Alla inlägg under juni 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juni 2008 20:37


(Utdrag från KTH:s remissyttrande)


Ur universitetens synvinkel är det paragraf 10, 11 och 12 som är viktigast. Dessa är dock mycket allmänt hållna, varför vi gärna ser mer specifika regler för språket i vår verksamhet, kanske i högskoleförordningen. Ett exempel är förslaget att alla doktorsavhandlingar på främmande språk ska ha sammanfattningar på svenska, vilket har diskuterats i många år utan att det kommit så långt som till lagtext. KTH har redan beslutat att examensarbetesrapporter på masternivå ska ha en svensk sammanfattning.  


KTH har som mål att studenterna ska få förmåga att utbyta kunskaper inom sitt område både muntligt och skriftligt och åtminstone på svenska och engelska. Vi eftersträvar parallellspråkighet. På grundnivå sker undervisningen och examinationen på svenska, men kursböckerna är av praktiska skäl och ekonomisk nödvändighet nästan enbart på engelska. Undervisningen på avancerad nivå är på engelska om den samläses med internationella masterprogram. Vi ger möjlighet både för utbytesstudenter och masterstudenter att få lära sig svenska och för svenska studenter att förkovra sig inom teknisk engelska eller något annat främmande språk.  


Ett mycket rimligt förslag (på sida 222) är att varje högskola och universitet som inte redan har det ska utarbeta en språkpolicy.”

 

Det kompletta remissyttrandet kan läsas här.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.




 I en artikel på Sverige Radio-Ekots webbsida om skyltning för utländska turister uttalar sig både Peter Terpstra, turismanalytiker på Nutek, och Niclas Nilsson, handläggare på Vägverket: 


"– Om man tittar totalt på hur samtliga utländska besökare tar sig hit, så är det omkring 50 procent som kommer med bil. Syftet med de brunvita skyltarna är att besökare hitta fram till besöksmål, museer, eller vad det nu kan vara för någonting, och då måste det också vara så att man förstår de här skyltarna, säger Peter Terpstra, turismanalytiker på Nutek.
Peter Terpstra tycker att det är konstigt att Vägverket med sina internationella skyltar inte går hela vägen och gör skyltarna engelskspråkiga. Men Niclas Nilsson är handläggare för turistiskt intressant vägvisning på Vägverket, och han håller inte med Peter Terpstra.
– Det kan ju vara svårt att bestämma vilket av de här språken som vi ska använda, om det är engelska, eller om det är tyska, eller kanske spanska. Det är säkert så att det finns en stor mängd utländska turister som följer den här vägvisningen. Fördelen är då att man ska kunna gå på den här färgen, som är internationell, säger Niclas Nilsson på Vägverket
."

 

Niclas Nilssons uppfattning att engelska inte är allena saliggörande delar vi. Det borde också SL i Stockholm ta efter, eftersom SL:s visningar av tunnelbanekonst i sommar för turisterna enbart kommer att ske på svenska och engelska. Detta trots att t.ex tyska turister i Sverige nästan är dubbelt så många som turisterna från Storbritannien och USA, att antalet holländska turister är fler än brittiska, som kommer på femte plats. Norska turister kommer på första plats och danska på tredje.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Svenska Akademien utger en serie svenska klassiker, vilket Akademien motiverar på följande sätt:


"Att våra klassiska svenska författares verk ständigt hålls tillgängliga är en viktig förutsättning för fortlevnaden av vårt litterära och språkliga arv och därmed för vår kulturella identitet. Svenska Akademien har därför beslutat utge och lagerhålla en serie svenska klassiker i tillförlitliga utgåvor med modern stavning och till överkomligt pris. Hittills har 26 titlar utkommit, och serien utökas fortlöpande.

Varje verk är försett med en kort inledning, författad av en ledamot av Akademien. För textetablering, ordförklaringar och innehållskommentarer svarar särskilt anlitade experter.

Klassikerserien utges i samarbete med Bokförlaget Atlantis.
 "

Flertalet titlar kan laddas hem i -format.




Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2008 20:30


Igår kunde Svenska Dagbladet berätta att regeringen kommer att lägga en proposition om det internationella studentutbytet i höst. Sverige kommer att införa avgifter för utomeuropeiska studenter, som hittills har kunnat studera gratis på svenska högskolor och universitet. Det är bra förslag, eftersom det förmodligen kommer att minska efterfrågan på engelskspråkiga kurser inom svensk högskola.  Att utbildningen är gratis har nämligen varit det främsta skälet till att studenter utanför EU/EES-området har valt att studera i Sverige, visade en undersökning i fjol. Det är naturligtvis inte fel att utomeuropeiska studenter studerar i Sverige, men att det ska ske gratis är en dålig affär för Sverige. Studentutbytet inom EU/EES berörs inte av detta förslag.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 juni 2008 19:49


 

Mikael Parkvall på Lingvistbloggen uppmärksammade idag att Sveriges Radio också sänder på finlandssvenska. Detta föranledde Veli Raasakka, producent för SR:s finlandssvenska program, att berätta mer (texten något redigerad):


Program på finlandssvenska har sänts i Sveriges Radio över sex år. Du hittade de finlandssvenska sändningarna under rubriken Sisuradio därför att Sisuradio producerar program på tre olika språk: finska, tornedalsfinska och finlandssvenska. Programmet på finlandssvenska vänder sig till de c:a 100 000 finlandssvenskar som bor i Sverige. Sändningarna är också intressanta för icke-finsktalande i Sverige eftersom vi ofta återger på svenska sådana nyheter och aktualiteter som inte sänds i rikssvenska sändningar i Sverige. Vi har t. ex.  ett veckonyhetssammandrag av Sisuradios finska nyheter på svenska. Detta nyhetssammandrag handlar ofta om händelser mellan länderna, viktig information för alla finländare i Sverige och speciellt för finlandssvenskar i Sverige. I programmen vill vi också lyfta fram de otaliga finlandssvenskar som har byggt upp och håller på att bygga det svenska samhället. Vi sänder på finlandssvenska två timmar i veckan. Den första timmen produceras i Sverige och den andra timmen handplockar vi från YLE:s Radio Vegas rika utbud. Finlandssvenska program produceras med mycket knappa resurser. Inga speciella medel finns t. ex.  för marknadsföring av sändningarna. Samtidigt märker vi att antalet lyssnare ökar kontinuerligt.” 


Den som vill mera om de finlandssvenska sändningarna i Sveriges Radio kan kontakta Veli Raasakka på finlandssvenska@sr.se.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

  

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 juni 2008 21:54


Jan Ohlin skrev en artikel i Arbetaren om "The Capital of Scandinavia" redan i september 2007, där han intervjuade ledande stockholmspolitiker om det nya varumärket (se även föregående blogginlägg) liksom att han förmedlade några danska och norska reaktioner.


Den som tog åt sig äran för varumärket var dock en reklamman:


"Engelsmannen Julian Stubbs på reklambyrån Dowell/Stubbs har bott i Sverige sedan 1991, men vill bara tala engelska. Han berättar gärna hur det gick till.
– I came up with the phrase... Jag kom på formuleringen. Efter en flaska rödvin."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 22 juni 2008 19:28


Maria Ewert, kommunikationschef för Stockholms Business Region AB

(webbplatsen finns bara på svenska och engelska) , har besvarat ett brev från Per-Owe Albinsson med flera medlemmar i nätverket Språkförsvaret, i vilket de kritiserar varumärket ”Stockholm – The Capital of Sweden”. Hon skriver i sitt svar:

 

Vad gäller Stockholm – The Capital of Scandinavia – är det ingen kampanj utan en långsiktig positionering av Stockholms stad. Målet är att Stockholm ska bli norra Europas ledande tillväxtregion år 2010. Avsikten med varumärkesarbetet är att locka utländska investerare och besökare hit till vår vackra stad. Näringslivet, Stockholm stad och 47 av regionens kommuner står bakom varumärket.”

