Alla inlägg under maj 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 maj 2008 20:44


Denna UNESCO-sida förtecknar också (se tidigare blogginlägg) länder med språkrelaterade konstitutionella bestämmelser och länder som saknar dylika.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 13 maj 2008 19:45


I radioprogrammet Vetenskapsradion Språket i P1 intervjuades idag Ingrid Johansson Lind som är chef för Institutet för språk och folkminnen (SOFI). Hon fick frågan om vilken som är den allra viktigaste språkfrågan, och svarade då att det är att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk, och att frågan om domänförluster gentemot engelskan innebär en stor och svår utmaning, som man måste jobba med och där det verkligen finns mycket att göra.


Som medlem i Språkförsvaret instämmer man helhjärtat idetta. Och, som hon påpekade, om det blir så att det inte finns några svenska ord för vissa begrepp och företeelser, så att vi inte kan diskutera alla samhällsfrågor på modersmålet längre, så är inte svenskan heller längre det samhällsbärande språket. Något för många inom både vetenskap och massmedia att begrunda!


Programmet går i repris 14/5 19.03 och 18/5 18.35 och kan också avlyssnas på webbradio, www.sr.se


Susanne L-A


 

(Sammanställningen är hämtad från Verein Deutscher Sprache – därav tyskan)

 

USA
Am 19. Mai 2006 hat der Senat mit einer Mehrheit von 63 gegen 34 Stimmen Englisch zur offiziellen Landessprache der USA erklärt. Der republikanische Abgeordnete James Inhofe hatte beantragt, den Zusatz "Die Regierung der Vereinigten Staaten soll die Funktion des Englischen als offizielle Landessprache erhalten und fördern" in das Einwanderungsgesetz aufzunehmen. Mit 58 zu 39 Stimmen stimmte der Senat einem weiteren Zusatz zu, in dem Englisch als die "gemeinsame und einende Sprache" der Vereinigten Staaten bezeichnet wird.

 

Belgien
Art. 4 der belgischen Verfassung schützt die Sprachgemeinschaften (deutsch, französisch, niederländisch und das zweisprachige Gebiet Brüssel).

 

Bulgarien
Verfassung Art. 3: "Die Amtssprache in der Republik ist die bulgarische Sprache."

 

Estland
Verfassung, Art. 6: "Die Amtssprache Estlands ist Estnisch."

 

Finnland
Verfassung, § 17: "Die Nationalsprachen Finnlands sind Finnisch und Schwedisch."

 

Frankreich
Verfassung Art. 2: "Die Sprache der Republik ist Französisch."

 

Kroatien
Verfassung Art. 12: "In der Republik Kroatien wird vom Amts wegen die kroatische Sprache und die lateinische Schrift verwendet."

 

Lettland
Verfassung Kapitel I, § 4: "Die lettische Sprache ist Amtssprache der Republik Lettland."

 

Liechtenstein
Verfassung Art. 6: "Die deutsche Sprache ist die Amts- und Staatssprache."

 

Litauen
Verfassung, Kap. I, 3.: "Litauisch ist Staatssprache."

 

Malta
Verfassung, § 5 (1): "Die Staatssprache Maltas ist die maltesische Sprache."

 

Österreich
Bundes-Verfassungsgesetz, Art. 8: "Die deutsche Sprache ist, unbeschadet der den sprachlichen Minderheiten bundesgesetzlich eingeräumten Rechte, die Staatssprache der Republik."

 

Polen
Verfassung, Art. 27: "In der Republik Polen ist die polnische Sprache die Amtssprache. Diese Vorschrift verletzt nicht Rechte der nationalen Minderheiten, die sich aus ratifizierten völkerrechtlichen Verträgen ergeben."

 

Portugal
Verfassung, Art. 11, (3): "Die Amtssprache ist Portugiesisch."

 

Rumänien
Verfassung Art. 13: "In Rumänien ist die Amtssprache die rumänische Sprache."

 

Schweiz
Bundesverfassung Art. 70: "Die Amtssprachen des Bundes sind Deutsch, Französisch und Italienisch."

 

Slowakei
Verfassung, Art. 6 (1): "Die slowakische Sprache ist im Gebiet der slowakischen Republik die Staatssprache."

 

Slowenien
Verfassung Art. 11: "Die Amtssprache in Slowenien ist Slowenisch. In jenen Gemeindegebieten, in denen die italienische oder die ungarische Volksgruppe lebt, ist die Amtssprache auch Italienisch oder Ungarisch."

 

Spanien
Verfassung, Art. 3: "(1) Kastilisch ist die offizielle Staatssprache. Alle Spanier haben die Pflicht, sie zu kennen, und das Recht, sie zu gebrauchen. (2) Die anderen Sprachen Spaniens sind in den Autonomen Gemeinschaften und gemäß ihren jeweiligen Statuten ebenfalls Amtssprachen. (3) Der Reichtum der unterschiedlichen sprachlichen Gegebenheiten Spaniens ist ein Kulturgut, das besonders zu achten und zu schützen ist."

 

Korea
Grundgesetz für die Staatssprache (Gesetz Nr. 7368): "1. Die Staatssprache ist Koreanisch als offizielle Sprache in der Republik Korea. 2. Hangeul ist unsere eigene Schrift, mit der die Staatssprache bezeichnet wird."

 

Türkei
Verfassung Kap. III, Art. 3: "Der Staat Türkei ist ein in seinem Staatsgebiet und Staatsvolk unteilbares Ganzes. Seine Sprache ist Türkisch."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 maj 2008 10:00


Idag kan man se hela konferensen från den 8/5  - se även gårdagens inlägg - i SVT 2 och SVT 24 kl. 9.30–14.30 Därefter kan man se sändningen i SVT 24:s arkiv.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 12 maj 2008 09:22


Språkrådsdagen hölls i Stockholm den 8 maj med 300 deltagare från hela landet. Språksituationen i Sverige och svenskan i dag diskuterades i fem föredrag av forskare och språkvårdare. Klarspråkskristallen och Erik Wellanders pris delades ut. Du kan läsa en utförlig rapport på Språkrådets webbplats.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 maj 2008 21:31



I en artikel, "Envisa, döda språk" i Ikaros nr 2/2007, formulerar Ola Wikander, även känd som författare till "I döda språks sällskap", följande tänkvärda slutkläm:


"Mera tragiskt är det att titta just på de språk som inte lyckats freda några domäner för sig själva – de som varje år går under utan att lämna många spår efter sig.


För vissa kan kanske alla dessa döda  språk verka meningslösa. Men om en  Picassotavla eller barockkyrka kan vara värda att bevara, hur mycket mer då inte ett språk, det som burit människornas själva tankar? Språket definierar vår mänskliga art; det är värt att rädda – och inte bara som en samling strukturer. Det är våra tankars hem."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 maj 2008 11:59


I en artikel i Meddelanden från Åbo Akademi skriver Meri Larjavaara om val av publiceringsspråk och hur detta värderas:


"I det senaste numret av Virittäjä – en mycket internationell tidskrift som säkert har internationellt värde, men som råkar vara på finska eftersom vetenskapsgrenen också råkar vara finska (med sammanfattningar på språk som forskarna anser vara ändamålsenliga, t.ex samiska) – misstänkte man att tidskriften inte nådde en god plats på en referenslista (European Science Foundation) därför att den inte är skriven på engelska. Och då jämförde man Virittäjä med SKY Journal of Linguistics, som även den är finsk men publicerar mest på engelska. SKY Journal of Linguistics fick höra till kategorin B när Virittäjäs placering var C.


Om rangordningen hänger på publikationens språk är det sorgligt. I dessa fall är språket ett verktyg och inget mål i sig, och det borde inte vara avgörande."


Detta system påminner om den norska s.k tellekantordningen, som rangordnar vetenskapliga tidskrifter och förlag i tre kategorier och som knyts samman med ett belöningssystem. Ingen norsk vetenskaplig tidskrift platsade i den mest lönsamma kategorien - däremot fyra eller fem i den mellersta kategorin. Vetenskapliga tidskrifter från tredje världen, även om de publicerades på engelska, hamnade nästan undantagslöst i den minst lönsamma kategorin, d.v.s den som inte gav någon belöning alls.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 7 maj 2008 21:58


Skolverket har under våren beviljat en engelskspråkig friskola att starta fler skolor. Engelska skolan siktar in sig på högskoleorter, allt för att snabba på språkbytet inom den högre utbildningen genom ett tryck på mer engelska från kommande studenter.


Engelska skolan är därmed inte vilken friskola som helst, av språkliga skäl, på grund av sin storlek och de ungdomar man söker till sin skola. Skolan har aktivt arbetet för att bli en av Gävles största skolor idag, de flesta elever från hem med studievana. Övriga skolor i kommunen dräneras snabbt på sina studiemotiverade elever, en ytterst olycklig och segregerande utveckling.


Skolans marknadsföring som ”internationell skola” kan ju låta lockande. Den innebär i praktiken att svenskan i skolan kraftigt nedvärderas, för vanliga, duktiga svenskspråkiga ungdomar, genom att man så starkt betonar engelskans betydelse. 50 % svenska är inte mycket för ungdomar vars ord- och begreppsförråd skall växa - och användas i kommande studier. Forskningen visar tydligt att begreppsbildningen på modersmålet blir eftersatt. Engelska skolan tar mycket lätt på dessa invändningar. 


Men skolan nöjer sig inte med att starta högstadium. Fem år efter etablerandet i Gävle har Skolverket nyligen beviljat skolan klasser för skolår 4 och 5 också. Man anser att det behövs för att barnen skall förstå engelskan bättre från skolår 6 - men det är klart att eleverna inte förstår tillräckligt, för de arbetar ju inte på sitt bästa språk!Skolverket godkänner, trots att antalet behöriga lärare på skolan efter fem år inte är högre än 48 %, enligt verkets egen statistik.

 

Inte nog med detta. Skolans elever måste ju få fortsätta med sin engelska i gymnasiet också, men nu till 90 % av tiden i skolan! Detta har under våren också beviljats - av Skolverket. Totalt utbyggd är skolan beviljad ca 120 elever i varje årskurs, totalt i Gävle bortåt 1100 elever! En medelstor svensk stad har nu plötsligt fått ett parallellt skolsystem - på ett annat språk! Detta sker idag utan beslut i riksdagen.

 

Vi undrar fortfarande hur blåögda vi kan bli i Sverige, där en skola långsiktigt tillåts byta ut det gemensamma språket i landet - för skattemedel.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5 6 7 8
9
10
11
12 13 14
15
16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27
28
29
30
31
<<< Maj 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se