I slutet av april startar SVT ett nytt nyhetsprogram på nätet. Programmet ska heta "Play Rapport" och programledare blir Claes Elfsberg. Dagens Nyheter intervjuade den 3/1 2008 Rapport-chefen Morgan Olofsson, som sade:

- "Play Rapport" kommer att skilja sig från vanliga "Rapport" genom att tittaren själv kan göra nyhetsvärderingen. Man kommer antingen att kunna starta programmet rakt av och låta oss bestämma vad som är viktigast eller göra det själv. Man kan också se hur andra tittare värderar nyheterna.

Det intressanta är naturligtvis programtiteln. Varför måste det heta "Play Rapport"? Därmed signalerar SVT att detta inte kan sägas på svenska utan måste sägas på engelska. Indirekt ger SVT sken av att engelska är ett mer innehålls- och nyansrikt språk än svenska.  Men blir något klarare av att ordet "play" används? "Play" kan översättas med bl.a spela, leka, framföra, spela mot etc. Ordet fångar inte alls funktionen att tittaren kan sätta samman programinslagen själv.

De lagar som reglerar SVT:s programverksamhet har antagits av Sveriges riksdag och verksamheten finansieras med licenspengar. När har riksdagen sanktionerat att SVT ska formulera sina programtitlar på engelska?

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Modersmålskredsen kommenterar idag förslaget om att göra färöiska till nationalspråk på Färöarna (se även gårdagens inlägg) på följande sätt:

"I Modersmålskredsen hilser vi forslaget velkomment, men håber dog ligeledes at færingerne fortsat vil forstå betydningen af og vægte gode danskkundskaber. Dansk er færingernes bro til Skandinavien ligesom svensk er finnernes. 

Det danske sprog er i disse år under afvikling i de tidligere kolonier, og sidste år kunne man således læse i aviserne at engelsk nu skal være det første fremmedsprog på Grønland, hvor det hidtil har været dansk.

Samtidig er dansk i Danmark alvorligt presset både på det leksikalske og det brugsområdemæssige plan, og man kan roligt sige at det aldrig tidligere har været så truet som et fuldgyldigt, samfundsbærende sprog.

Dette bør give os danskere alvorligt stof til eftertanke og blive anledning til at vi alle går i færingernes fodspor og passer langt bedre på sproget, sørger for at benytte det så rent, klart og godt som muligt i alle tænkelige sammenhænge og får en virkningsfuld sprogpolitik til værn for og udvikling af modersmålet."

Läs mera om språksituationen på Färöarna i "Utredning om sprogpolitiske initiativer og domænetab i færøsk".

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

(Förkortad text från nyhetstelegram)

Enligt ett nyligen offentliggjort betänkande med förslag om en officiell färöisk språkpolitik föreslås att färöiska i framtiden skall vara både det offentliga och nationella språket på Färöarna. Av utredningen framgår att färöiska skall användas i alla samhällsmässiga förhållanden och därmed också inom det färöiska rättsväsendet och den färöiska polisen, inom vilka det danska språket fortfarande ofta används.

Betänkandet föreslår därmed ett direkt brott med den nuvarande "hjemmestyreloven" mellan Danmark och Färöarna, vilken fastslår att "färöiska skall erkännas som huvudspråket på Färöarna, men danska skall läras gott och grundligt, och det danska språket kan likaväl som det färöiska användas i offentliga förhållanden".

Enligt Ritzau säger Árni Dahl, ordförande för den arbetsgrupp som utarbetat betänkandet, att även om det färöiska språket inte är hotat, är det hög tid att det beslutas om en officiell språkpolitik på Färöarna.

- Färöarna har hittills bara haft en inofficiell språkpolitik. Vårt betänkande föreslår att färöiska officiellt erkänns om nationalspråk. Det överordnade syftet är samtidigt att säkra det färöiska språket ställningen som det kompletta och samhällsbärande språket i alla samhälleliga förhållanden på Färöarna.

Det färöiska språket behärskas av bara 70000 personer i hela världen. Av dessa bor drygt 48000 på Färöarna. Enligt arbetsgruppens ordförande finns det generellt en stor vilja bland färöingarna att bevara och utveckla färöiskan. Men Àrni Dahl säger att det trots detta finns flera områden, där danska även fortsättningsvis kommer att användas på Färöarna. Se vidare olika versioner av nyhetstelegrammet i danska tidningar!

Källa: Ritzau Bureau.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Enligt denna engelskspråkiga sida är det dessa fyra fraser, som varje resenär bör känna till vart man än reser:

1) Var är mitt rum?

2) Var är stranden?

3) Var är baren?

4) Rör mig inte där!

Författaren tillägger: "Den sista frasen är ytterst viktig, speciellt om de första tre redan besvarats."

Jag får intrycket att författarens målgrupp är tämligen ungdomlig. Dessutom är jag tveksam till den fjärde frasen. Det beror ju helt på vem som rör en. Personligen har jag ett vackert minne från Singapore 1963, då en malajisk flicka klatschade mig i rumpan, när hon gående passerade mig. Hon överraskade mig fullständigt.

