Alla inlägg den 6 juni 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 juni 2008 22:43



Varför uppmärksamma en gammal konvention , som upprättades 1981? Redan i titeln hittar vi själva kärnan i denna konvention, nämligen ”nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk” i ett annat nordiskt land. Denna rätt preciseras närmare i artikel 2:  


De fördragsslutande staterna förbinder sig att verka för att en medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ i en annan fördragsslutande stat. Detta gäller förutom vid kontakt med domstolar främst vid kontakt med offentliga organ såsom sjukvårds-, hälsovårds-, socialvårds- och barnavårdsmyndigheter samt arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter.


I mål och ärenden vid domstolar och andra offentliga organ skall dessa såvitt möjligt sörja för att medborgare i fördragsslutande stat får behövlig tolk- och översättningshjälp. I brottmål skall medborgaren alltid få den tolkhjälp som behövs.” 


Den nordiska konvention om socialt bistånd och sociala tjänster, som träffades 1994, tar också upp frågan om medborgarnas språkliga rättigheter.


I ”Värna språken – förslag till språklag” skriver utredaren: ”Förslaget till språklag har därför utformats som en skyldighetslag med skyldighet för det allmänna (min fetstil) både att värna språk och att svara för att enskilda får tillgång till språk.” (sid. 208)


Den boskillnad som utredaren försöker upprätta mellan en skyldighetslag och en rättighetslag, och till den förras fördel, är omöjlig att upprätthålla i praktiken. Om man ser till Sveriges grundlagar, innehåller regeringsformens kapitel två en rättighetskatalog, tryckfrihetsförordningens tre första kapitel diverse rättigheter som offentlighetsprincipen och anonymitetsskyddet, liksom att motsvarande rättigheter återfinns i yttrandefrihetsgrundlagen. Av naturliga skäl innehåller successionsordningen enbart en exklusiv rättighet.


Frågan om skyldigheter och rättigheter är helt enkelt två sidor av samma mynt. Dessutom motsäger sig utredaren sig själv i 5 §: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (min fetstil)”. Men om svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden är det faktiskt fråga om en rättighet för medborgarna, varken mer eller mindre! I stället talar författningsförslaget om ”den enskildes tillgång till språk”, som om språk vore en skänk från ovan. Men den enskilde har i första hand tillgång till sitt eget språk i sitt eget huvud; vad det gäller är rätten att få använda det, varav följer det allmännas skyldighet att tillhandahålla alla möjligheter.  Därför måste en språklag vara så utformad att den enskilde medborgarens kan åberopa denna i den händelse medborgarens språkliga rättigheter kränks.


Läs vidare i detta uttalande från Språkförsvarets kontaktpersoner!


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards