En arbetgrupp vid Umeå universitet lade fram ett förslag till språkpolicy den 9/4 - se även gårdagens blogginlägg. Det är ett kortfattat men genomtänkt dokument och innehåller många bra rekommendationer. Vi väljer att citera från inledningen och från avslutningen:

"I takt med ökad internationalisering, snabbare kommunikationer och ett växande utbyte av studenter och lärare mellan länder ökar kraven på kunskaper om andra kulturer och förmågan att kommunicera på flera språk. Engelska intar här en särställning. Inom många vetenskapsområden sker i stort sett all kommunikation på engelska, och även inom utbildning blir både talad och skriven engelska allt vanligare. Vid Umeå universitet finns i dag ett betydande utbud av kurser som ges på engelska, och engelskspråkig litteratur används allt oftare som undervisningsmaterial. Detta har flera positiva effekter, och många ser med tillfredsställelse att universitetets internationella konkurrenskraft ökar.

Samtidigt växer dock oron för att svenskan tappar mark som vetenskapligt språk, och man talar om domänförluster för svenska språket. En annan källa till oro är frågan om huruvida verksamheternas kvalitet automatiskt blir bättre om alla använder engelska; forskning visar nämligen att människor tänker bättre och förstår mer på sitt bästa språk, sitt förstaspråk."

I den avslutande delen av förslaget till språkpolicy behandlas förmedlingsansvaret:

"Umeå universitet är också en del av det svenska samhället och har ett ansvar gentemot detta. Att forskningsresultat kan spridas och diskuteras på svenska är inte bara avgörande för universitetets utbildning på grundnivå, utan det är även viktigt för utvecklingen av verksamheter inom näringsliv och offentlig sektor. Därtill är skolväsende och läromedelsförfattare beroende av vetenskapliga och populärvetenskapliga framställningar och kunskapsöversikter på svenska. Ett ensidigt bruk av engelska som vetenskapsspråk kan innebära att det svenska språket uppfattas som mindre användbart eftersom de svenska vetenskapliga termerna saknas eller sällan används. Ur ett nationellt medborgerligt perspektiv kan bruket av engelska ha en utestängande effekt, vilket i förlängningen kan leda till demokratibrister. Universitetets svenskspråkiga forskare har därför ett stort ansvar när det gäller utveckling och användande av svensk fackterminologi.

Ett parallellt bruk av svenska och engelska, eller andra språk, ska alltså eftersträvas."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...