Alla inlägg under mars 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 mars 2008 18:56


(Detta är en presentation av en bok, som nyligen utkommit i Finland.) 


Visste Du att svenska var ett vardags- och förvaltningsspråk i Finland långt innan det blev det t.ex i Skåne? Det är hög tid att Du lär Dig varför svenska är ett officiellt och i många sammanhang i vardagen användbart språk även i Finland, den forna östra rikshalvan som avskildes från Svea Rike 1808–09.


Nyligen utkom den första kortfattade, lättlästa och heltäckande beskrivningen av det svenska Finlands historia. Den röda tråden är språkets ställning i olika sammanhang, den så kallade språkstridens uppkomst som en följd av nationalismens kraftiga utbredning, samt läget idag. Boken ”Svenska språkets vandring i Finlands historia” är skriven av amatörhistorikern och förra VD:n för Nordisk Industrifond, Reinhold Enqvist. Boken finns presenterad bl.a här och här.

 

Två av författaren nyligen publicerade insändare om språkfrågan i Finland hittar Du här. Hufvudstadsbladet (HBL) är världens största dagliga svenska tidning utanför Sverige. Några förklaringar: poisoppiminen = bortlärning/glömma aktivt; tulevaisuus on tahdon asia = framtiden är en viljesak; Suomen historian suuret myytit = De stora myterna i Finlands historia.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 mars 2008 20:34


Marcus Eriksson intervjuade Olle Josephson, chef för Språkrådet, för Sveriges Radios räkning den 18/3 - se vidare artikeln. Olle Josephson kommenterade bl.a regeringens e-postadresser på engelska:


"På tisdagsmorgonen tas slutbetänkandet i Språklagsutredningen emot av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Frågan är om hon i framtiden har kvar sin mejladress, som likt alla andra ministrars bara är på engelska i dag.

– Vilket ju signalerar att svenska inte är ett språk som duger för det svenska regeringskansliet att styra Sverige på. Jag tror nästan att detta är unikt i världen. Och det tror jag regeringen blir tvungen att ändra på när riksdagen har godkänt en språklag, säger Olle Josephson."


Flera medlemmar i Språkförsvaret har den senaste tiden påtalat att den nuvarande regeringen fortsätter den föregående regeringens praxis i fråga om engelskspråkiga e-postadresser. De svar som de har fått går ut på att en omläggning till svenskspråkiga eller tvåspråkiga e-postadresser skulle bli dyrt. 


Ja, det är mycket som är dyrt i den här världen. Vad har inte omläggningen av det svenska försvaret kostat? Den svenska försvarsmakten lär t.o.m sälja krigsmateriel med förlust. Med största sannolikhet skulle dock en omläggning av regeringens e-postadresser bara kosta en spottstyver jämfört med kostnaderna för den svenska krigsmaktens nya inriktning.  Det är nog något annat som fattas - viljan.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2008 19:10


I "aktum -Aktuellt vid Umeå universitet" nr 6/2007 berättar Jenny Signarsson att Umeå universitet förbereder en språkpolicy:


"Snart ska Umeå universitet få en egen språkpolicy, något som än så länge endast finns vid ett fåtal lärosäten i landet. En grupp har tillsatts som under hösten på rektors uppdrag ska ta fram förslag till en språkpolicy. Ordförande är Ingela Valfridsson. Syftet med språkpolicyn är att den ska tjäna som vägledning i frågor som rör språkanvändningen vid universitetet. Den ska tillämpas på alla verksamhetsgrenar: utbildning, forskning, samverkan, myndighetsutövning/

förvaltning och extern kommunikation. Eftersom en policy till sin karaktär är övergripande och visionär, kan dess riktlinjer behöva kompletteras

med ett handlingsprogram med förslag till konkreta åtgärder. En språkpolicy syftar dessutom – och inte minst viktigt – till att höja medvetenheten

om språk: Vilka språkval gör vi och varför? Vilken betydelse har valet? Vilka konsekvenser får det t.ex för studenternas kunskapsinhämtning om undervisningen sker enbart på engelska? Lär man sig lika bra på ett främmande språk? Hur påverkas studie- och arbetsmiljön och inte minst utbildningens

kvalitet? Vilka språkliga färdigheter behöver studenterna i svenska och andra språk? Frågorna handlar i mångt och mycket om en balansgång mellan en

önskvärd internationalisering och mångfald å ena sidan och bevarandet av det svenska språket å den andra."


