Alla inlägg under november 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 november 2007 11:50


Svenska Dagbladet publicerade idag filmstatistik för tredje kvartalet 2007. Statistiken visar att engelskspråkiga filmer dominerar totalt.


Filmländernas andel:


USA                    71,5 %

Storbritannien    18 %

Sverige                8 %

Frankrike             1,5 %

Danmark              0,5 %

Övriga                  0,5 %


De engelskspråkiga filmerna svarar alltså för en andel på 89,5 %. De svenska filmerna brukar normalt ha en andel på drygt 20 procent över ett år. Nedgången är förmodligen tillfällig, men alldeles oavsett om de engelskspråkiga filmerna står för 80 eller 90 % är deras dominans förkrossande.


Bland de 10 mest sedda filmerna under tredje kvartalet 2007 återfanns bara en svensk film, "Underbar och älskad av alla", på sjätte plats.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2007 22:54


En undersökning från Sheffields universitet för British Councils räkning bekräftar att britterna gör stora pengar på det engelska språket. Enligt den nyligen publicerade rapporten, "Global Value – The Value of UK Education and Training Exports", som bygger på den nämnda undersökningen, uppgick det samlade värdet på Storbritanniens (egentligen United Kingdom, Förenade kungariket, d.v.s Storbritannien och Nordirland) bildningsexport  till £28 miljarder 2003- 2004. Den var mer värd än både bankverksamheten och bilindustrin, enligt  British Council. Banktjänsterna drog in £19 miljarder under samma period, och bilindustrin £20 miljarder. Hälsovården tjänade £14 miljarder, konstruktionsverksamheten £7 miljarder och livsmedelsindustrin drygt £9 miljarder. Nordsjöoljan drar förmodligen fortfarande in mer pengar än bildningsexporten, vilket dock inte omnämns i denna presentation.


Rapporten ingår som ett led i Prime Minister's Initiative for International Education (PMI), som lanserades av Tony Blair 2006. Den första PMI:n startade 1999, vilkens huvudsyfte enligt British Council "var att öka antalet internationella studenter som följde en brittisk utbildning i insikt om deras betydelse för att befordra internationella relationer och ge Storbritannien långsiktiga politiska och ekonomiska fördelar". 


Det kommer absolut inte bli lätt för universitet och högskolor i övriga Europa att konkurrera med lärosätena i Storbritannien och Irland med hjälp av engelskspråkiga utbildningar och kurser. Ett viktigt aber i sammanhanget är naturligtvis att all undervisande personal inte talar eller skriver ”riktig” engelska. Omgivningen talar dessutom andra huvudspråk. Man kanske skulle konkurrera med något annat än engelska språket i stället?


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 november 2007 11:21

På Språkportalen sproget.dk kan man bl.a läsa om utvecklingen av danska svärord.


Fuck med varianterna fucked och fucked up är det svärord, som har gått mest framåt.

• 1995: fuck med varianter utgjorde 1 % av alla svärord.
• 2005: fuck med varianter utgjorde 23 % av alla svärord.


Det gamla "hederliga" sgu har tappat mark, men leder dock fortfarande.

• 1995: sgu utgjorde 49 % av alla svärord. 
• 2005: sgu utgjorde 27 % av alla svärord. 


Läs mer under rubriken "Bander unge mere idag end for tie år siden?" Det gör de säkert. Ungdomars svärande var ett problem redan på faraonernas tid och sedan har det bara fortsatt....


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2007 15:53


Hösten 2005 genomförde Utbildningsenheten vid Chalmers Studentkår en enkätundersökning om hur ett urval av studenter på Chalmers såg på det faktum att all undervisning på avancerad nivå (år 4 och 5) med start från och med hösten 2007 skulle bedrivas på engelska. Av 500 slumpvis tillfrågade studenter var det dock endast 196 som besvarade enkäten, vilket naturligtvis bör vägas in vid tolkning av resultaten.


