Så hette en debattartikel av Marianne Watz, som publicerades i Tentakel nr 10/2007. Hon fick stöd av flera kommentatorer, bl.a av Ulf B. Andersson, docent i mineralogi, petrologi och tektonik vid uppsala universitet, som skrev:

"Jag stöder Marianne Watz principiellt. Det är redan självklart att engelska blivit det allenarådande forskningsspråket. Detta underlättar naturligtvis den internationella kommunikationen för forskare på ett positivt sätt, men är samtidigt olyckligt på flera sätt. För det första gynnas forskare med engelska som modersmål. Detta är sannolikt en bidragande orsak till att engelska och amerikanska forskare vinner flest akademiska priser, t.ex nobelpris. Tänk tanken att dessa anglosaxiska forskare skulle vara tvungna att skriva sina arbeten på franska - hur väl skulle de då hävda sig i den internationella konkurrensen? Och hur stor andel av priserna skulle gå till Frankrike? Det andra problemet är en utarmning av de nationella språken som forskningsspråk. Det är redan många forskare som har svårt att beskriva sin forskning på svenska, eftersom de inte vet hur fackterminologin skall uttryckas.

Jag för min del tycker att vetenskapliga arbeten på nationella språk visst kan accepteras, och delvis uppmuntras. Jag ser det t.ex inte som något större problem att tillägna mig artiklar skrivna på tyska, franska, spanska etc. Inom många vetnskapsgrenar är terminolgin internationell, och finns figurtexter och sammanfattningar tillgängliga även på engelska bör man inte ha några större svårigheter att tillägna sig innehållet. Det ideala internationella forskningsspråket hade naturligtvis varit ett som är nationsneutralt, som t.ex latin (viss fördel för latinska språkområdet, men inte så stor), men i dagens värld är det väl tyvärr alltför få som tillägnat sig detta språk (inkl. undertecknad).

Hur som helst så anser jag att de nationella språken bör accepteras som forskningsspråk, inkl. svenska, för de forskare som så önskar i svenska vetenskapliga tidskrifter där det finns svenskspråkig granskningskompetens. Avhandlingar bör definitivt ha en sammafattning på svenska och forskarutbildningen bör så långt som möjligt ges på svenska. Utländska doktorander vid svenska lärosäten bör ha som krav att klara grundläggande prov i svenska för att få ta ut doktorsexamen."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.