Direktlänk till inlägg 9 april 2008

Ett modersmål som används som lingua franca ger en extra fördel till modersmålstalarna

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 april 2008 23:21


Inför Forskningspolitisk Årsmøde den 4 mars 2008 skrev Tom Fenchel, Niels Kærgård och Peter Harder ett debattinlägg, ”Forskeren i samfundet: Publicering, evaluering og formidling”, vilket i och för sig är en tradition inom Videnskabernes Selskab i Danmark.


I debattinlägget blir ämnet ekonomi föremål för en fallstudie. Redan innehållet på de inledande sidorna är intressant.  Danska ekonomers publiceringsmönster har förändrats alltsedan andra halvan av 1900-talet.  Andelen böcker har minskat från 22 procent till 9 procent 2001 - 2004, andelen vetenskapliga artiklar på danska har likaså minskat från 65 procent till 15 procent, medan andelen internationellt publicerade artiklar har ökat från 13 procent till 76 procent. Författarna konstaterar: 


Der følger næsten automatisk heraf, at dansk har mistet terræn som videnskabeligt sprog. Det sker ikke kun, fordi publiceringen foregår i internationale tidsskrifter, men også fordi ’lokalt’ udgivne publikationer i dag også ofte bliver udgivet på engelsk.”


När det gäller doktorsavhandlingar i ekonomi på Köpenhamns universitet, har det skett en radikal förändring i fråga om avhandlingsspråk. 1960 – 1979 skrevs 90 procent av avhandlingarna på danska och 10 procent på engelska. Perioden 2000 – 2004 skrevs 100 procent av avhandlingarna på engelska!


I debattinlägget heter det vidare:


Dette er ikke kun en overgang fra ’lokal dansk’ til ’international’. Det er

også en overgang fra en bredspektret international tilgang til en amerikanisering… I løbet af det 20. århundrede har tysk, fransk og andre sprog helt tabt til engelsk.”


Om man ser till citerade litteraturen i ledande ekonomiska tidskrifter fördelad efter språk och period, finner man att den engelska stod för 61 procent 1892-93, den tyska för 19, den franska för 10 och övriga för 11. 1962 – 1963 var situationen helt annorlunda: engelsk litteratur stod för 96 procent, tyska för 0 procent, fransk för 1 procent och övriga för 2 procent.  

Författarna fortsätter:


I det 19. århundrede korresponderede danske økonomer med franske økonomer på fransk og med engelske på engelsk – og det på et tidspunkt, da dansk økonomi hovedsageligt var tysk orienteret. I 1970 blev Det Statsvidenskabelige Studienævn hørt om, hvorvidt de nye HFer kunne optages på økonomstudiet – man svarede, at hvis de havde tilvalg i tysk og fransk, var det muligt, men man kunne ikke blive økonom uden at kunne læse Marx og Max Weber på tysk og Say og Walras på fransk. I dag er de førende tyske tidsskrifter gået over til at publicere på engelsk. (Zeitschrift für die gesamte Staatswissenschaft fra 1844 er blevet til Journal of Theoretical and Institutional Economics osv.). 


De førende internationale økonomiske tidsskrifter er helt amerikansk dominerede (af forfatterne til artikler i Journal of Political Economy er 90,8% fra USA, i American Economic Review 89,1% og i Econometrica 71,1%, se Andersen & Frederiksen, 1995). 36 ud af 50 nobelpristagere i økonomi er amerikanske, og yderligere 5 er englændere. Denne udvikling har både oplagte fordele og ulemper. Fordelen er, at man derved har fået et fælles internationalt videnskabeligt sprog. Ulempen er, at dette internationale videnskabelige sprog kan være med til at isolere videnskaben fra f.eks nationale politiske miljøer, der stadig bruger det nationale sprog, jf. nedenfor.”

 

Det kan väl aldrig vara så att denna dominans av amerikanska författare svarar mot ett likvärdigt försteg i fråga om vetenskaplig kvalitet? Det vore mycket märkligt om nästan all vetenskaplig kompetens hade koncentrerats till USA. Snarare är konsekvensen av att ett modersmål används som vetenskapligt lingua franca att modersmålstalarna får en extra fördel. Annorlunda var det under medeltiden fram till mitten av 1800-talet då latinet fungerade som det vetenskapliga språket i Europa och i de kolonier som européerna hade erövrat. Latinet var ingens modersmål – och ingen vetenskapsman hade någon extra konkurrensfördel.


 Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 jan 08:00

(Texten är hämtad från en artikel i Framtida.no.) Fremja forslag om ei ny, heilskapleg språklov, som vidarefører prinsippa i dagens lovverk knytt til sidestilte målformer og minoritetsspråk. Vurdera tiltak for å styrka hovud- og sidemålsopplærin...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 jan 19:07

På Twitter upphittades detta ordvitskonto idag:   ”@goteborrrg Ett ordvitskonto av Ulf Benkel, frilansjournalist, föreläsare, författare till tre böcker med och om ordvitsar. Senast Ännu bättre ordvitsar från Göteborrrg!”   (De...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 jan 23:12

Ingrid Herbert på Språkkonsulterna tipsar om fem digitala språkhjälpmedel värda att bokmärka – och alltså att använda. Det gäller Svenska.se, Rikstermbanken,  Myndigheternas skrivregler, Språkrådets frågelåda och TT-språket.   (Denna nätdag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 jan 15:36


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 jan 22:50

Till vem riktar sig ”de goda råd” man skriver på Soo-Wellness?   Om dessa råd riktas till svenskar kan de bara beklaga och få sig några goda skratt, men detta blir ju inte trovärdigt. Om råden riktas till alla de som håller på att lär...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14
15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se