Direktlänk till inlägg 13 juni 2008

Kolonialspråk som maktpolitiska instrument

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 juni 2008 22:24


Hur kommer det sig att inga inhemska språk används som undervisningsspråk genom hela undervisningssystemet, från grundskola till högskola, i något afrikanskt land? Det normala är undervisningen sker på de inhemska språken de första tre – fyra åren i grundskolan, även om det finns exempel på stater där undervisningen sker på engelska från dag ett.  Därefter övergår man till att undervisa på kolonialspråket. I vissa fall använder man ett mellanliggande språk, ex. swahili, som fungerar som lingua franca i fr.a Östafrika, innan man övergår till kolonialspråket på högstadiet. Kwesi Kwaa Prah, The Centre for Advanced Studies of African Society (CASAS), menar att huvudförklaringen står att finna i att de nya eliterna ser kolonialspråken som maktpolitiska instrument:


"Det egentliga Afrika (det icke-arabiska Afrika) är det enda område i världen, där den överväldigande majoriteten (nittio procent och ofta mer), ett halvt århundrade efter kolonialmakternas uttåg, fortsätter att använda de forna kolonialherrarnas språk som undervisningsspråk i allt större utsträckning. De koloniala språkens förlängda liv är möjligt till stor del beroende på att de grupper och sociala element, som leder de afrikanska samhällena, eliterna, vill behålla kolonialspråken och använda dessa som undervisningsspråk.  


I kulturella och språkliga termer är de afrikanska eliterna i allmänhet nära knutna till de förutvarande kolonialherrarnas kulturer och språk. De talar, läser och skriver ständigt på de tidigare herrarnas språk och behärskar bara muntligt sina hemspråk, fastän de senare språken talas av den överväldigande majoriteten i deras samhällen. Många är således illitterata på sina egna språk. Deras ledarskap och ställning i deras samhällen upprätthålls kulturellt, egendomligt nog, av det grundläggande faktum att de uppvisar en relativ skicklighet i fråga om kolonialspråken, över massorna. De har därför en inbyggd tendens, i syfte att skydda sina sociala intressen, att försvara kolonialspråkens hegemoni.”

 

Inte ens i Sydafrika, där Kwesi Kwaa Prah är verksam, har en progressiv språkpolitik på pappret med elva officiella språk inneburit några större förbättringar i praktiken av de afrikanska språkens ställning:

 

"Inom undervisningen sker kunskapsproduktion och –reproduktion undantagslöst på antingen engelska eller afrikaans. De afrikanska språken uppträder inte på detta område. På det stora hela kan vi säga att omvandlingsprocessen i Sydafrika på de kulturella och språkliga nivåerna pekar på en stadig integrering av de framväxande afrikanska eliterna i de vita minoriteternas kultur, huvudsakligen den engelska. För så länge denna tendens fortsätter är det svårt att se hur majoritetssamhällets kultur, den majoritet som talar afrikanska språk, kan ta steget in i moderniteten med sina språkliga och kulturella tillhörighet. Den dominanta tendensen består i att integrera majoriteten i minoriteternas språk och kultur (se vidare följande text).”

 

I stort sett alla dagstidningar och tidskrifter i Sydafrika utkommer på engelska eller afrikaans; engelska och afrikaans dominerar också i televisionen. Inte ens vad gäller radio, som är ett billigt medium, har de afrikanska språken ryckt fram i någon nämnvärd utsträckning. Det hör till saken att engelska sedan apartheidregimens fall har stärkt sin ställning på bekostnad av afrikaans, trots att det senare språket fortfarande är större som modersmål.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 maj 11:28

Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 15:00

Igår intervjuades Björn Ranelid i Dagens Nyheter med anledning av att han idag fyller 70 år. Under åren har Björn Ranelid fått många priser: Augustpriset, Aftonbladets kulturpris, Region Skånes stora kulturpris, Malmö fotbollförenings kulturpris, Has...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 12:00

Mikael Parkvall konstaterar i en artikel att det finns alternativ till Eurovisionens sångtävling:   ”Den som beklagar att jippot håller på att förvandlas till en språklig öken kan sedan 2002 följa Liet International, som är en motsvarighet ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 08:00

Vi har tidigare citerat från Célestine Comtois uppsats  Språkval i EU-parlamentet från 2016. Till saken hör att hon har utnyttjat Språkförsvaret som källa vid två tillfällen. Det ena är Språkförsvarets enkät till kandidaterna inför parlamentsvalet 20...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 maj 08:00


  När man pantar flaskor och burkar på ICA på Ringen på Södermalm i Stockholm möts man, som snart sagt överallt i Sverige, av en engelsk text, i det här fallet ”Helping the world recycling”. På väggen till vänster om pantapparaten stå...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se