Den frågan väcks i en artikel i danska 24timer, som menar att det finns en risk för att de tre sista bokstäverna i det danska alfabetet kan vara på väg till språkkyrkogården:

"På internettet hedder ældrerådenes hjemmeside aeldreraad.dk, og Ærøs hjemmeside finder man på adressen www.aeroe.dk.

 

Den slags stavemæssige ændringer har det med at smitte af på resten af sproget. Derfor er de tre sidste bogstaver i det danske alfabet i fare for at glide ud af sproget, vurderer både Dansk Sprognævn og Institut for Fremtidsforskning.

 

'Æ, ø og å trues af både internationaliseringen og digitaliseringen af vores samfund. Hvis der ikke sker noget overraskende, vil de tre bogstaver givetvis forsvinde. Det kræver en indsats, hvis det ikke skal ske,' siger Johan Peter Paludan, direktør for Institut for Fremtidsforskning, der blandt andet efterlyser politiske initiativer.

 

Dansk Sprognævn følger udviklingen.

 

'Det giver en masse bøvl at bruge æ, ø og å i digitaliserede tekster, fordi de fleste computerprogrammer og styringssystemer er udviklet på engelsk. På længere sigt er det en trussel mod de særegne danske bogstaver,'siger Sabine Kirchmeier-Andersen, direktør i Dansk Sprognævn."

Nu är inte Danmark ensamt om att använda æ och ø - Norge gör det också. Bokstaven å används både i Danmark, Norge och Sverige. Det är naturligtvis synd att de nordiska länderna inte har kunnat enats om ett enhetligt alfabete. Danmark och Norge använder æ och ø, medan Sverige och Finland använder ä och ö. Finskan har, såvitt jag kommer ihåg, inget bruk för bokstaven å

Men samtliga dessa särnordiska bokstäver kan idag användas i nätadresser, eftersom alla de senaste versionerna av de viktigaste webbläsarna har inbyggt stöd för dessa. Värre är det med e-postadresserna.

De särnordiska bokstäverna kommer nog att överleva förutsatt att viljan finns.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Språkrådet publicerar teckenspråksfilmer om Språkrådet och dess verksamhet, om minoritetsspråk och vanliga frågor om minoritetsspråk. Filmerna finns utspridda, markerade med en symbol, på webbplatsen, men också samlade på en filmsida. Visning av filmerna kräver Quicktime, som är ett gratisprogram.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Fia Schelander uppmanade nyligen i Göteborgs-Postens "Grafitti" svenska artister att sjunga på svenska:

"Jag har aldrig förstått tjusningen med engelska, speciellt inte i musik. Jo, det är sant att musiken är bättre i USA och Storbrittanien men när vissa svenska band och artister skriver låtar på engelska för att vara säkra på att få hittar blir allting väldigt pinsamt! Dessutom finns det så otroligt många sångerskor och sångare som har världens sämsta engelska uttal och jag skäms när jag hör deras låtar.

Sen när blev vårt o så fagra modersmål fult och 'inte lika praktiskt när man skriver musik'? Det har skrivits musik på svenska i flera hundra år och folks ordförråd kan knappast vara större på engelska än på svenska! Det är ju bara idiotiskt."

Hon avrundar med:

"Det jag vill komma fram till är att vi borde vara stoltare över vårt språk, som egentligen är väldigt vackert."

Läs hela inlägget här!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Rymdbolaget grundades av den svenska regeringen 1972. Företaget ägs till 100 % av svenska staten och förvaltas av Näringsdepartementet. Men numera förekommer namnet Rymdbolaget endast i nätadressen och strövis på webbplatsen. I stället skyltar företaget nuförtiden med namnet Swedish Space Corporation. Webbplatsen är på både svenska och engelska, men de svenska sidorna är uppblandade med texter på engelska.

I paragraf 13.2  i Språkförsvarets utkast till språklag heter det att:

” Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”

Namngivning är en viktig symbolhandling. Den är så viktig att den inte kan överlåtas till ett enskilt statligt bolag, eller ens ett departement, att avgöra. Det är Sveriges riksdag som ska besluta om namngivningsprinciper.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Vid Södertörns högskola har en arbetsgrupp börjat arbeta med frågan om en gemensam grundsyn för språkanvändningen vid högskolan. Deras arbete ska till sommaren 2008 utmynna i en språkpolitik med tillhörande handlingsplan (se vidare webbplatsen). 

Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet vid Uppsala universitet diskuterar att anta en språkplan delvis baserad på teknisk-naturvetenskapliga fakultetens (se detta protokoll av den 7/11 2007).

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

 

I Skolledaren nr 1/2008 har Johan Tollgerdt skrivit en artikel, som tar itu med illusionen att man kan behärska engelska lika bra som en modersmålstalare om man lär sig språket som andraspråk:

 

”Det är en illusion att den som inte har engelska som modersmål men går i engelskspråkig skola kommer att nå en infödds språkbehärskning, säger den belgisk-schweiziske språkvetaren Claude Piron.

Många föräldrar önskar att deras barn får undervisning i alla ämnen på engelska från mycket ung ålder. En del skulle till och med vilja att "små språk som svenskan" (se fotnot), skrotas. Detta i tron att barnen så småningom ska kunna klara sig bättre i en allt mer globaliserad värld med motiveringen att man tror att engelskan kommer att vara det mest betydande språket även i framtiden.
- Visst är det bra med undervisning i flera språk. Men det måste inte tvunget vara i engelska. För om ett enda språk härskar på det internationella planet skapar det en ojämn balans när det gäller kulturellt och annat inflytande, hävdar den belgiskfödde men i Schweiz verkande språkvetaren och psykologen Claude Piron.”

  

Hela artikeln ”Samma nivå i engelska som en infödd – glöm det!” kan läsas här!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Redan 1940 skrev Sven Clausen, en dansk förkämpe för den mellannordiska språkförståelsen:

"Det kan falde trangt at prædike imod sprogforbistringen her i Danmark. Fremmede gloser har vi altid redebont ført ind i sproget. Men de skulde være rigtig fremmede! Svenske eller norske ord var så nært beslægtede med vore egne, at vi for enhver pris ikke vilde have dem indenfor vore døre. Citeredes endelig en glose fra et andet nordisk mål, blev den sat i gåseøjne. Modsat egentlige fremmedord. Kun de nordiske ord skulde gå med skralde, ligesom en spedalsk i middelalderen. Hot og swing og jazz gik ind i sproget uden modsigelse. Alsang derimod var svensk; og sprogøret reagerede. Man opponerede og vilde finde et rigtigt dansk ord. For svensk er blot en forskel fra dansk – og derfor forkert. Fremmedord noget andet end dansk – og derfor fint! Den reaktion foregår ubevidst; og alsangen fik vel bare lov at beholde sit navn, fordi vi alligevel fik gjort os klart, at det var fra et broderland, det stammede. Men vi skulde gøre os sådan noget klart lidt oftere. Jeg har ikke noget imod, at vi har ordene jazz og hot og swing som udprægede fremmedelementer i sproget. Heller ikke, at vi bruger ord som »bessermachen«. Men germanismens støtte, filologiske fremtrængen er en fare.

Det betyder noget, at vi ikke ganske langsomt glider ud af den nordiske kulturkreds. Og det gør vi, hvis ikke en bevidst, nordisk linie anlægges for udformningen af vort gloseforråd. De en gang fælles sprog løsriver sig fra hinanden. Samtidig lukker landene af for hinanden med hensyn til kulturel og åndelig påvirkning. Vi er på vej gennem de tyndslidte gulvbrædder ned i kælderen, hvor møddingen ligger. På vej ud af en fælles nordisk kultur, som gav fælles styrke til værn om hvert lands nationale særpræg."

Läs ett fylligare utdrag på Modersmålskredsen.dk

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

På bloggen "Spindlar fastnar inte i sina egna nät" skriver författaren om Avanzas senaste kampanj:

"Ibland läser jag DI:s nätupplaga. Avanza har annonsplats längst upp. Annonsen präglas av en makalöst irriterande och hundgodistuggande tax.

Det har faktiskt hänt att jag av ren och skär irritation lämnat sidan pga taxen innan jag läst färdigt.

Idag upptäckte jag vad man ville åstadkomma. Det är en lek med ord. "Get rid of the tax" står det. Har jag inte sett. Jag har bara sett den skabbiga taxen. Tanken är att man ska köpa kapitalförsäkringar för att slippa undan skatt. 

Det är bara att konstatera att reklam inte är lätt. Eller tillhör jag inte målgruppen."

Det känns skönt att veta att det finns fler som tycker att annonskampanjen minst sagt är långsökt.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Regeringen har idag utsett Ingrid Johansson-Lind till ny chef för Institutet för språk och folkminnen. Hon tillträder sin nya tjänst den 1 mars 2008.

