Direktlänk till inlägg 6 juni 2008

Konvention mellan Sverige , Danmark, Finland, Island och Norge om nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk i ett annat nordiskt land

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 juni 2008 22:43



Varför uppmärksamma en gammal konvention , som upprättades 1981? Redan i titeln hittar vi själva kärnan i denna konvention, nämligen ”nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk” i ett annat nordiskt land. Denna rätt preciseras närmare i artikel 2:  


De fördragsslutande staterna förbinder sig att verka för att en medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ i en annan fördragsslutande stat. Detta gäller förutom vid kontakt med domstolar främst vid kontakt med offentliga organ såsom sjukvårds-, hälsovårds-, socialvårds- och barnavårdsmyndigheter samt arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter.


I mål och ärenden vid domstolar och andra offentliga organ skall dessa såvitt möjligt sörja för att medborgare i fördragsslutande stat får behövlig tolk- och översättningshjälp. I brottmål skall medborgaren alltid få den tolkhjälp som behövs.” 


Den nordiska konvention om socialt bistånd och sociala tjänster, som träffades 1994, tar också upp frågan om medborgarnas språkliga rättigheter.


I ”Värna språken – förslag till språklag” skriver utredaren: ”Förslaget till språklag har därför utformats som en skyldighetslag med skyldighet för det allmänna (min fetstil) både att värna språk och att svara för att enskilda får tillgång till språk.” (sid. 208)


Den boskillnad som utredaren försöker upprätta mellan en skyldighetslag och en rättighetslag, och till den förras fördel, är omöjlig att upprätthålla i praktiken. Om man ser till Sveriges grundlagar, innehåller regeringsformens kapitel två en rättighetskatalog, tryckfrihetsförordningens tre första kapitel diverse rättigheter som offentlighetsprincipen och anonymitetsskyddet, liksom att motsvarande rättigheter återfinns i yttrandefrihetsgrundlagen. Av naturliga skäl innehåller successionsordningen enbart en exklusiv rättighet.


Frågan om skyldigheter och rättigheter är helt enkelt två sidor av samma mynt. Dessutom motsäger sig utredaren sig själv i 5 §: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (min fetstil)”. Men om svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden är det faktiskt fråga om en rättighet för medborgarna, varken mer eller mindre! I stället talar författningsförslaget om ”den enskildes tillgång till språk”, som om språk vore en skänk från ovan. Men den enskilde har i första hand tillgång till sitt eget språk i sitt eget huvud; vad det gäller är rätten att få använda det, varav följer det allmännas skyldighet att tillhandahålla alla möjligheter.  Därför måste en språklag vara så utformad att den enskilde medborgarens kan åberopa denna i den händelse medborgarens språkliga rättigheter kränks.


Läs vidare i detta uttalande från Språkförsvarets kontaktpersoner!


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 maj 12:00

till den sötaste i familjen, lyder rubriken på en helsidesannons i dagens Svenska Dagbladet. Företaget som står bakom annonsen heter Buddy Pet Foods, men det är uppenbarligen ett svenskt företag, som specialiserar på hemkörning av främst hundmat av e...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 maj 11:34

Den berömda sångerskan Jenny Lind har i år uppmärksammats en del eftersom det är 200 år sedan hon föddes. När jag bodde i USA åkte jag ibland förbi en vägvisare som det stod ”Jenny Lind” på men det blev aldrig av att ta en sväng förbi ort...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 maj 12:00


...människor i olika typer av sammanslutningar har vett att använda sig av svenska här i landet!       Jämför med fjanterier som "Missing People Sweden", "Cold Case Sverige" och "X-Cons", för att nämna några exempel. Den hemmasnickrade och o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 maj 08:00

(Brevväxling med Utbildningsradion om programmet ”Balkans metropoler”)   Från: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se> Skickat: den 26 maj 2020 15:05 Till: Ola Nilsson Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler   Hej Ola, Jag har full f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 maj 20:13

Efter många turer och namn genom åren så återuppstod koncernnamnet Gränges år 2013! Synnerligen trevligt med ett svenskspråkigt namn (och som till och med innehåller en "inhemsk bokstav") i dessa anglifierade tider.   Per-Owe Albinsson    (De...

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

126 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se