Resten av artikeln kan du läsa här - scrolla fram till sidan 22.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 mars 2008 22:19


(Presentationen, som förkortats och bearbetats, har hämtats från Språkrådets webbplats.)


I sin doktorsavhandling ”Reklamiska. Guldäggsannonser 1975–2007” har Einar Korpus undersökt språket i 1 600 annonser som på olika sätt fått reklambranschens pris Guldägget 1975–2007. Under perioden har annonserna i genomsnitt blivit kortare, från 200 ord till 160 ord, men orden per stycke och mening har blivit lite längre; det är 10,6 ord per mening 1975–80 och 11,5 ord 2001–07. Reklamspråket uppvisar också en del intressanta särdrag.



Disputionen sker den 28 mars vid Humanistiska institutionen, Örebro universitet. Boken kan  också beställas därifrån. Läs mer hos Örebro universitet eller på Einar Korpus egen webbplats om reklamspråket, reklamiska.se. Avhandlingen är skriven på svenska med en sammanfattning på engelska.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


På Europafackets styrelsemöte den 4 – 5 mars i Bryssel talade Vanja Lundby-Wedin, LO-ordförande och dessutom ordförande för Europafacket (EFS), engelska hela tiden på mötet. Detta trots att tolkning både till och från svenska fanns att tillgå. Övriga nordbor – med ett undantag -  d.v.s finnar, danskar, norrmän och svenskar använde sina modersmål. Det fanns nämligen ytterligare en svensk, från Europeiska Byggnads- och träarbetarfederationen, som upprepade Vanja Lundby-Wedins beteende. Vanja Lundby-Wedin talade t.o.m engelska med de svenska delegaterna. Den ende som svarade på engelska var den nyss nämnde representanten. Det betyder att det ändå finns ett visst hopp.

 

Nu är Vanja Lundby-Wedin visserligen ingen officiell representant för Sverige, men hon är en ledande facklig representant och högt uppsatt i SAP. Därför måste man fråga sig: Vad ville hon egentligen bevisa? Att hon talar bättre, eller minst lika bra, engelska som svenska? Att tolkning är onödigt och någonting för språkliga dumskallar? Att alla representanter för Sverige i ”stora” sammanhang borde avstå från det lilla, betydelselösa svenska språket och i stället språka på det stora, internationella och globala språket engelska?


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 mars 2008 13:09


Tisdagen den 19/2 höll Fredrik Reinfeldt ett anförande i Europaparlamentet om Europas framtid. Det ligger utanför nätverkets kompetensområde att på något sätt ta ställning till innehållet, men vi konstaterar med tillfredsställelse att han talade svenska.


"I tisdags höll Fredrik Reinfeldt sitt anförande på svenska, som sig bör." (Rolf Gustavsson i "Självutplånande svenskt uppdykande" i Svenska Dagbladet 24/2 2008).


Rolf Gustavsson tillägger:


"Men simultantolkarna till de andra drygt 20 språken hade uppenbarligen fått ett bristfälligt underlag. Till pressrummet kom manus till talet först efter att det hållits och då enbart på svenska. När det så småningom dök upp på andra språk hade mina kollegor redan lämnat för dagen. "


Detta kan ju ha med ovana att göra. De officiella representanterna för Sverige har ju inte precis utmärkt sig tidigare genom att använda sig av svenska på viktiga eller större möten i EU-sammanhang.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 mars 2008 20:33

 I en artikel, "Har universiteta eit språkansvar?", i senaste numret av Språknytt tar Tove Bull, professor i nordisk litteraturvetenskap vid universitetet i Tromsö, upp vilken betydelse språkpolitiska riktlinjer inom högskolan har och om de är nog för att vända på utvecklingen mot allt mer engelska.