Ingrid Johansson-Lind, som är född 1958, har examen från kulturvetarlinjen och mångårig erfarenhet av arbete med kulturfrågor på lokal, regional och statlig nivå. Johansson-Lind, som tidigare varit kultursekreterare både i Mariestads kommun och i Uppsala läns landsting, arbetar sedan drygt 10 år i Regeringskansliet. De senaste åren har hon varit chef för Kulturdepartementets samordningssekretariat. Se vidare Kulturdepartementets pressmeddelande.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Universitas Helsingiensis berättar i artikeln ”Tummen upp för Kina”, höstnumret 2007, om Kinas världsvida kulturella och språkliga offensiv:

 ”Landet grundar nu kulturella institut runt om i världen i rasande takt. I höst står Konfucius-institutet i Helsingfors klart, och intresset för Kina och språket är stort bland studenterna. Instituten vid Helsingfors universitet blir fler i september, när Konfucius-institutet inleder med fyra språkkurser och ett samhällskritiskt seminarium.” 

Det har gått snabbt alltsedan starten 2004: 

”Det nya Konfucius-institutet i Helsingfors är inte det enda i sitt slag. Det finns över 150 institut världen över. Det är det internationella centret för kinesiskt språk, Hanban, som ser till att instituten grundas. Centret är underställt undervisningsministeriet i Kina. Det första Konfucius-institutet grundades 2004 i koreanska Seoul. Enligt Hanban är syftet med instituten att främja ett vänskapligt förhållande till andra länder och förbättra förståelsen av kinesiska språket och kulturen. Huvudkontoret för Konfucius-instituten finns i Peking. Namnet har institutet tagit från en av världens äldsta filosofer, Konfucius, som levde på 500-talet före Kristus.”

 

Det finns många som tror att ett språks spridning enbart beror på dess inneboende, påstått förträffliga egenskaper. Men detta är en naiv uppfattning. Den viktigaste orsaken till ett språks spridning är den makt som den stat, i vilket språket är nationalspråk eller huvudspråk, besitter – den må vara militär, politisk, ekonomisk eller kulturell. Dessa stater inser också vilken betydelse det egna språket har för att ytterligare stärka det egna inflytandet. Det har Spanien, Frankrike, USA/Storbritannien m.fl. stater tidigare insett och nu är det alltså Kinas tur, eftersom Kina seglar upp som den viktigaste konkurrenten till USA på den världspolitiska arenan. Därför satsar Kina för fullt på sina Konfucius-institut.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Johan Staël von Holstein har blivit utnämnd till ledamot i styrelsen för Statens kulturråd. Han kommenterar själv upphöjelsen och de efterföljande  reaktionerna på sin egen blogg:

"Det har, sedan jag blev utnämnd att sitta i Statens Kulturråd, skrivits ett 50-tal artiklar och lika många bloggar med mängder av kommentarer. 4 neutrala och 47 sågningar och det säger en del om den svenska journalistkåren. Den är alldeles för sossedominerad, de ljuger och förvanskar, de står oemotsagda till den grad att jag på allvar ifrågasätter hela den svenska demokratin och tryckfriheten. De får inte censurera, därför misskrediterar de liberaler som mig."

Språkförsvaret är en partipolitiskt obunden organisation, som värnar om det svenska språket och mångspråkigheten. Med tanke på Johan Staël von Holsteins hållning till det svenska språket som den framkommer i denna Metroartikel, måste jag verkligen ifrågasätta hans utnämning. Det ska mycket till för att kompensera denna inställning...

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Enligt en nyhetsartikel på Göteborgs universitets webbplats från den 14/1 är

"svenskan (...) minoritetsspråk bland de doktorsavhandlingar som läggs fram vid landets högskolor och universitet. Av de 2.759 avhandlingar som lades fram 2006 var endast var fjortonde skriven på svenska. Flera invänder mot utvecklingen med argumentet att risken är att forskarna skriver på en dålig engelska och att de därför inte står sig internationellt.

Enligt statistiken var alltså sju procent av avhandlingarna skrivna på svenska. Men det varierar stort mellan de olika vetenskapsområdena. Inom de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska vetenskapsområdena skrivs nästan allt på engelska. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området handlar det om cirka 50 procent."

