Svenska Dagbladets ledarredaktion publicerade idag en kommentar till Språklagsutredningen betänkande ”Värna språken – förslag till språklag". Kommentaren är inte särskilt djupsinnig.

Kommentaren refererar innehållet i lagförslaget och exempflierar bl.a med  ”…och myndigheterna ha ett särskilt ansvar för att ta fram svensk terminologi för utländska begrepp (jfr norskans rikskringkasting).” Ledarsidan måste tycka att detta norska ord för riksradio är extra fånigt, eftersom det får äran att ingå i rubriken ”Lag om rikskringkasting på svenska?” För det första är svensk språkvård, eller konkreta bemödanden att hitta ersättnings-/avlösningsord, inget nytt. Det finns flera organisationer och instanser, som sysslar med detta på det ena eller andra sättet, exempelvis Svenska Akademien, Språkrådet, Språkvårdsportalen, Språkvårdssamfundet, Terminologicentrum, Datatermgruppen och Svenska biotermgruppen. För det andra försöker ingen av dessa ”plocka bort” låneord, exempelvis ”radio”, som redan är etablerade i svenska språket. Det vore ett Sisyfosarbete. Vad det gäller är att förhindra inlåning av t.ex onödiga engelska ord, när det redan finns fullt användbara svenska ord, eller försvenska de låneord, som verkligen behövs. Svensk språkvård har också varit tämligen framgångsrik. En tidigare undersökning visade att Frankrike och Sverige lyckades ersätta datatermer på engelska med ord på det egna språket till 80 procent, medan Tyskland enbart lyckades till 50 procent.

Dessutom skriver ledarredaktionen:

”Det arbete som utbildningsminister Jan Björklund gör för att få in mer kunskap i skolan är långt viktigare för att värna det svenska språkets ställning och den språkliga mångfalden. Flumskolan står för det verkliga hotet mot svenska språkets ställning.”

På vad sätt skulle själva det arbete som en enskild person, låt vara att det är fråga om Jan Björklund, utför, ha någon effekt vad gäller svenska språkets ställning och den språkliga mångfalden? På vilket sätt rent konkret?

Ledarredaktionen tycks inte ha märkt att det språk, som framför allt stärkt sin ställning i Sverige de senaste 20 åren, är engelskan. Det är det enda obligatoriska främmande språket i grund- och gymnasieskolan; det växer upp allt fler språkbytesskolor, som använder engelska som första undervisningsspråk, på grund av friskolereformen. Engelskan har stärkt sin ställning kraftigt inom högskolan, inte bara som avhandlingsspråk och i kurslitteraturen utan också som undervisningsspråk. Många svenska storföretag har gått över till engelska som koncernspråk. Det svenska samhället utsätts för ett veritabelt engelskspråkigt språkbad genom film, tv och radio, reklam och Internet. Detta i sin tur beror på USA:s ställning som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt och teknologiska förändringar som framväxten av datateknologin, satellit-tv och Internet, vilka ofelbart har gynnat engelskans expansion.

Vad har detta med en viss pedagogik att göra? Jag kan dela mycket av kritiken mot ”flumskolan”, men jag ser inte kopplingen till svenska språkets ställning. Det vore intressant om SvD:s ledarredaktion kunde utveckla sin argumentation, även om jag betvivlar att så kommer att ske.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...