Svenskan kämpar en ojämn kamp med engelskan. Inte vad gäller användningen i Sverige, för då är det verkligen svenska som vinner, utan vilket språk som är ”coolast”. Jag är gymnasielärare i engelska så för mig är det ju tacksamt med engelskans höga status, men jag vänder mig mot att svenskarna överskattar sina kunskaper i engelska och att vi inte värdesätter vårt modersmål. Många elever säger på fullt allvar till mig att de tycker att de uttrycker sig bäst på engelska, samtidigt som de utan att blinka går över till svenska så fort en (av mig anbefalld) diskussion börjar att bli på allvar.

Jag tycker det är mänskligt att ta till engelska då och då; ibland därför att man inte hinner eller ids komma på rätt uttryck på svenska, ibland därför att det engelska uttrycket faktiskt saknar direkt motsvarighet på svenska. Vad jag inte förstår är att det finns professionella språkanvändare, som inte ens försöker hitta en motsvarighet eller som tror att svenskan alltid är underlägsen engelskan.

Två motpoler är Bengt Ohlsson och Jonas Thente i DN. Bengt Ohlsson har förstått att engelskans överlägsenhet bara är en fråga om inställning hos svenskarna. Han skrev en underbar krönika med humor och självironi för ett par veckor sedan i På sta’n, där han illustrerade svenskarnas (och danskarnas) totala fascination och kapitulation inför engelska. Jonas Thente däremot anser att, eftersom tidningen Språk har en engelsk frågespalt, är engelskan numera en dialekt i Sverige. Själv klarar han inte av att översätta a good read eller pageturner. De svenska översättningarna ett bra läs, respektive sidvändare/bladvändare låter i hans öron omöjliga. Jag vet inte om Thente är tvåspråkig och hör nyanser som jag inte hör, men enligt min åsikt  är de helt i klass med de engelska uttycken. Engelskan är helt enkelt tolerantare mot nybildningar och de har inget häftigt utländskt språk att låna ord från för nya företeelser utan måste bilda dem själva. Som tur är har de ju latinet, som har blivit en naturlig del av det engelska ordförrådet och ordbildningssystemet. Förr sa man Omnia dicta fortiora si dicta latina (betyder ungefär att allt låter bättre om det sägs på latin), när bildade personer i England snobbade med latin på samma sätt som svenskar med mottot Everything sounds better in English gör med engelskan numera i Sverige.

De ungdomar jag undervisar är mycket misstänksamma mot ord som de inte känner igen. Det kan vara ålderdomliga ord, dialektord, fackuttryck, högtidliga ord eller helt enkelt ord som de av någon anledning aldrig har hört. Därmed vägrar de också att förstå något alls av våra grannspråk eftersom orden där skiljer sig lite från svenskan. Catharina Grünbaum skrev nyligen följande i DN:

”Den svenska obenägenheten att ta in ord från grannspråken är beklaglig. Medan danskan står öppen för vårt språk och norskan nära nog låter sig invaderas av det håller vi dörren stängd för grannarna. För engelskan däremot står den ständigt på vid gavel.”

Vad i all sin da’r är det som har gett svenskarna denna attityd?

Kristina Svensson

Hedemora

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Cecilia

19 mars 2008 09:09

Är 100% införstådd med Kristina Svensson. Undrar sedan lång tid tillbaka vad det är som gör att svenskar tycker att engelska är så mycket bättre och lättförståeligt än svenska. DNs På Stan-bilaga är ett utmärkt exempel på vad som sker när man tror att engelska är "coolare" för där behöver läsarna ju nästan lexikon för att förstå vad som menas, i synnerhet när engelska ord dyker upp helt i onödan! Men tanken är kanske att På Stan vänder sig till yngre läsare och redaktionen kanske känner att det vore fel att använda svenska i Sverige för då skulle dessa yngre läsare tycka att det var tråkigt och inte det minsta "coolt". Vem vet?!

 

Ylva

26 mars 2008 22:35

Jag hamnade här när jag sökte på Bengt Ohlsson. Han har rätt i att folk börjar prata som idioter med engelskspråkiga på fest.

http://ylvarosen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...