Ett mindre självklart exempel är språkteknologin, som utredaren i sina förslag tyvärr bara uppmärksammat i samband med terminologi och med minoritetsspråk. För svenskans ställning som huvudspråk är det nödvändigt att det finns stora text- och taldatabaser med svenskt språk tillgängliga, t.ex för utveckling av informationssökningsprogram, talsyntesprogram, program för datorstödd översättning m.m Lagen bör förstås så att 'det allmänna', d.v.s i detta fall myndigheter som beviljar anslag till forskning och utveckling, som Vetenskapsrådet eller Vinnova, har ett ansvar för att säkra att det språkteknologiska arbetet med svenskan har tillräcklig omfattning. Samma resonemang kan föras om myndigheternas ansvar för stöd till utgivning av skön- och facklitteratur på svenska, i original eller översättning."


Det finns naturligtvis punkter, där Språkförsvarets remissvar skiljer sig åt från SOFI:s, ex. frågan om hur svenska språket betecknas, och frågan om sanktioner. Till dessa frågor kanske vi återkommer.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards