Direktlänk till inlägg 9 april 2008

Ett modersmål som används som lingua franca ger en extra fördel till modersmålstalarna

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 april 2008 23:21


Inför Forskningspolitisk Årsmøde den 4 mars 2008 skrev Tom Fenchel, Niels Kærgård och Peter Harder ett debattinlägg, ”Forskeren i samfundet: Publicering, evaluering og formidling”, vilket i och för sig är en tradition inom Videnskabernes Selskab i Danmark.


I debattinlägget blir ämnet ekonomi föremål för en fallstudie. Redan innehållet på de inledande sidorna är intressant.  Danska ekonomers publiceringsmönster har förändrats alltsedan andra halvan av 1900-talet.  Andelen böcker har minskat från 22 procent till 9 procent 2001 - 2004, andelen vetenskapliga artiklar på danska har likaså minskat från 65 procent till 15 procent, medan andelen internationellt publicerade artiklar har ökat från 13 procent till 76 procent. Författarna konstaterar: 


Der følger næsten automatisk heraf, at dansk har mistet terræn som videnskabeligt sprog. Det sker ikke kun, fordi publiceringen foregår i internationale tidsskrifter, men også fordi ’lokalt’ udgivne publikationer i dag også ofte bliver udgivet på engelsk.”


När det gäller doktorsavhandlingar i ekonomi på Köpenhamns universitet, har det skett en radikal förändring i fråga om avhandlingsspråk. 1960 – 1979 skrevs 90 procent av avhandlingarna på danska och 10 procent på engelska. Perioden 2000 – 2004 skrevs 100 procent av avhandlingarna på engelska!


I debattinlägget heter det vidare:


Dette er ikke kun en overgang fra ’lokal dansk’ til ’international’. Det er

også en overgang fra en bredspektret international tilgang til en amerikanisering… I løbet af det 20. århundrede har tysk, fransk og andre sprog helt tabt til engelsk.”


Om man ser till citerade litteraturen i ledande ekonomiska tidskrifter fördelad efter språk och period, finner man att den engelska stod för 61 procent 1892-93, den tyska för 19, den franska för 10 och övriga för 11. 1962 – 1963 var situationen helt annorlunda: engelsk litteratur stod för 96 procent, tyska för 0 procent, fransk för 1 procent och övriga för 2 procent.  

Författarna fortsätter:


I det 19. århundrede korresponderede danske økonomer med franske økonomer på fransk og med engelske på engelsk – og det på et tidspunkt, da dansk økonomi hovedsageligt var tysk orienteret. I 1970 blev Det Statsvidenskabelige Studienævn hørt om, hvorvidt de nye HFer kunne optages på økonomstudiet – man svarede, at hvis de havde tilvalg i tysk og fransk, var det muligt, men man kunne ikke blive økonom uden at kunne læse Marx og Max Weber på tysk og Say og Walras på fransk. I dag er de førende tyske tidsskrifter gået over til at publicere på engelsk. (Zeitschrift für die gesamte Staatswissenschaft fra 1844 er blevet til Journal of Theoretical and Institutional Economics osv.). 


De førende internationale økonomiske tidsskrifter er helt amerikansk dominerede (af forfatterne til artikler i Journal of Political Economy er 90,8% fra USA, i American Economic Review 89,1% og i Econometrica 71,1%, se Andersen & Frederiksen, 1995). 36 ud af 50 nobelpristagere i økonomi er amerikanske, og yderligere 5 er englændere. Denne udvikling har både oplagte fordele og ulemper. Fordelen er, at man derved har fået et fælles internationalt videnskabeligt sprog. Ulempen er, at dette internationale videnskabelige sprog kan være med til at isolere videnskaben fra f.eks nationale politiske miljøer, der stadig bruger det nationale sprog, jf. nedenfor.”

 

Det kan väl aldrig vara så att denna dominans av amerikanska författare svarar mot ett likvärdigt försteg i fråga om vetenskaplig kvalitet? Det vore mycket märkligt om nästan all vetenskaplig kompetens hade koncentrerats till USA. Snarare är konsekvensen av att ett modersmål används som vetenskapligt lingua franca att modersmålstalarna får en extra fördel. Annorlunda var det under medeltiden fram till mitten av 1800-talet då latinet fungerade som det vetenskapliga språket i Europa och i de kolonier som européerna hade erövrat. Latinet var ingens modersmål – och ingen vetenskapsman hade någon extra konkurrensfördel.


 Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 12:28

Idag publicerade Oatly – tillverkare av en havredryck – en annons på ett helt mittuppslag i Dagens Nyheter. Annonsen bär rubriken ”Bonde söker bönder”. Oatly har tidigare gjort sig känt för att publicera infantil annonstext på...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 08:00


(Texten är hämtad från Förenta Nationernas regionala informationskontor (UNRIC) för Västeuropas webbplats)       30.1.2019 – Det finns nästan 7000 olika språk i världen. Av dem anses över 2600 vara hotade, och många av de hotade språke...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 feb 08:00


Detta lägenhetshotell blev klart för ca två år sedan. Dessa två år har  parkeringsreglerna endast angivits på engelska. Det har alltså inte funnits någon information på svenska.   Vid språkliga övertramp som dessa brukar jag ingripa men detta...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 feb 17:11


Det är dessvärre inte bara Nationalmuseum som gör reklam på engelska bland Sveriges museer. Här är Tekniska museets reklamskylt med texten ”Explore and experiment with us”.   Hälsningar Christina   (Denna nätdagbok är knuten...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 feb 11:55

Anders Persson berättar på lindelof.nu om en tragikomisk begivenhet nyligen i Uppsala.   ”Häromkvällen var jag på en tragikomisk begivenhet här i Uppsala, vid Engelska Parken förresten. Det var Uppsala Nya Tidning (UNT) och Uppsala Universi...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

117 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14
15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se