Igår bestods Språkförsvaret med ett antal kommentarer på Ystads
Allehandas kultursida. Det finns också en bild på författaren, men det framgår inte vad han heter. En uppenbar brist. Författaren säger sig ha varit inne på Språkförsvarets webbplats, men det verkar som om han bara har ögnat igenom sidorna som hastigast. Han skriver nämligen:

”Jag blir lite tveksam när jag tittar på Språkförsvarets hemsidor, hur viktigt är det att det svenska språket är opåverkat av andra språk och kan det inte rentav vara tvärtom – att det är bättre för både oss svenskar och landet om vi blir lite mer internationella i vårt språkbruk?”

 Språkförsvaret påstår nämligen inte alls att det är viktigt att ”svenskan är opåverkat av andra språk”. Språkförsvaret fokuserar nämligen – i motsats till språkvårdsorganisationer – på risken för domänförluster för svenskans vidkommande, läs till engelskan. När det gäller inlåning av ord, skriver Språkförsvaret i ”Vanliga frågor” på sin webbplats:

”Fråga 26: Hur ser ni på inlåningen av utländska ord, särskilt engelska, i svenska språket? Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare. ”Kö” har till exempel lånats från franskan, men fyller en precis roll. ”Koncept” på svenska betyder ”provisorisk formulering”, ”utkast” eller ”kladd” och inte ”begrepp” som på engelska. Ordet 'karaktär' har på senare tid alltmer kommit att betyda huvudperson, vilket kan förvirra dess vedertagna betydelse på svenska, 'inre egenskaper'.  

Men i vissa fall kan inlån representera ett steg tillbaka: att ersätta ”stavgång”, ett översättningslån från finskan, med ”walking” är absurt, eftersom stavgång är ett helt genomskinligt ord, medan walking i allra högsta grad är mångtydigt. I andra fall beror inlåning från engelskan på missriktad snobbism. Det förefaller dock märkligt att snobba med ett språk, som 75 procent av svenskarna säger sig förstå….”

Författarens ovederhäftiga kritik faller alltså platt till marken. Författarens skriver också om Språkförsvarets ”självpåtagna uppgift är att värna om det svenska språkets suveräna tillvaro och att mota alla rörelser mot det engelska språket”. Språkförsvarets ”uppgift” är lika mycket, eller lika lite, ”självpåtagen ” som de politiska partiernas uppgifter eller andra ideella organisationers. Vad är problemet?

Författaren hävdar att ”Det självklara internationella språket är förstås engelska även om många miljoner människor pratar spanska eller franska. Och eftersom vi reser så mycket nu för tiden är det bra med ett gemensamt språk. Det märker inte minst vi som bor på platser där det är många turister som tycks tro att alla förstår deras hemlands vilda tungomål.”

Språkförsvarets språkpolitiska linje är mycket enkel att sammanfatta. Vi försvarar svenska språket, eftersom vi anser att det har ett egenvärde, särskilt mot engelskans expansion på svenskans bekostnad; vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Om engelska språket skriver vi redan på startsidan: ”Vi inser naturligtvis engelskans gångbarhet som internationellt andraspråk, men engelskans nuvarande ställning som världsspråk hotar på sikt andra språks fortlevnad, däribland svenskans.” Såg inte författaren att vi har länkat till många artiklar på engelska?!?

Språkförsvaret stöder t.ex EU:s målsättning om att alla EU-medborgare bör lära sig minst två främmande språk utöver modersmålet. Såg inte författaren att vi också länkar till artiklar på tyska, franska och spanska, språk som många svenskar fortfarande kan?!? Såg inte författaren att vi konsekvent länkar till artiklar på danska och norska, språk, som svenskar kan läsa med ett minimum av ansträngning?!?

Författaren tycks se alla andra främmande språk utöver engelskan mest som besvär. Varför beskärmar han sig annars över de ”många turister som tycks tro att alla förstår deras hemlands vilda tungomål”. Om denna inställning på något sätt skulle vara representativ för ystadsborna, så gör turisterna bäst i att snabbt lämna Ystad och bara se staden som något man ska passera… 

Per-Åke Lindblom

Sprogfestival i Danmark 2008

I FNs sprogår og EUs år for interkulturel dialog hylder Modersmål-Selskabet sammen med Esperantoforeningen for Danmark den sproglige og kulturelle mangfoldighed.

Det sker på Sprogfestival 2008, der finder sted søndag 21. september kl.11.00 – 17.00 Stedet er endnu ikke endeligt fastlagt. Festivalen vil byde på spændende oplæg om sprog og kultur, musik, og boder med bøger, kulturgenstande og kultursnacks – sproget taler nemlig ikke for sig selv, kulturen følger med!

Besøg sprogfestivalen, der er gratis adgang, sæt kryds i kalenderen allerede nu, og deltag i dette spændende sprog- og kulturmøde. Er du interesseret i en stand, eller tilbyder du et litterært eller et musikalsk indslag, hører vi gerne fra dig.

För ytterligare information kontakta Ileana Schrøder imas@get2net.dk eller

Jørgen Christian Wind Nielsen jcn@modersmaal.dk

Läs mer på Sprogfestival http://www.sprogfestival.dk/

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den 17 mars återgav Språkförsvarets blogg en presentation av skriften "Vetenskapsengelska - med svensk kvalitet?". Denna skrift kan nu också laddas ner från nätet.