Det finns ännu några platser kvar till Språkrådets stora språkkonferens
8 maj, Språkrådsdagen, i Stockholm. Se ytterligare information!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den här kommentaren stod att läsa på Kalles blogg den 5/3 2008:

"Ett mycket fascinerande och inspirerande projekt, verkligen! Det känns fantastiskt att man i Sverige kan visa ett engagemang och en vilja att kunna hålla nivå med resten av världen - genom att våga och genom att visa att Sverige kan. Det gläder mig, och jag ser fram emot att följa bygget och utvecklingen.

Men det måste också sägas att namnet "Mall of Scandinavia" är det absolut löjligaste man kan tänka sig. Avsikten är sannolikt att antyda att projektet byggs med Mall of America som inspiration - med liknande avsikter och målsättningar. Men allvarligt talat... Det är dumt!

Att lägga ner så många miljoner på att profilera området och sedan välja ett namn som inte sticker ut, som inte fungerar på svenska (och som därmed inte kommer att användas till vardags) och som inte skapar engagemang, det är ett medvetet självmål.

Jag hoppas att det bara är ett arbetsnamn, att vi slipper höra förenklingsformen "Mascan" i folkmun (termen har redan börjat användas) och att ägarna väljer ett unikt namn som väcker nyfikenhet och som sätter nivån högre än på härma-någon-annan-stadiet. Det är satsningen värd, tycker jag!"

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I senaste numret av Tidehverv skriver Jesper Høgenhaven:

"Sproget er jo under alle omstændigheder altid under forandring, hedder det f.eks - og det er så sandt, som det er sagt. "I fjor", som jeg netop skrev, er efter sigende et udtryk, der er kraftigt i fare for at glide helt ud af det danske sprog af den enkle grund, at færre og færre benytter det. I stedet for "i fjor" siger flere og flere "sidste år". Det har man i og for sig også længe kunnet sige; nu er der bare ikke rigtig nogen, der siger andet. Dermed er "i fjor" et udtryk, der er på vej til at blive endeligt forældet.

På den anden side er der netop ingen naturlov, der dekreterer, at "i fjor" er dødsdømt. Hvis en masse mennesker begynder at bruge ordene igen i deres gængse betydning, vil udtrykket leve videre. For mit eget vedkommende har jeg bestemt at bruge det så ofte, som jeg kan komme af sted med det. Og det kunne en masse andre mennesker også beslutte, hvis de ville. Sådan er det nemlig med sproget. Det er netop i den forstand en levende størrelse, at det er levende konkrete mennesker, der hele tiden bruger det og dermed bestemmer - eller er med til at bestemme - hvordan det skal udvikle sig og forandres.

Et levende sprog er lige præcis ikke underlagt en mystisk størrelse som "udviklingen". ... Også i Tyskland møder man hele tiden den påstand, at sproget ganske enkelt "udvikler sig". Sproget sørger for sig selv, hedder det. Det forandrer sig, uden at nogen kan gribe ind og styre retningen. Påstanden gentages ofte; men det bliver den ikke rigtig af. Sprogets skikkelse og form bestemmes tværtimod af mennesker. Alle de mange mennesker, der dagligt udtrykker sig på et sprog, påvirker sproget med det, de siger og skriver lige så vel som med det, de ikke siger og ikke skriver. Og nogle påvirker selvfølgelig sproget i højere grad end andre, nemlig dem, der bruger det mest aktivt og får flest mennesker i tale - digtere og præster, lærere, journalister - og i dag selvfølgelig også reklamemagere, popstjerner, sociologer og TV-skærmens hurtigsnakkere."

Några påverkar som sagt var språket mer än andra. Ta till exempel engelska namn på köpcenter, företag, prudukter och varumärken. Ta till exempel konkret "Mall of Scandinavia", ett blivande köpcentrum i Solna. Talesmannen för det företag som ska bygga detta köpcentrum förkunnade nyligen på en presskonferens:

"Med ett projekt av denna storlek och internationella betydelse är vi stolta över att kalla köpcentret för Mall of Scandinavia."

Namnet föll inte ner från himlen. Inte heller var det ett ofrånkomligt resultat av naturlagarna. Tvärtom fattades ett beslut av ett antal människor i ett direktionsrum. Vi vet att de var stolta över köpcentrat, som förmodligen kommer att bli Skandinaviens största, och t.o.m ha internationell betydelse, trots att det bara är småpotatis jämfört med vissa andra köpcentra ute i världen. Det som är stort och betydelsefullt måste alltså namnges på engelska. Vad tänkte de i övrigt? Tänkte de på att inte alla svenskspråkiga faller i farstun för engelskpråkiga namn utan tvärtom tycker att det är löjligt? Den stora frågan är hur många som kommer att reta sig på "Mall of Scandinavia" och agera emot namnet. På sikt kanske det får konsekvenser för tillströmningen av kunder. Det är nog det enda språk som iniativtagarna bakom projektet förstår.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Solna ska få Skandinaviens största köpcentrum. Planerna presenterades i onsdags och bygget ska stå klart 2012 och ligga nära den nya nationalarenan, Swedbank Arena.

