Alla inlägg under november 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2007 23:47

I en krönika, "Hvorfor Bologna?" i Forskerforum nr 7/2007 diskuterar  Margrethe Søvik och Runo Isaksen bl.a motivet bakom  Bologna-processen:


"Da Bologna-deklarationen ble signert i 1999 av utdanningsministere fra den gang 29 europeiske land, var det ut fra en klar oppfatning om at høyere utdanning i Europa, til tross for store innbyrdes forskjeller, sto overfor en serie felles utfordringer. Én utfordring knytter seg til forholdet mellom arbeidsliv og utdanningssektoren. Store deler av næringsliv og offentlig sektor er helt avhengig av høy kompetanse, samtidig som stadig flere velger å ta høyere utdanning. Likevel er det ikke gitt at overgangen fra studier til arbeidsliv er smidig og heller ikke at ny kompetanse tas i bruk på en god måte.


En annen utfordring knytter seg til økende konkurranse på et globalt utdanningsmarked, konkurranse om studenter, ressurser og lærekrefter. I tillegg til konkurransen fra amerikanske universiteter, har australske universiteter i stadig større grad posisjonert seg internasjonalt. Også asiatiske institusjoner ønsker å posisjonere seg på dette markedet, og flere er i ferd med å utvikle engelskspråklige studieprogrammer.


Vi har i dag en situasjon hvor et stort antall europeiske studenter reiser til andre deler av verden, samtidig som Europa mottar langt færre studenter enn Australia og USA. Dette har skapt bekymring for at europeiske universiteter taper i kampen om studentene, både de europeiske og ikke-europeiske.


Et slikt tap ville ikke bare komme til å angå utdanningsinstitusjonene. Manglende attraktivitet på utdanningsområdet kan i neste omgang svekke utviklings- og innovasjonspotensialet i europeisk økonomi. Dette i tillegg til det kulturelle tapet en slik relativ svekkelse av europeiske utdanningssystemer ville innebære.


Bologna-prosessen må sees i lys av disse utfordringene, frembrakt av globalisering og overgangen til en mer kunnskapsbasert økonomi."


Men är det alldeles säkert att Bologna-processen var rätt väg att gå? Det bör också diskuteras.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 november 2007 16:40

Ja, varför ska den egentligen omnämnas i Språkförsvarets nätdagbok? Skälet är att på Astronomiguiden, som har 461 medlemmar, diskuteras dagligen allt inom astronomi, amatörastronomi, teleskop och mycket annat som berör ämnet astronomi. Poängen är att diskussionen sker på svenska, eller som en medlem skriver i forumet:


Jag är helt emot anglifieringen. När jag själv var i 15-årsåldern hade jag en bok av John Sanford, Stjärnboken, som var översatt till svenska. Visst, jag hade säkert både förstått den engelska och lärt mig ett och annat, men hade jag vetat att Camelopardalis heter Giraffen på svenska och inget annat?


Det här forumet är ett bra sätt att motverka anglifiering, ett annat sätt är att presentera fakta på svenska. Det behövs för det som kan vara svårt redan på svenska blir ju inte lättare på engelska, dessutom kan det främmande språket röra till vissa saker.”


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2007 11:54

Nyligen träffades språkvetare och representanter från svenska minoritetsspråk och -kulturer för att diskutera hur svenska minoriteter skulle kunna stödja varandra. Nätverket har initierats av professor Jarmo Lainio vid det finska centret på Mälardalens högskola. Nätverket räknar med att kunna inlemmas i EU-nätverket ”European Network to Promote Linguistic Diversity” (NPLD) och finansieras både nationellt och genom EU.


Läs vidare i Eurolangs nyhetsbrev!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2007 10:43

Niels Davidsen-Nielsen, ordförande för Dansk Sprognævn, kommenterar den

spridda myten att engelskan skulle innehålla så många fler ord än andra språk, exempelvis danska eller svenska.


Fråga: "Hvorfor er der mange der tror at der er flere ord i engelsk end i dansk?


Svar: Der er i hvert fald to forklaringer på at mange tror at der er flere ord i engelsk end i dansk.



Den første forklaring er at engelsk er et verdenssprog der tales af mindst 750 millioner mennesker, mens dansk kun tales af cirka 5 millioner mennesker.


Den anden forklaring er at det engelske ordforråd stammer fra to forskellige kilder, nemlig et germansk og et romansk sprog. Det betyder at man i mange tilfælde har to ord for den samme ting.


Fråga: Hvorfor er de engelske ordbøger større end de danske?


Svar: Markedsforholden avgør ordbøgernes størrelse.  Markedet for engelske ordbøger er væsentligt større end markedet for danske ordbøger. Engelske ordbøger kan altså komme i langt større oplag, og det betyder at der er økonomiske resurser til at medtage fx fagudtryk og fremmedord i ordbøgerne."


De fullständiga svaren kan man både se och höra här.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2007 11:54

Torsdag 15. november inviterer Språkrådet til Språkdagen 2007. Arrangementet blir holdt i Vika kino, Ruseløkkveien 14 i Oslo, kl. 9.00–13.15



Språkdagen 2007 setter søkelyset på bruken av engelsk i det norske samfunnet, særlig innenfor universitets- og høgskolesektoren og næringslivet.