 

Det är egentligen två frågor som måste kommenteras: dels fokuseringen på engelska som ”varumärkesspråk” och dels det lämpliga i att utnämna sig själv till Skandinaviens huvudstad.

 

Gästnätter från utlandet anses vara den säkraste måttstocken på turisternas nationella fördelning. Enligt NUTEK:s ”Fakta om svensk turism och turistnäring 2008” fördelade sig de utländska turisternas gästnätter (i tusental) enligt följande:

 

Norge  2823

Tyskland 2109

Danmark   953

Nederländerna 697

Storbritannien 636

USA   441

Finland 414

Italien 261

Frankrike 259

Schweiz 209

 

(De största ökningarna, d.v.s över 10 procent, jämfört med 2006, gällde turister från Schweiz, Ryssland, Spanien, Polen och Kina). Turister från engelskspråkiga länder svarade alltså för 1077 gästnätter, något mer än Danmark, och drygt hälften av gästnätterna för de tyska turisterna.

 

När det gäller utlandsinvesteringar i Sverige stod Kina, USA, Tyskland och Norge för merparten av dessa under 2006 enligt en artikel  i Veckans Affärer. Kina och Indien ökade sina investeringar mest.

 

Mot denna bakgrund är det svårt att förstå den ensidiga fokuseringen på engelska språket. Maria Ewert besvarar inte frågan varför detta ”varumärke” måste formuleras på engelska. Ingår det i definitionen av begreppet varumärket att det måste formuleras på engelska? Är syftet att enbart locka investerare och besökare med engelska som modersmål till Stockholm med omnejd? Tror man att investerare och besökare, som inte har engelska som modersmål,  blir speciellt imponerade av ett engelskspråkigt varumärke? Blir ens britter, irländare och amerikaner det? Varför positionerar sig Stockholm stad inte med mångspråkighet som varumärke? Säljer man inte mest om man kommunicerar med kunden med hans/hennes eget språk? SL:s beslut att genomföra guidningar av tunnelbanekonst enbart på svenska och engelska ligger i linje med den andefattighet, som ligger bakom varumärket ”the Capital of Scandinavia”.

 

Maria Ewert påstår att ”den information som är förknippad med de budskap och argument som ligger till grund för varumärket Stockholm – The Capital of Scandinavia – är korrekt eftersom den bygger på fakta och källor. Skälet till detta är att vi anser att det inte håller att jämföra värderingar. Källorna och statistiken är namngivna.”


Det finns inget land som heter Skandinavien och följaktligen finns det heller inte någon huvudstad i Skandinavien. Var finns fakta och källor för detta påstående? Vanligen används termen Skandinavien i kulturell bemärkelse och omfattar då Sverige, Danmark och Norge. Skandinavien ska inte blandas samman med begreppet Norden.


Enligt Företagsplats Stockholmuppfyller Stockholm alla de krav man kan ställa på en plats som vill kalla sig Skandinaviens huvudstad.  Till grund för budskapet ligger tre huvudargument:


  • Skandinaviens naturliga mittpunkt
  • Skandinaviens ekonomiska centrum
  • Skandinaviens tongivande kulturstad
 

Det är naturligtvis märkligt med en plats ”som vill kalla sig” något. Om Skandinavien endast omfattar Sverige, Danmark och Norge, så utgör Stockholm knappast en ”naturlig mittpunkt”. Den ligger i så fall åt göteborgshållet. Företagsplats Stockholm motiverar ”Skandinaviens huvudstad” med massor av ”fakta”: ”tongivande kulturstad”, ”form och design i världsklass”, ”ett unikt utbud av gallerier och museer”, ”internationell matkultur”, ”innovationscentrum, med bland annat IT och miljöteknik i världsklass” och ”världsledande akademiska institutioner” Det kryllar av värderingar i motiveringen, i motsats till vad Maria Ewert påstår. Det skulle föra alldeles för långt att granska dessa värderingar, men uttryck för fakta är de absolut inte.



Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards