Alla inlägg under april 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 april 2008 19:36


Varannan vecka skriver Anders Lotsson krönikan Språksamt i Computer Sweden. Där skriver han om it-världens facktermer, men också om bruk och missbruk av språket som kommunikationsmedel.


Sedan några dagar kan man där också prenumerera på ett nyhetsbrev, som inkluderar språkspalten. Samtidigt ska nyhetsbrevet fungera som ett diskussionsforum kring it-termer.

Gå till Computer Sweden och läs mer, eller direkt till nyhetsbrevet.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 april 2008 17:26

  

Högskoleverket har nyligen  publicerat en rapport, ”En högskola i världen – internationalisering för kvalitet (Rapport 2008:15 R)”, ur vilken vi saxar följande:


Av svaren på vår (d.v.s. bedömargruppens – vår anm.) enkät  framgår att flera lärosäten arbetar med att ta fram en egen språkpolitik, även om det bara är Göteborgs universitet som rapporterar om en fastställd sådan politik. Resultatet från Göteborg har emellertid blivit ett i bedömargruppens tycke mycket bra dokument för fortsatt arbete med språkfrågor inom lärosätet. Universitetet går nu vidare med att utveckla en handlingsplan kopplad till den antagna språkpolitiken. Till andra lärosäten som också är på god väg hör Handelshögskolan i Stockholm, Karlstads uni­versitet och Kungl. Konsthögskolan som alla rapporterar att de ska anta en språkpolicy inom kort. Ytterligare några, bland andra Södertörns högskola och Kungl. Musikhögskolan, anger att de arbetar med att utveckla en egen språkpolicy och Konstfack ska prioritera detta arbete för de närmaste åren. Växjö universitet beskriver att man har anordnat seminarier om språkpolicy och fortsätter med interna diskussioner.”


Därtill kommer Umeå universitet och medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet vid Uppsala universitet. Språkförsvaret tycker att det är ett framsteg att universitet och högskolor utarbetar lokala språkplaner, eller som ett antal medlemmar skrev i ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” den 12/10 2007:


Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner. Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls (vår fetstil). Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.” 


Ännu bättre är naturligtvis en ny, uppdaterad högskoleförordning, som bygger på de riktlinjer som utvecklades i ovannämnda förslag till språkpolitik. Lokala språkplaner för de enskilda lärosätena kan då "hängas upp" på denna.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 april 2008 10:05



Sven Larsson, som författat mellan 150 till 200 vetenskapliga artiklar, de flesta på engelska, bott och verkat i USA och andra länder och alltid klarat sig bra på engelska, avslutade sin karriär innan pensionen med att i år publicera en undervisningsbok i "Fysikalisk kemi" för högskolan helt på svenska!


Citat ur förordet:


"Boken är skriven på svenska av flera skäl. Kemi är en del av vår kultur och vi måste ha förmåga att uttrycka oss på vårt eget språk även när vi diskuterar kemi och innan vi försöker använda ett främmande språk i detta syfte. Dagens studenter är visserligen duktiga på att prata engelska, men när det gäller att uttrycka sig i skrift är de knappast överlägsna min egen generation. Det förefaller viktigt att kemister i vårt land ska ha samma fördelar som studenterna i engelsktalande länder att kunna tillägna sig det ganska besvärliga ämnet på sitt eget språk. // När stora vetenskapsmän nämns med namn har nordeuropéer givits en viss fördel. Detta är inte märkligare än att vi i allmänhet är mer intresserade av vad folk i närheten presterat än människor från längre bort belägna städer och länder. Detta ska alltså inte tolkas som ett utslag av chauvinism." (Sven Larsson, Fysikalisk kemi, Studentlitteratur, 2008)



Detta är en praktisk insats för att bevara svenskan som ett vetenskapligt språk, mer värd än många stolta, men till intet förpliktigande deklarationer.



Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 april 2008 14:54



(Denna text är hämtad från Modersmålskredsens blogg)


 "Vi her i Norden skulle gerne fortsætte med at tale nordisk til hinanden, og selv holder jeg stædigt fast på dette princip. Eksempelvis blev jeg for nylig ringet op af en yngre mand fra Lund i Sverige, der dog blot ligger tre kvarters bilkørsel fra København. Han foreslog indledningsvis, at vi skulle tale engelsk sammen. Jeg svarede, at det fandt jeg var en dårlig idé, men jeg skulle nok tale så langsomt og artikulere så godt at han kunne forstå mig, og så kunne han blot tale skånsk til mig. Herefter gik samtalen fuldstændig problemfrit, så hvorfor i alverden skulle vi dog anvende engelsk? Det forstår jeg simpelthen ikke. Men vi danske skal naturligvis gøre os klart, at vi (bortset fra de finsktalende finner) ofte udgør det største problem i den nordiske kommunikation, fordi vi artikulerer elendigt og taler alt for hurtigt.[…]



Et gammelt ord siger, at lige børn leger bedst. Det kan derfor forekomme urimeligt at forlange, at islændinge i en diskussion med os skal tale dansk, som for dem er et fremmedsprog, mens vi argumenterer på vort modersmål. Det giver et klart misforhold i mulighederne for et fremlægge argumenter, på samme måde som jeg i en diskussion på engelsk med en amerikaner altid vil være et skridt bagud, selv om engelskundervisningen i danske skoler er ganske intensiv. Men sådan er vilkårene, når man kommer fra et lille land, og dem har jeg selvfølgelig accepteret. På tilsvarende måde er der heller ingen vej uden om dansk, norsk eller svensk – eller eventuelt såkaldt blandinavisk – hvis vi mener det alvorligt med det nordiske.

 

Selv nægter jeg kategorisk at tale engelsk i Island, selv om det naturligvis ville være det nemmeste at springe over, hvor gærdet er lavest. Jeg er så i den specielle situation, at jeg forstår det meste af, hvad der bliver sagt og også kan klare mig på et islandsk, som ganske vist er mangelfuldt og ind imellem temmelig usammenhængende. Men det fungerer alligevel! Hidtil har samtalen typisk udviklet sig som følger: I en butik i Reykjavík henvender jeg mig på islandsk til ekspedienten, der med det samme kan høre, at jeg er dansk. Herefter sker der et af to: Hvis ekspedienten er af den ældre generation, svarer han eller hun på enten islandsk eller dansk, og så forsætter vi samtalen ad den vej.

 

Hvis ekspedienten er fra 40 og nedefter, kommer svaret på engelsk. Jeg fortsætter ufortrødent på islandsk. Endnu en gang svares der på engelsk, men når jeg tredje gang fortsætter på islandsk, fatter ekspedienten  pointen, og vi taler islandsk sammen resten af tiden. En sjælden gang er jeg nødt til på islandsk direkte at sige, at jeg helt principielt ikke vil tale engelsk i et nordisk land.

 

Under mit seneste besøg i Island oplevede jeg imidlertid en positiv forbedring i interessen for at kommunikere på nordisk (islandsk): Ekspedienten i biludlejningsfirmaet slog ikke over i engelsk, da jeg som den eneste i lokalet henvendte mig til ham på islandsk i mængden af kunder, der tydeligvis kom fra mange steder i verden og alle talte engelsk. Og pigen ved Icelandairs skranke i lufthavnen ville sandelig også gerne i første forsøg svare mig på islandsk, – det er jeg ikke vant til! Men det mest opmuntrende var, at jeg flere gange oplevede, at unge islændinge gerne ville tale dansk med mig. Det er noget nyt! Er det frugten af, at et tusindtal af islandske unge langt foretrækker Danmark som uddannelsesland og opholder sig her i landet adskillige år? Danmark er virkelig in blandt unge islændinge. Eller er det den positive effekt af Roskildefestivalen, hvorom den islandske udenrigsminister under sit netop afsluttede besøg i Danmark berettede, at hendes to børn sidste år vendte hjem fra Roskilde og stolt fortalte, at de 'havde talt dansk hele ugen'? Eller begynder vi at kunne se de første resultater af en målrettet indsats for at forbedre danskundervisningen i Island? I hvert fald er der god mening i fortsat at kæmpe for det nordiske sprogfællesskab, – også i Island.

 

– Chefdirigent Steen Lindholm i Nyt fra Island (udg. af Dansk-Islandsk Samfund), nr. 1, 2008."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret 

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 april 2008 15:12



(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


EU-kommissionen publicerade nyligen resultatet från en enkätundersökning om språkattityder som kommissionen utförde i slutet av förra året. Enkäten gick ut allmänt till företag, organisationer och EU-medborgare, och ca 2 400 svar lämnades in. Den 15 april presenterades undersökningsresultaten på ett sminarium i Bryssel.

Resultaten visar att en stor majoritet av de tillfrågade är för stödet till minoritetsspråk, och att man hellre vill se språklig jämlikhet mellan olika EU-språk än satsningar på ett lingua franca (gemensamt EU-språk). Språkfrågor och språkpolitik visade sig också vara viktigr för många av de tillfrågade.

Läs en sammanfattning av rapporten på svenska (pdf). Den fullständiga versionen kan också laddas ner, men den finns bara på engelska (pdf).


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 april 2008 14:55


 

I SAS skall man betjäna en stor internationell publik och kabinbesättningarna måste naturligtvis behärska engelska. Personalen kommer från alla de skandinaviska länderna och talar skandinaviska inbördes:


Efter ganske kort tid vænner man sig til alle varianter af skandinavisk”, oplyser en stewardesse (februar 2008), ”og det regnes for dårlig stil at tale engelsk med kollegerne. Vi udtrykker os alle ubesværet – og passagererne fra Norden føler sig næsten hjemme, når de efter et længere ophold i det fjerne sætter sig op i maskinen og bliver tiltalt på skandinavisk. Og så brander det også selskabet som –skandinavisk.” (Texten är hämtad från ”Sprog til tiden”, sid. 115)

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 22 april 2008 21:14


SEMINARIUM


om ”Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld

lördagen den 4/10 2008 kl. 10.00 -15.30

Plats: Zetasalen, ABF-huset, Sveav. 41 i Stockholm

Medarrangör: ABF-Stockholm.


I.


Denna avdelning fokuserar på svenskans kontra engelskans ställning inom utbildningssektorn, behovet av kompetens i andra främmande språk än engelska,  fördelarna med att ett nationalspråk fungerar som ett komplett språk och slutligen engelskans expansion inom såväl EU som globalt.



(15 - 20  minuter till varje inledare, tid för en sammanfattande diskussion efter varje tal)


1. Olle Josephson, chef för Språkrådet: Engelska som första undervisningsspråk i grundskola och gymnasium.



2. Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala universitet: Svenskans ställning på högskolan.



3. Frank-Michael Kirsch, professor i tyska, Mångkulturellt Centrum, Tumba: Vissa främmande språks betydelse för Sveriges ekonomi.



4. Birgit Brock-Utne, professor i pedagogik vid universitet i Oslo: Om konsekvenserna av att ett nationalspråk inte fungerar som vetenskapligt språk.



5. Robert Phillipson, professor i engelska vid Köpenhamns Handelshögskola (CBS): Engelskans roll i den europeiska integrationen och globaliseringen; lingua franca eller Frankensteins monster?



(Lunchpaus)


II.

     Avslutande paneldebatt: Behöver svenska språket skyddas genom lag?


Den 18/3 offentliggjorde Språklagsutredningen sitt betänkande ”Värna språken – förslag till språklag”. Regeringen förväntas lägga fram en proposition om en språklag i början av hösten, kanske t.o.m före detta möte.



En debattpanel bestående av  sex till åtta deltagare kommer att diskutera om svenska språket behöver skyddas genom lag. Diskussionen kommer att ske i samspel  med publiken.



Inträde: 50 kr


Samtliga inledare under den första avdelningen finns företrädda i Språkförsvarets författararkiv. Kompletterande information, bl.a om deltagarna i debattpanelen, exakta tider etc. presenteras allteftersom.



Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 22 april 2008 20:02


Nättidningen alba, www.alba.nu som behandlar kultur, vetenskap och samhälle, har just nu ett temanummer om språk, kallat Språkets mysterier, med en mängd intressanta artiklar, bl a om tvåspråkighet, hur barn lär sig främmande språk, översättningar av böcker, m m.


Susanne L-A

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14
15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se