Alla inlägg under februari 2008

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 februari 2008 11:09


I dessa tider då förvånansvärt många tycker att det räcker med att lära sig engelska förutom svenska (eller något annat modersmål), kanske det det vore på sin plats att erinra om att det faktiskt går att lära sig många språk.


Den främste polyglotten lär ha varit Uko Masing, som anses ha behärskat 65 språk, tätt följd av Harold Williams och Ziad Fazah med 58 språk vardera.


Uko Masing (1909 - 1985), estnisk filosof, översättare, teolog och folklivsforskare, kunde fyra språk innan han inledde sina universitetsstudier. När han befann sig på toppen av sin språkliga kompetens, kunde han också översätta från 20 av dessa 65 språk. Han gav upp sin lärarkarriär under andra världskriget för att i stället skydda bl.a judar undan nazisternas förföljelser.


Harold Williams (1876 - 1928) föddes på Nya Zealand. I sjuårsåldern skedde det "en explosion i hans hjärna" och från denna tid utvecklades hans inlärningsförmåga, speciellt av språk, i ovanligt hög grad.  Han flyttade sedan till Europa och vistades länge i Ryssland. Han lärde sig ryska och flera andra språk, som talades i det dåtida Tsarryssland, och blev mer eller mindre expert på ryska förhållanden, kunskaper, som han förmedlade som journalist. Han slutade sitt liv  som ledarskribent på The Times i Storbritannien med utrikespolitik som sin specialitet.


Ziad Fazah, som föddes  i Liberia 1954, växte upp i Libanon, men flyttade sedan till Brasilien, där han fortfarande bor. Han har uppträtt i olika tv-program och bevisat sina språkkunskaper i samtal med modersmålstalare. Innan han ställer upp i en sådan språktest, brukar han be om en veckas förberedelsetid för att friska upp sina kunskaper i språk, som han inte har någon naturligt kontakt med. Han anlitas ofta som tolk, men försörjer sig huvudsakligen som språklärare och har bl.a undervisat i svenska.


Det är naturligtvis inte många som har denna exceptionella språkbegåvning. Jag har bara känt en kollega, som kunde nio språk. När jag träffade honom sist, var han i full färd med att lära sig ett tionde språk, fornturkiska, som sedan skulle fungera som en nyckel till en rad turkiska språk och dialekter.


Däremot tror jag att snart sagt varje människa ka lära sig två - tre språk utöver sitt modersmål. Det är i varje fall en inställning som statsmakterna i Sverige systematiskt bör uppmuntra.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 februari 2008 22:02

 

Den 21 februari utropades som den Internationella modersmålsdagen av UNESCO den 17 november 1999.  Dess firande erkändes formellt av Förenta Nationernas generalförsamling i den resolution, som proklamerade 2008 som det Internationella språkåret

 

Internationella modersmålsdagen uppstod som ett resultat av det internationellt erkännandet av Språkrörelsedagen i Bangladesh, vilken  hedrar minnet av ett antal universitetsstudenter i Bangladesh (tidigare Östpakistan), vilka dödades av den östpakistanska polisen och armén i Dacca 1952.


 På FN:s sex officiella språk heter den Internationella modersmålsdagen:  


  • اليوم الدولي للغة الأم
  • El Día Internacional de la Lengua Materna
  • 国际母语日
  • La Journée internationale de la langue maternelle
  • Международный день родного языка
  • International Mother Language Day

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 februari 2008 20:11


Så här kan en kurspresentation numera se ut:


"Interested in Scandinavian history?

 

Welcome to the course

 

The Viking Age in Northern Europe and along the Eastern Routes


 7.5 ECTS credits 


– Evening lectures on trade and towns, silver hoards and coinage, runes and rune-stones, pre-Christian religion and mythology, warfare and weapons, the formation of the Scandinavian kingdoms, Gotland, women in the Viking Age, the eastern journeys

– Studies in the Museum of National Antiquities (Historiska museet)

– Full-day excursion to Viking Age sites in the surroundings of Stockholm The course is given in English during the weeks 9–18, with registration and first lecture on Wednesday 27th February 18.00–20.00  


Place: Department of Archaeology and Classical Studies (Institutionen för arkeologi och antikens kultur), Stockholm University, Wallenberglaboratoriet, Lilla Frescativägen 7. 