Köpcentrumet ska heta Mall of Scandinavia och innehålla 230 butiker i tre våningar och ett garage med 4.000 parkeringsplatser. På entrepenören Unibail-Rodamcos presskonferens förklarade också företagets vd Lars Johansson  valet av namn:

- Med ett projekt av denna storlek och internationella betydelse är vi stolta över att kalla köpcentret för Mall of Scandinavia. (Källa: Dagens Nyheter 5/3 2008)

Namnvalet kommenteras i Gabrielles blogg:

"Men fler gallerior ska vi ha tydligen. Solna ska nu lyckliggöras med en enorm sådan - den omnämns som supergalleria eller som megagalleria. Man passar samtidigt på att införa ett nytt ord i svenskan (svengelskan) för gallerian ska heta 'Mall of Scandinavia'. Hm, man kan inte beskylla dem för blygsamhet direkt… Och så detta användande av engelska i stället för svenska! Sverige är verkligen 'lill-USA'. Men vad ska begreppet heta i bestämd form: mallen? Blir det malls eller mallar i pluralis? Fast med tanke på det storstilade namnet kanske det aldrig behövs något i pluralis, det här blir 'the one and only' i Skandinavien."

Ordet "mall" på engelska har flera betydelser (beroende på vilken engelska det är fråga om): esplanad, gågata och köpcentrum. Här är det väl snarast köpcentrum som avses. Varifrån kommer vd:ns "stolthet" egentligen? Följer det av projektets storlek och "internationella betydelse" att köpcentret måste namnges på engelska? Det finns betydligt större gallerior i världen; världens största galleria lär vara South China Mall i Dongguan med över 1 500 affärer.  Förväntar man sig att kunder från hela världen ska strömma till det nya köpcentrat? Jag tror att initiativtagarna får vara glada om vanliga, utländska turister i Stockholm gör en avstickare till Solna.

Det intressanta är också vd:n "offensiva" hållning, att han basunerar ut sin "stolthet". Undrar om det inte fanns en viss osäkerhet i hans röst?

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

BBC uppgav nyligen att premiärminister Gordon Brown "har tillkännagivit ett nytt internetprojekt för att i hög grad vidga undervisningen i engelska".

Vilken är bakgrunden?

"Enligt ett inlägg på den esperantospråkiga nyhetsbloggen Raporto.info har enligt vissa teorier engelska språkets utbredning nu nått sitt maximum, och dess proportionerliga roll i de internationella kommunikationerna kan förväntas minska i framtiden.

En bidragande orsak till detta kan ironiskt nog vara Internet, som historiskt sett är ett barn av USA-imperialismen; nätet sattes i gång av USA:s krigsmakt, för att decentralisera de inrikes kommunikationerna så att en välplacerad rysk atombomb inte skulle slå ut rubbet.

Men USA har sedan länge tappat kontrollen över nätet, som numera nyttjas av både pacifister och terrorister, och där text på andra språk än engelska får en allt större andel av utrymmet." (Källa: Esperanto med omnejd)

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 I huvudsak tyska, i huvudsak engelska eller någon slags pidgintyska?

relaunchen und seine skills so posten, dass die benefits alle ratings sprengen, damit der cash-flow stimmt. Wichtig ist corporate- identity, die mit perfect customizing und eye catchern jedes Jahr geupgedatet wird!"

Sagt av Hilmar Kopper, tidigare talesman för Deutsche Bank - Süddeutsche Zeitung März 2007 (se vidare detta diskussionsprotokoll).

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Adrienne Appel rapporterar i en artikel, "Dominance of English alienates most scientists", i Dawn den 24/2 om ett växande missnöje bland vetenskapsmän med engelskans dominans inom den vetenskapliga världen:

"Det engelska språket har kommit att dominera vetenskapen i världen, och miljoner forskare som inte skriver eller talar engelska flytande utestängs från erkännande, säger en grupp vetenskapsmän som efterlyser en förändring.

De flesta vetenskapliga tidskrifter, i vilka vetenskapsmän förmedlar sin forskning, publiceras uteslutande på engelska och kräver att alla artiklar ska  lämnas in på perfekt engelska. Vetenskapsmän delar också med sig av sina forskningsresultat på fackmässiga möten, och dessa genomförs också ofta helt på engelska.

'Personer som Einstein skulle bli förbigångna', säger Ulrich Ammon, från universitet i Duisburg-Essen i Tyskland. Einstein lärde sig aldrig att tala engelska väl och om han vore en ung vetenskapsman idag, skulle han utestängas från publicering och erkännande. "

Läs resten av artikeln här!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den 5/12 2007 avhölls en språkpolitisk konferens, "Sprogpolitiske udfordringer for Danmark: hvordan kan forskningsresultater udmøntes?", på Köpenhamns Handelshögskola. Dessa föredrag har nu lagts ut på webben och kan höras på fyra ljudfiler. Se länk på Språkförsvarets webbplats i sektionen "Aktuellt/Senaste uppdateringar". Det går inte att länka till ljudfilen i denna blogg, eftersom URL-adressen är för lång.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.