Hur kommer det sig att inga inhemska språk används som undervisningsspråk genom hela undervisningssystemet, från grundskola till högskola, i något afrikanskt land? Det normala är undervisningen sker på de inhemska språken de första tre – fyra åren i grundskolan, även om det finns exempel på stater där undervisningen sker på engelska från dag ett.  Därefter övergår man till att undervisa på kolonialspråket. I vissa fall använder man ett mellanliggande språk, ex. swahili, som fungerar som lingua franca i fr.a Östafrika, innan man övergår till kolonialspråket på högstadiet. Kwesi Kwaa Prah, The Centre for Advanced Studies of African Society (CASAS), menar att huvudförklaringen står att finna i att de nya eliterna ser kolonialspråken som maktpolitiska instrument:

"Det egentliga Afrika (det icke-arabiska Afrika) är det enda område i världen, där den överväldigande majoriteten (nittio procent och ofta mer), ett halvt århundrade efter kolonialmakternas uttåg, fortsätter att använda de forna kolonialherrarnas språk som undervisningsspråk i allt större utsträckning. De koloniala språkens förlängda liv är möjligt till stor del beroende på att de grupper och sociala element, som leder de afrikanska samhällena, eliterna, vill behålla kolonialspråken och använda dessa som undervisningsspråk.  

I kulturella och språkliga termer är de afrikanska eliterna i allmänhet nära knutna till de förutvarande kolonialherrarnas kulturer och språk. De talar, läser och skriver ständigt på de tidigare herrarnas språk och behärskar bara muntligt sina hemspråk, fastän de senare språken talas av den överväldigande majoriteten i deras samhällen. Många är således illitterata på sina egna språk. Deras ledarskap och ställning i deras samhällen upprätthålls kulturellt, egendomligt nog, av det grundläggande faktum att de uppvisar en relativ skicklighet i fråga om kolonialspråken, över massorna. De har därför en inbyggd tendens, i syfte att skydda sina sociala intressen, att försvara kolonialspråkens hegemoni.”

Inte ens i Sydafrika, där Kwesi Kwaa Prah är verksam, har en progressiv språkpolitik på pappret med elva officiella språk inneburit några större förbättringar i praktiken av de afrikanska språkens ställning:

"Inom undervisningen sker kunskapsproduktion och –reproduktion undantagslöst på antingen engelska eller afrikaans. De afrikanska språken uppträder inte på detta område. På det stora hela kan vi säga att omvandlingsprocessen i Sydafrika på de kulturella och språkliga nivåerna pekar på en stadig integrering av de framväxande afrikanska eliterna i de vita minoriteternas kultur, huvudsakligen den engelska. För så länge denna tendens fortsätter är det svårt att se hur majoritetssamhällets kultur, den majoritet som talar afrikanska språk, kan ta steget in i moderniteten med sina språkliga och kulturella tillhörighet. Den dominanta tendensen består i att integrera majoriteten i minoriteternas språk och kultur (se vidare följande text).”

I stort sett alla dagstidningar och tidskrifter i Sydafrika utkommer på engelska eller afrikaans; engelska och afrikaans dominerar också i televisionen. Inte ens vad gäller radio, som är ett billigt medium, har de afrikanska språken ryckt fram i någon nämnvärd utsträckning. Det hör till saken att engelska sedan apartheidregimens fall har stärkt sin ställning på bekostnad av afrikaans, trots att det senare språket fortfarande är större som modersmål.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...