Information and application: Lisa Hellsing, tel. 08-163418, lisa.hellsing@ark.su.se or by mail: Stockholms universitet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, 106 91 STOCKHOLM

http://www.archaeology.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=436"



Några frågor inställer sig:


1. Varför ges kursen enbart på engelska? Alla guider i Stockholm lär till exempel ha fått denna inbjudan. Enligt uppgift från en stockholmsguide kan alla guider i Stockholm svenska, men alla guider kan inte engelska. De senare är alltså uteslutna.

2. Varför bestämmer man inte undervisningsspråk utifrån kursdeltagarnas önskemål? Det är ju enkelt att ställa den frågan i samband med kurspresentationen. Förväntar man sig att majoriteten av kursdeltagarna kommer att ha engelska som modersmål eller inte behärska svenska? Varför inte låta kursdeltagarna välja undervisningsspråk?

3. Kommer all kurslitteratur vara på engelska, trots att det har skrivits massor om vikingatiden på de nordiska språken? Vilken nytta har kursdeltagarna av engelskan, när de ska försöka tyda eventuella runtexter?


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 19 februari 2008 10:15

 I en artikel i Politiken den 16/2 utgår Thomas Harder, översättare, författare och konferenstolk, just från sina erfarenheter som konferenstolk och skriver: 


”Når vi efter endt besøg forlod en afdeling, var der ofte en eller flere blandt personalet, der sagde til tolken: ’Tænk at kunne sprog, sådan som I kan’.

Det var venligt ment og venligt sagt, og da jeg havde hørt det nogle gange, var jeg efterhånden i stand til med velforberedt åndsnærværelse at replicere: ’Tænk at kunne gøre folk raske, sådan som I kan’.

Det var pænt og belevent af mig – og i øvrigt udtryk for ægte beundring for det arbejde og engagement, som jeg havde set på hospitalet – men det var også et diskret forsøg på at modarbejde en udbredt tilbøjelighed til at betragte dét at kunne sprog på et professionelt niveau som en gave, som nogle har og andre ikke har, i modsætning til f.eks det at være sygeplejerske eller læge, som åbenbart er noget, som enhver formodes at kunne lære, bare man gør den fornødne indsats.

Det er ikke bare et spørgsmål om min private forfængelighed. Det er i meget høj grad et sprogpolitisk – og dermed både kultur-, erhvervs- og uddannelsespolitisk – spørgsmål.

Et meget alvorligt problem i disse år er nemlig, at der i mange forskellige kredse og på mange forskellige niveauer mangler forståelse af, at professionel sprogbeherskelse er en ’hård’ kompetence på linje med alle mulige mere anerkendte tekniske eller merkantile kompetencer.

Sprog er med andre ord ikke noget, man ’bare kan’ – det at lære et sprog på et niveau, hvor det kan bruges professionelt, og at vedligeholde og videreudvikle det, kræver hårdt arbejde og systematisk uddannelse og videreuddannelse.

Man skulle tro, at det var noget, der ville være en voksende forståelse for i en tid, hvor der jo er almindelig enighed om, at kendskabet til fremmedsprog er en nødvendig forudsætning for at kunne klare sig – for at kunne konkurrere – i den globaliserede verden.

Men det er ejendommeligt nok ikke tilfældet.

Denne mangel på respekt for sprog som profession går i Danmark hånd i hånd med en stærk og bevidstløs tro på, at engelsk i virkeligheden er det eneste fremmedsprog, der er brug for.”
 


Bristen på respekt för ett professionellt förhållande till språk i Danmark går alltså hand i hand med en omedveten tro på att engelska är det enda främmande språk som behövs. Dessutom överskattar många sina kunskaper i engelska. Situationen är naturligtvis densamma i Sverige. En språkvetare har uppskattat den tid det tar för att lära sig ett annat språk än sitt modersmål perfekt, d.v.s på samma nivå som en modersmålstalare, till 40000 timmar. Om man utgår från att denna uppskattning är rimlig, så skulle det innebära en totaltid på knappt sju år, förutsatt att man använder språket i fråga sexton timmar om dygnet.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Av Nätverket Språkförsvaret - 18 februari 2008 21:50

 