I Språkrådets utredning «Norsk i hundre!» fra 2005 er forskning og høyere utdanning og deler av næringslivet pekt ut som områder der norsk språk er under så sterkt press at det ikke er  selvsagt at norsk vil være i bruk på disse feltene i framtiden ved siden av engelsk. Språkrådet har derfor valgt å gjøre språket i disse viktige samfunnssektorene til hovedtema for Språkdagen 2007.


Konferansen blir åpnet av Tora Aasland, statsråd for forskning og høyere utdanning.


Blant innledere og paneldeltakere på konferansen er prorektor Haakon Benestad, Universitetet i Oslo, professor Tove Bull, Universitetet i Tromsø, rektor Torunn Lauvdal, Universitetet i Agder og professor Brit Mæhlum, NTNU. Fra næringslivet blir det innlegg ved administrerende direktør Finn Bergesen, NHO. Det blir presentert en meningsmåling om språket i næringslivet, og toneangivende personer fra Norden drøfter et nordisk perspektiv på globalisering og språkpolitikk i våre land.


Språkrådet tar sikte på å gjøre Språkdagen til en årviss foreteelse. Temaene vil skifte fra år til år.


Arrangementet er gratis og åpent for alle. Påmelding: tlf. 22 54 19 50, telefaks nr. 22 54 19 51 eller e-post post@sprakradet.no.


(Språkrådets webbplats 25/10 2007)


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 november 2007 20:20

I boken "Tro dom inte!" av Lars Karlander presenteras vad författaren kallar "moderna myter". En av dessa handlar om användningen av engelska. Författaren skriver: Engelska dominerar totalt bland utländska språk i Sverige. (...) Många föräldrar och barn tar för givet att så kommer det alltid att vara och bryr sig inte så mycket om att barnen ska få lära sig ett tredje språk (...) Men den som vill lära känna ett land eller ett utländskt företag på djupet måste fortfarande behärska det lokala språket. Om något annat språk än engelska skulle bli viktigt för vår handel så har vi brist på språkkunnigt folk. Och ser vi bakåt i historien så har det under århundradena växlat mellan olika språk. Vad är det som säger att engelska kommer att stå sig för gott.


Precis som Svenskt näringsliv (se föregående inlägg) pläderar författaren för att tyska bör bli ett viktigare språk i Sverige. Som läget är nu är ju tyska inte alls inne att lära sig, utan spanska är "modespråket" att välja inför språkvalet i sjätte klass. Han skriver: Varför bry sig om Tyskland? Tja, till exempel därför att Tyskland fortfarande är Sveriges största handelspartner och för att det är ett stort och mångfasetterat land som ligger nära oss. Däremot tror han inte på ryska, som en del skolor tydligen puffar för.


Susanne Ljung Adriansson 
Av Nätverket Språkförsvaret - 5 november 2007 11:51

Tyskland är Sveriges största handelspartner, samtidigt som allt färre skolelever läser tyska i skolan och allt färre tysklärare utbildas på universiteten. Därför uppvaktas idag utbildningsminister Jan Björklund (fp) av en delegation från det svenska näringslivet.


Med på uppvaktningen är bl.a Ewa Polano, ordförande i Stiftelsen svensk-tyska språkfonden - tyska för näringslivet och riskkapitalisten Björn Savén.


Källa: Jan Lewenhagen - Dagens Nyheter/Ekonomi 5/11 2007.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 november 2007 00:28


Svenska ska vara undervisningsspråket vid universitetet


Studentkåren anser att all undervisning och litteratur ska vara på svenska.

Engelska som undervisningsspråk kan vara positivt om man ser till att den ökar kommunikations- möjligheterna med personer från andra länder som arbetar inom det forskningsfält som utbildningen berör. Dessutom ger det en ökad tillgång av litteratur, som ofta är billigare än svensk facklitteratur eftersom den trycks i större upplagor och som också blir samma som studeras vid andra lärosäten vilket underlättar för en terminologisk samsyn.



Dock är undervisning på engelska bevisat bidragande till att studenterna lär sig sämre och blir mer passiva i undervisningen. Dessutom blir vetenskapen blir mer elitistisk och svåråtkomlig för den svenska befolkningen.

Med dessa argument som utgångspunkt beslöt fullmäktige på senaste sammanträdet att studentkårens åsikt är att svenska ska vara undervisningsspråk om inte särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl innebär att undantag kan göras om kursen ges för internationella studenter, om kursen är en språkkurs, om föreläsarens modersmål är engelska etc.

Dessutom anser studentkåren att alla avhandlingar ska ha en sammanfattning på lättläst svenska så att dessa görs tillgängliga för så många människor som möjligt.

 

(Uttalande från Karlstads studentkår 27/11 2006)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8
9
10 11
12 13 14
15
16 17 18
19 20 21
22
23
24 25
26
27 28 29
30
<<< November 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se