Alla inlägg under april 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 april 2008 13:59

 

Vad är detta? Ett projekt med hela världen som arbetsfält? Nej, People Planet Profit är ett regionalt utvecklingsprojekt som drivs av Jämtlands Läns länsstyrelse och Gotlands kommun. Men det är naturligtvis också möjligt att engelskspråkiga intressenter är inblandade i projektet, men det framgår definitivt inte av hemsidan och förefaller mycket långsökt.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 april 2008 13:35


 ”Argumenterne for at vælge engelsk som videnskabssprog er som helhed mere tungtvejende end argumenterne for at vælge engelsksom universitært undervisningssprog. I dag har engelsk nemlig samme rolle i forskningssammenhæng, som latin havde for tidligere tiders videnskab – bortset fra, at latin var ingens og derfor alles; engelsk er i høj grad nogens, og forskere med engelsk som modersmål vil i konkurrencen med forskere med et andet modersmål normalt altid have en fordel (min fetstil). Forskningens verden er i høj grad internationaliseret, og forskning på engelsk er en forudsætning for at kunne indgå i internationale netværk, herunder for at tiltrække internationale forskningsmidler. 


Samtidig med at fordelene ved engelsk som videnskabssprog er indlysende, turde det være klart, at der også er fordele ved at kunne bruge dansk som videnskabssprog. 


Tillægsgevinsten ved at vælge dansk som videnskabssprog er for det første, at det fremmer en kvalificeret formidling af videnskabelige resultater til den danske befolkning, herunder kvalificeret deltagelse i den offentlige debat om faglige forhold. En anden fordeler, at kvaliteten af forskningen bliver højere, når man behersker videnskabssproget fuldt ud. I Sprog på spil anbefales det pga. disse betragtninger, at der gives tilbud om professionel oversættelse af videnskabelige arbejder fra dansk til engelsk. Hvis en sådan oversættelsespulje etableres, ville vi få både i pose og i sæk: bedre videnskab med uindskrænket aktionsradius og fastholdelse af dansk som videnskabssprog.” (Sprog til tiden, sid.52)


Det är i och för sig ingen nyhet, men det tål att upprepas "att forskare med engelska som modersmål kommer i konkurrensen med forskare med ett annat modersmål alltid ha en fördel" - se även ett tidigare inlägg i denna blogg.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 april 2008 20:55


(Denna text är hämtad från Modersmålskredsens blogg)


Bent Pedersbæk Hansen skriver i Jyllands-Posten om språkkommitténs  "fred i vår tid”-rapport:


Det er ikke til at forstå, hvorfor vi ikke her i landet kan have en sproglov, som fastslår, at i Danmark er sproget dansk i alle offentlige institutioner og sammenhænge - med mindre særlige omstændigheder gør det nødvendigt eller ønskeligt at bruge et andet sprog.



Længere behøver den lov ikke at være, men det skal være en rigtig lov vedtaget af Folketinget, så den forpligter hele det offentlige system fra ministre og nedefter.



Sprogsagen er et nationalt anliggende, som derfor bør afgøres i det nationale parlament og ikke overlades til forskellige rektorer og dekaner, dvs. embedsmænd, til lokal afgørelse i form af sprogstrategier for deres forskellige læreanstalter.



Hvis dekanen for Det Biovidenskabelige Fakultet mener, at landets kommende dyrlæger skal undervises på engelsk, så siger loven, at han pænt må skrive ind til videnskabsministeren og forklare, hvad det er for særlige omstændigheder, der gør sig gældende, og ministeren må overveje, om disse omstændigheder kan anses for vægtige nok til at dispensere fra udgangspunktet - at der her i landet undervises på dansk.



[…]



Modersmål-Selskabet har i sit mere end 25-årige virke forsøgt at undgå, at det skulle komme så vidt, at lovgivning om dansk sprog blev nødvendig, men hvad der tidligere var en selvfølgelighed - at der i Danmark undervises på dansk - er det ikke længere.



Derfor er rapporten fra regeringens sprogudvalg skuffende, for så vidt som den ikke bryder med den hidtidige ”det går nok alt sammen”-linje. Den indeholder gode ideer såsom forslaget om en terminologibank, men ellers er den en fortsættelse af sprogpolitikken fra 2004: velmenende opfordringer, intet forpligtende.



Åbenbart var det dét kompromis, man i udvalget kunne nå til, et ”fred i vor tid”-kompromis.




Imens fortsætter kosmopolitterne ved universiteterne og i videnskabsministeriet oprustningen mod det danske sprog - med videnskabsminister Helge Sander som anfører.



Av Nätverket Språkförsvaret - 16 april 2008 22:22


Så hette en debattartikel av Marianne Watz, som publicerades i Tentakel nr 10/2007. Hon fick stöd av flera kommentatorer, bl.a av Ulf B. Andersson, docent i mineralogi, petrologi och tektonik vid uppsala universitet, som skrev:


"Jag stöder Marianne Watz principiellt. Det är redan självklart att engelska blivit det allenarådande forskningsspråket. Detta underlättar naturligtvis den internationella kommunikationen för forskare på ett positivt sätt, men är samtidigt olyckligt på flera sätt. För det första gynnas forskare med engelska som modersmål. Detta är sannolikt en bidragande orsak till att engelska och amerikanska forskare vinner flest akademiska priser, t.ex nobelpris. Tänk tanken att dessa anglosaxiska forskare skulle vara tvungna att skriva sina arbeten på franska - hur väl skulle de då hävda sig i den internationella konkurrensen? Och hur stor andel av priserna skulle gå till Frankrike? Det andra problemet är en utarmning av de nationella språken som forskningsspråk. Det är redan många forskare som har svårt att beskriva sin forskning på svenska, eftersom de inte vet hur fackterminologin skall uttryckas.


Jag för min del tycker att vetenskapliga arbeten på nationella språk visst kan accepteras, och delvis uppmuntras. Jag ser det t.ex inte som något större problem att tillägna mig artiklar skrivna på tyska, franska, spanska etc. Inom många vetnskapsgrenar är terminolgin internationell, och finns figurtexter och sammanfattningar tillgängliga även på engelska bör man inte ha några större svårigheter att tillägna sig innehållet. Det ideala internationella forskningsspråket hade naturligtvis varit ett som är nationsneutralt, som t.ex latin (viss fördel för latinska språkområdet, men inte så stor), men i dagens värld är det väl tyvärr alltför få som tillägnat sig detta språk (inkl. undertecknad).


Hur som helst så anser jag att de nationella språken bör accepteras som forskningsspråk, inkl. svenska, för de forskare som så önskar i svenska vetenskapliga tidskrifter där det finns svenskspråkig granskningskompetens. Avhandlingar bör definitivt ha en sammafattning på svenska och forskarutbildningen bör så långt som möjligt ges på svenska. Utländska doktorander vid svenska lärosäten bör ha som krav att klara grundläggande prov i svenska för att få ta ut doktorsexamen."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 15 april 2008 22:13


Det händer ibland att personer som stoppar in ett engelskt ord i en mening på svenska motiverar det med att det engelska ordet inte går att översätta eller att det betyder något ”mer” än det ersättningsord, som man föreslår. Detta är mycket sällan sant. Allt går egentligen att översätta. Fråga islänningarna – isländska tillhör de språk som tar in minst låneord.


Här har vi en korrespondent för The Economist, som tror att det saknas motsvarigheter till ”accountability” på andra språk:


 "...an entertaining pastime is to hunt for words that are either missing from a language, or unique to it. We’ve all chuckled over how only Germans could dream up Schadenfreude and how the English can’t say bon appetit because their cooking is so bad. However, I can tell you that not one of the languages I have studied has a word for "accountability". I went to many conferences in Latin America where, after a long discourse about corruption and bad governance, someone would inevitably declare, "Necesitamos accountability”. Unfortunately, the plea never produced discernible results.” (Economist.com., 4 april 2008)