"Språkpolitiske retningslinjer
Den generelle språkutviklinga ved dei høgare utdanningsinstitusjonane våre med stadig meir bruk av engelsk har etter kvart fått Universitets- og høgskolerådet og fleire enkeltinstitusjonar til å utarbeide språkreglar som både skal ivareta internasjonaliseringa (les: angloamerikaniseringa) og ansvaret for norsk som akademisk språk. Mellom anna vedtok styret ved Universitetet i Tromsø nokså kortfatta, men etter mitt syn svært gode språkpolitiske retningslinjer førre året. Her heiter det m.a at undervisningsspråket normalt skal vere norsk, at samisk og norsk er likestilte offisielle språk ved Universitetet i Tromsø, og at engelsk eller andre språk kan brukast når det er fagleg føremålstenleg eller nødvendig. Dette blir nærmare presisert i særskilde avsnitt som gjeld undervisning, forsking, formidling og samfunnskontakt, og administrasjon og informasjon.


Parallellspråklegheit
I det relativt omfangsrike framlegget til språkpolitikk frå Universitets- og høgskolerådet, som kom i 2006, blir parallellspråklegheit nemnt som eit sentralt og overordna prinsipp for den språkpolitiske strategien. Parallellspråklegheit er derimot ikkje nemnt i dei mykje kortare retningslinjene som gjeld ved Universitetet i Tromsø. Det er likevel klart at felles for alle dei retningslinjene som finst, er ideelle førestellingar om at norsk og engelsk, og gjerne andre språk, skal brukast parallelt. Vi må gå ut frå at ein legg vekt på at norsk skal bevarast som vitskapleg språk, i alle eller dei fleste disiplinar, jamvel om det ikkje alltid blir eksplisitt sagt. Samstundes skal ein jo kommunisere med det store, internasjonale forskingssamfunnet, og da må ein bruke engelsk.


Så spørst det da om den viljen til parallellspråklegheit som blir uttrykt i desse språkpolitiske retningslinene, er tilstrekkeleg. Det første spørsmålet det er rimeleg å stille, er om retningslinene hittil har gjort noko frå eller til. Har det skjedd noka form for endring etter at dei blei vedtekne? Så langt eg kan sjå, er det lite som tyder på det. Trass i eksplisitte retningsliner og festtaleretorikk om verdien av norsk språk synest utviklinga gå sin skeive gang. Engelsken breier seg på kostnad av norsk, og etter som tida går, er akademia stadig meir truga av domenetap. Dersom det er rett at dei retningslinene som er fastsette, ikkje blir etterlevde, er forklaringa truleg å finne i (u)medvetne holdningar, gamle (u)vanar og interesseløyse. Vi kan gjerne hevde at universiteta våre er kulturinstitusjonar med eit klart ansvar også for norsk språk og kultur, og at vitskapleg tilsette i alle fag har ansvar for at norsk terminologi og norsk fagspråk blir vidareutvikla i eige fag. Det hjelper likevel lite kva som står i språkpolitiske innstillingar, dersom ein professor i t.d ikt slett ikkje ser poenget, eller aldri har tenkt ein tanke om at han eller ho også har eit ansvar for norsk terminologiutvikling.


I mange fag er språket i doktoravhandlingar eller andre vitskaplege publikasjonar eit ikkje-spørsmål, det er heilt sjølvsagt at det må vere engelsk. Om ein underviser på norsk, vil alt undervisningsmateriell likevel kunne vere på engelsk, og da vil den «norske» terminologien ein bruker, lett bli heileller halvengelsk. Dersom spørsmål om språk og språkval er spørsmål ein aldri diskuterer, aldri tenker på, ja, da seier det seg sjølv at det språkinteresserte kollegaer på t.d eit humanistisk fakultet finn på å meine om språkval i t.d naturvitskaplege fag, er heilt irrelevant. Og det betyr vidare at studentane i desse faga blir sosialiserte inn i ein medvettslaus språkkultur der det er heilt utenkeleg at ei doktoravhandling skal kunne skrivast på norsk. "


Läs resten av artikeln på Språknytt!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 mars 2008 16:11

För första gången har antalet utländska spelare i allsvenskan passerat den magiska 100-gränsen. I dag är de 106 stycken från 42 länder. Med allt fler utlänningar i lagen ökar också kraven på tränarnas språkkunskaper. Men först och främst ska de utländska spelarna lära sig svenska.


Läs mer om vilka språkstrategier tränarna och klubbarna har utvecklat mot bakgrund av denna nya situation i artikeln "106 utländska spelare i allsvenskan" i Dagens Nyheter!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4 5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Mars 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se