Det är fråga om en accelerande utveckling. Enligt Doktorandspegeln 2003 uppgick andelen svenskspråkiga avhandlingar till 22 procent.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I bloggen "Not another planning blog” skriver Nina:

 

”Avanza har en kampanj ute nu med ett ganska högt uppmärksamhetsvärde: Get rid of the tax. Budskap som "Is your tax too big?" och "Too much taxes?" illustreras med överdimensionerade taxar. "

Det är jätteknäppt. Och ganska dumt. Men man kan inte låta bli att le. Och att korrigera deras svengelska. Och varsågod, en bearbetning. Mer än vad de flesta kampanjer kan skryta med.”

 

Som Cecilia Rydbeck skriver i ett brev till Avanza Bank heter inte hundrasen ”tax” på engelska utan ”dachshund”, ett direkt lån från tyskan. Skatter omnämns oftast i plural och är heller inte ”big”. På korrekt engelska borde det alltså heta: ”Are your taxes too high?” Man undrar vem skämtet vänder sig till. Inte gärna till dem med engelska som modersmål, eftersom ”tax” inte kan förväxlas med en hundras på engelska. Svenskar som inte behärskar engelska, c:a 25 – 30 procent, förstår heller inte skämtet. För de svenskar som behärskar engelska är det tveksamt om skämtet går hem. Återstår de som talar svengelska eller sysslar med aktie- och värdepappershandel eller arbetar inom reklambranschen. Ett internt skämt alltså.

 

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Hvad er en sprogpilot? En sprogpilot er:

• en praktiklærer/øvelsesskolelærer, der har fokus på nabosprog og inddrager nabosprogsdimensionen i undervisningen i grundskolen
• en ressourceperson, der kan hjælpe kolleger med at tilrettelægge nabosprogsundervisning og give gode råd om materialer og metoder
• en praktikvejleder, der kan bidrage til, at nabosprogsdimensionen får en plads i de lærerstuderendes praktik

Prosjektet skal resultere i at der uddannes 60 nordiske sprogpiloter rundt omkring i Norden.

En sprogpilot skal:

• fungere som aktiv formidler af nordiske sprog i grundskolen 
•  være en ressource og vejleder for kolleger i arbejdet med det nordiske stof og udvikle praktiske undervisningseksempler og metoder
• som lærerddanner bidrage til at sikre praksisdelen af nabosprogsmomentet i læreruddannelsen både kvalitativt og kvantitativt

Läs mer på Nordiske sprogpiloters webbplats!

Varför har inte regeringen och dess olika departement e-postadresser på svenska? Visserligen finns det ”neutrala” e-postformulär, där mottagaradressen inte framgår, på regeringens webbsidor. Men när regeringen och departementen besvarar e-post, framgår det att det är engelskspråkiga e-postadresser som gäller: primeminister.ministry.se, employment.ministry.se, finance.ministry.se, defence.ministry.se, integration.ministry.se, agriculture.ministry.se, justice.ministry.se, culture.ministry.se, environment.ministry.se, enterprise.ministry.se, social.ministry.se, education.ministry.se, foreign.ministry.se och adm.ministry.se.

Det tycks dock ha skett en förändring i fråga om e-postadresserna – sustainable.ministry.se (på den socialdemokratiska regeringens tid), det ”hållbara” departementet,  har ersatts av environment.ministry.se. Detta visar ju att det går att ändra på e-postadresserna.

Finns det något särskilt skäl till att departementen inte skall använda e-postadresser på svenska? I Danmark, Finland och Norge används de inhemska huvudspråken som bas för e-postadresserna. På vad sätt skulle det vara ett problem att använda både svensk- och engelskspråkiga e-postadresser? De flesta som kommunicerar med regeringen och de olika departementen gör det väl på svenska? Är tanken kanske att svenskan skall läggas ned som språk och ersättas med engelska? Och, i så fall, varför just engelska? Flera miljarder människor världen över kan inte vare sig tala eller skriva engelska.

Frågan om svenska i våra officiella organs e-postadresser är både en praktisk fråga för svenskspråkiga och en viktig symbolfråga för det svenska språkets ställning i svenskt samhällsliv. Det är tekniskt inget problem med att komplettera de nuvarande adresserna med svenska adresser, och förändringen får nu inte dröja längre! Regeringen har dessutom under 2007 gett en utredning direktiv om att svenskans ställning skall lagfästas och borde därför föregå med gott exempel.

Det skadar inte att kontakta den nuvarande regeringen och fråga varför den framhärdar i att använda engelskspråkiga e-postadresser.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.