"…det är ett underhållande tidsfördriv att leta efter ord, som antingen saknas i ett språk, eller är unika för det. Vi har alla skrockat över varför bara tyskar kunde fantisera ihop Schadenfreude (skadeglädje – min anm.) och varför engelsmännen inte kan säga bon appetit på grund av att deras kokkonst är så dålig. Dock kan jag berätta för er att inget av de språk jag har studerat har ett ord för ’accountability’. Jag åkte till många konferenser i Latinamerika, där, efter ett långt samtal om korruption och dålig myndighetsutövning, någon ofrånkomligen utropade: ”Necesitamos accountability”(”vi behöver accountability” – min anm.) Olyckligtvis ledde denna vädjan aldrig till några skönjbara resultat.” (Min översättning)


Förmodligen har författaren enbart träffat latinamerikaner, som så till den milda grad svänger sig med engelska modeord att de har glömt sin spanska. På spanska kan man använda både det allmänna responsabilidad och det räkenskapsrelaterade ordet obligación de dar cuenta. Även i Sverige finns det personer, företrädesvis ekonomer, toppbyråkrater och politruker, som strör ”accountability” omkring sig. Men det finns sedan gammalt utmärkta ord på svenska, som uttrycker samma sak som ”accountability” nämligen ansvarighet eller ansvarsskyldighet. Ja, även franska och tyska har naturligtvis egna ord för ”accountability”.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 april 2008 12:45



Tid: fredag den 18 april kl. 9-16.30
Plats: Finlandsinstitutet, Snickarbacken 4, Stockholm

Föredragshållare är professor Sirpa Leppänen, Jyväskylä universitet, fil.mag Anu Muhonen, Stockholms universitet, och specialforskaren Riitta Eronen, Forskningscentralen för de inhemska språken. Teman under dagen är engelskans påverkan på finskan samt andra aktuella ämnen inom språkvården.

Deltagaravgift 900 kr (inkl. moms). I priset ingår lunch samt morgon- och eftermiddagskaffe. Anmäl dig senast den 7 april 2008.


Se vidare seminarieinbjudan (pdf)!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 april 2008 11:56


Östen Dahl kommenterar idag på Lingvistbloggen mitt inlägg, "Ett modersmål som används som lingua franca ger en extra fördel till modersmålstalarna", från den 9/4.


Han skriver: ”De danska forskarna Tom Fenchel, Niels Kærgård och Peter Harder säger i en rapport att ’36 ud af 50 nobelpristagere i økonomi er amerikanske, og yderligere 5 er englændere’. Per-Åke Lindblom kommenterar detta på Språkförsvarets blogg så här


’Det kan väl aldrig vara så att denna dominans av amerikanska författare (min fetstil) svarar mot ett likvärdigt försteg i fråga om vetenskaplig kvalitet? Det vore mycket märkligt om nästan all vetenskaplig kompetens hade koncentrerats till USA. Snarare är konsekvensen av att ett modersmål används som vetenskapligt lingua franca att modersmålstalarna får en extra fördel.’ 


Jag kommenterar inte alls frågan om andelen amerikanska nobelpristagare utan andelen amerikanska författare till artiklar i tre ledande engelskspråkiga ekonomitidskrifter. ”Författare”, inte ens ”författare till artikel i ledande amerikansk ekonomitidskrift”, och ”nobelpristagare” är inte synonyma med varandra. Den mening som Östen väljer att citera föregås nämligen av följande mening: 


”De førende internationale økonomiske tidsskrifter er helt amerikansk dominerede (af forfatterne (min fetstil) til artikler i Journal of Political Economy er 90,8% fra USA, i American Economic Review 89,1% og i Econometrica 71,1%, se Andersen & Frederiksen, 1995). 


Min anmärkning rör alltså detta sakförhållande. En konstruktiv diskussion förutsätter att man återger meningsmotståndarens åsikter korrekt.



Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 april 2008 13:11

Island har nyligen tillsatt en kommitté med uppgift att utarbeta en språklag. Det betyder inte att Island tidigare saknat bestämmelser om det isländska språket, men de har varit utspridda i olika lagar och förordningar - se vidare ett tidigare inlägg på denna blogg.

Enligt en utredning på Färöarna, som offentliggjordes kring årsskiftet, föreslås färöiska bli nationalspråk på Färöarna.  

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14
15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se