Enligt utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni i dagens Dagens Nyheter inför regeringen en maxtid på tre år och nationella slutprov i sfi-programmet. Bristerna i svenskundervisningen för invandrare (sfi) är alarmerande. Nu tar därför alliansregeringen ett samlat grepp om problemet och presenterar i dag ett reformprogram med högre krav på både elever och utbildning. Regeringen inför obligatoriska nationella slutprov som ska börja användas från årsskiftet. Därtill får flyktingar och invandrare inte ägna mer än tre år för att slutföra sin sfi-utbildning, vilket kommer att öka studiedisciplinen och genomströmningen. Framöver kommer också den nationella inspektionen av sfi att förstärkas med ökade sanktionsmöjligheter. Det ska inte längre vara möjligt att använda sfi som en form av försörjning år efter år utan att få några språkkunskaper, skriver Björklund och Sabuni.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 februari 2008 21:58


Ett av de huvudförslag som EU-kommissionens expertgrupp nyligen lade fram, var att "de bilaterala förbindelserna mellan EU-länderna bör skötas på språken i de två berörda länderna och inte på ett tredje språk. I varje land bör det finnas tillräckligt många personer som kan det andra landets språk."


Detta är ett bra förslag, som bör stämma särskilt den svenska regeringen till eftertanke. Vi vill bara erinra om att den förre statsministern, Göran Persson, i samband med bilaterala förhandlingar med Frankrikes president ville prata engelska med Jaques Chirac, vilket naturligtvis denne avvisade. Persson tvingades tala svenska och använda tolk. Förmodligen förlorade Persson ingenting alls på detta, eftersom han näppeligen talar bättre engelska än svenska. Vid sitt första statsministerbesök i Finland talade Fredrik Reinfeldt engelska med Finlands statsminister, Matti Vanhanen. Det spelar ingen roll att det förmodligen skedde enligt Vanhanens önskemål.  Båda kunde i stället använt sina respektive modersmål och tolk i enlighet med expertgruppens förslag. Ingen tror väl på fullt allvar att det råder brist på tolkar mellan svenska och finska i vare sig Finland eller Sverige!


P.S Det går fortfarande inte att uppdatera Språkförsvaret, men nästan alla sidor fungerar.



Av Nätverket Språkförsvaret - 15 februari 2008 12:40

I det senaste numret av Universitetsläraren skriver Curt Isaksson i artikeln "Allt fler avhandlingar på engelska" att:


"I medicin och teknik skrivs i dag nästan inga avhandlingar på svenska vid de svenska universiteten. Engelskan stärker också sin ställning som avhandlingsspråk inom humaniora. Den engelska dominansen har blivit allt större de senaste decennierna."


Han presenterar också färska siffror:


"Cirka 87,5 procent av de avhandlingar som lades fram vid svenska lärosäten år 2006 var på engelska och knappt 12 procent av alstren skrevs på svenska. Skillnaden är stor mellan olika forskningsområden.


I medicin har engelskan dominerat det senaste halvseklet. År 2006 skrevs bara en handfull av cirka 250 avhandlingar vid Karolinska Institutet på svenska. I teknik är andelen engelska avhandlingar lika stor. På Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers var 94 respektive 98 procent av texterna författade på engelska...Från 1976 till 2006 ökade andelen engelskspråkiga avhandlingar i ekonomi från 34 till 80 procent."


Som jämförelse kan nämnas att andelen engelskspråkiga avhandlingar vid svenska lärosäten enligt Doktorandspegeln 2003 var 78 procent. Det är alltså fråga om en mycket snabb utveckling.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 14 februari 2008 12:01

Denna sida förtecknar c:a 300 danska och 300 svenska skällsord, som har ordnats i olika grupper. Ordlistan bygger på material, som har insamlats från ett stort antal danska och svenska diskussionssajter under perioden 30/11 - 9/12 2007. Materialet skildrar huvudsakligen språkbruket bland ungdomen.


Om man vill bygga ut sitt förråd av skällsord, rekommenderas denna sajt. Själv fastnade jag för "Din jävla myggtönt", eftersom konstruktionen är lite mångtydig. En ytterst liten tönt? Både mycket liten och töntig? Du kan inte ens vara tönt?


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7
8
9 10
11
12 13 14 15
16
17
18 19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se