I varje fall har dessa fyra fraser översatts till 435 språk (varav en del utdöda), 242 dialekter och 40 konstruerade språk (inkl. rövarspråket) på sidan.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

(Texten är hämtad från Vetenskapsradions webbplats)

Svordomar har ingen plats i vårt dagliga tal - i alla fall enligt våra hjärnor, som faktiskt lagrar de här fula orden åtskilda från resten av vårt ordförråd. Det menar neurologer som undersökt strokepatienter med hjärnskador gjort dem oförmögna att prata, men som fortfarande kan svära. Enligt tidskriften NewScientist tror forskarna att svordomar lagras i höger hjärnhalva, medan resten av orden finns i vänster.

En av de mer kända strokepatienterna med den här bisarra åkomman var den franske 1800-talspoeten Charles Baudelaire, som blev utkastad av de nunnor som skötte honom på sjukhuset eftersom han envist fortsatte att svära åt dem hela tiden.

Programmet sändes den 3/1 2008, men finns säkert i 30-dagarsarkivet.

Denna nätdagbol är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I sin bok "Limits of Language" har Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, ritat upp följande märkliga språkkarta:

Man förstår bättre vad kartan avser att illustrera, om man läser bildtexten:

"Språk är mycket ojämnt fördelade bland världens länder. Kartan försöker fånga detta faktum genom att framställa varje land i en storlek som motsvarar antalet språk som talas i det. ...De tio rödmarkerade länderna är sådana där mer än 200 språk används. " (Egen översättning)

Papua Nya Guinea är med utgångspunkt från detta kriterium alltså en språklig supermakt. Se vidare Lingvistbloggen, Strange maps och Language Log!

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Språkrådet har publicerat nyordslistan för 2007. Hur många av dessa ord som kommer att överleva är en annan fråga. Vissa nyordskonstruktioner är fyndiga som till exempel "gåtåg", även kallad "vandrande skolbuss", men döm själva!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Jag hittade av en slump denna artikel, "Malmö högskola startar on-line-tidskrift på engelska", utlagd på Malmö högskolas webbplats och återger inledningen:

"Malmö högskola startar i vår en helt ny engelskspråkig tidskrift för kreativt skrivande och litteraturkritik, Shipwrights. Tidskriften kommer att publiceras på Internet två gånger om året och finnas länkad från en hemsida som lanseras i dagarna. Textbidrag till det första numret, som kommer ut i mars, tas emot från och med nu.

– Vi vill publicera och sprida de bästa, nyskrivna texterna på engelska, skrivna av författare med engelska som andraspråk eller av engelsktalande författare boende i Skandinavien, säger Darius Degher, poet och lärare i Creative writing och engelska på Malmö högskola och mannen bakom idén till Shipwrights.

Till tidskriften kommer även ett årligt pris att vara knutet, Conrad-Nabokovpriset. Alla som sänder in ett bidrag och har engelska som andraspråk är automatiskt med och tävlar. För att underlaget ska bli tillräckligt stort utses den första pristagaren inte förrän våren 2009.

Engelska som andraspråk

– Att ge ut Shipwrights ger oss dels en möjlighet att erbjuda en ”community” för den ständigt växande gruppen människor med engelska som andraspråk. Dels får vi en möjlighet att visa upp texter skrivna av elever på kursen Creative writing. Många av dessa håller mycket hög klass och det känns trevligt att kunna visa upp dem för fler, säger Darius Degher. "

Jag blir faktiskt misstänksam, när jag läser denna presentation. Ta Conrad-Nabokovpriset exempelvis! Både Joseph Conrad ( egentligen Teodor Józef Konrad Korzeniowski) och Vladimir Nabokov (egentligen Vladimir Vladimirovitj Nabokov) var båda författare, som övergick till att skriva på engelska. Conrad föddes i Ukraina, men bosatte sig senare  i England och inledde sin författarkarriär med att skriva på engelska, vilket var hans tredje språk. Nabokov skrev sin första romaner på ryska, men övergick sedan till att skriva på engelska i samband med att han flyttade till USA. Båda skrev naturligtvis en utomordentlig god engelska, men Nabokov hade tillräckligt med självinsikt för att konstatera att han "talade engelska som ett barn."

Vill Malmö högskola och Darius Degher uppmuntra till liknande språkbyten? Menar man att det är fel att skriva på sitt modersmål, t.ex svenska, som visserligen förstås av betydligt färre människor än engelska? Conrad och Nabokov var sällsynta språkbegåvningar och specialfall, som t.o.m flyttade till engelskaspråkiga länder, vilket förmodligen de flesta av kursdeltagarna i "Creative writing" inte kommer att göra. Borde det inte finnas gott om "communities" på nätet, baserade i engelsktalande i länder, för engelskspråkiga författare in spe? Normalt sett spelar väl inte heller en skribent, som har engelska som första språk och en skribent som använder engelska som andraspråk ens i samma division?

Är inte detta initiativ snarast ett exempel på kulturimperialism? Medveten eller omedveten låter jag vara osagt. Jag tror dock inte att British Council eller de amerikanska organisationer, som medvetet understödjer engelskans expansion, har någonting emot denna tidskrift - snarare tvärtom.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.