Enligt studenterna hölls mindre än 25 % av föreläsningar, laborationer och handledningar på engelska. Däremot angav en majoritet av de svarande att 50 % eller mer av litteraturen var på engelska. På frågan hur studenterna såg på sina föreläsares engelsk- respektive pedagogiska kunskaper svarade de flesta att det var svårt att ge ett generellt svar på den frågan utan att det varierade kraftigt mellan olika föreläsare. De flesta angav dock ”varken bra eller dåliga” alternativt ”bra” som svar. Endast 5 % av de svarande trodde att det skulle bli ett stort problem för dem att läsa allt på engelska, 35 % svarade att det skulle bli ett litet problem och hela 60 % trodde inte att det skulle bli något problem överhuvudtaget. Dock var det många studenter som efterfrågade extra undervisning i engelska under de första tre åren, men de flesta ansåg att denna borde vara frivillig.


Enligt Utbildningsenheten gav resultaten av fritextsvaren en splittrad bild:


 ”Många lyfter fram bristerna i lärarnas engelskkunskaper. De är i allmänhet inte så bekymrade för egen del att inte klara studierna, däremot är de oroade över att lärarnas språkkunskaper inte är tillräckliga för att bedriva kvalificerad undervisning och är därför rädda att kvaliteten på utbildningen kommer att försämras. En del uttrycker också oro för att deras eget språk och förmåga att kommunicera sin kunskap kommer att försämras om de läser på engelska.


 En hel del studenter lyfter fram faran med att det svenska språket utarmas genom att man läser på engelska. De menar att majoriteten av de svenska studenterna kommer att arbeta i Sverige och att det är en stor kompetensbrist om man inte kan de svenska facktermerna, man behöver kunna båda. Ett par studenter anser att man på en svensk högskola borde få möjlighet att välja om man vill läsa sin utbildning på svenska. Någon föreslår att i de fall en kurs går fler än en gång på ett läsår vore det bra om den en gång hölls på svenska och en gång på engelska. 


Ett par studenter framhåller också att engelsk litteratur i allmänhet är betydligt dyrare än svensk och att de därför inte vill ha fler kurser på engelska.


En slutlig kommentar var att undervisning och litteratur på engelska ytterligare kommer att försvåra för studenter med funktionshinder i läs- och skrivförmåga samt studenter som redan har svenska som ett andra språk.” 


Fritextsvaren innehåller många vettiga invändningar. Det är inte studenterna, som driver på utvecklingen mot allt mer engelska på högskolan, utan högskoleledningarna, som i sin tur känner av hur vindarna blåser högre upp. Rapporten kan i sin helhet läsas här.


 Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2007 19:44

Under rubriken ”Doktorsavhandlingens utformning, tryckning, offentliggörande och spridning” skriver Medicinska fakulteten vid Lunds universitet att:

Doktorsavhandling skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en kort sammanfattning (sammanläggningsavhandling) av vetenskapliga uppsatser som den studerande har författat ensam eller gemensamt med en eller flera andra personer. Doktorsavhandlingen skall skrivas på svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska. Doktorsavhandling som inte skrivits på engelska, franska eller tyska skall innehålla en sammanfattning på något av dessa språk.


 Eftersom publicering av tidigare färdigställda delarbeten i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter innebär en kvalitetsgranskning anser forskarutbildningskommittén att sammanläggningsavhandlingar är att föredra framför monografiavhandlingar.


Svensk populärvetenskaplig sammanfattning

Rekommenderas starkt, dock inget krav.


Denna linje skiljer sig inte markant från den som Språkförsvaret givit uttryck för i sitt ”Utkast till språklag för Sverige”:


"§8.7. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar kan skrivas på svenska, danska, norska, engelska, eller annat främmande språk, främst tyska, franska och spanska. Dispens kan medges för annat främmande språk som har en etablerad vetenskaplig vokabulär."


När det gäller sammanfattningar anser vi inte att det räcker med en stark rekommendation:


"§8.8. En avhandling som skrivs på svenska eller annat jämbördigt språk enligt ovan förutom engelska, skall förses med en fyllig sammanfattning på engelska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd. En avhandling som skrivs på engelska eller annat främmande språk skall förses med en fyllig sammanfattning på svenska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd.”


I det rundbrev till samtliga universitet och högskolor som Språkförsvaret skickade ut den 8/7 2006 stöddes förslaget om en obligatorisk sammanfattning på svenska av alla lärosäten, som explicit besvarade denna fråga i rundbrevet. Det spelar mindre roll om sammanfattningen är på 2 – 5 sidor i enlighet med teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, 5 – 10 procent av avhandlingens längd som de norska språkkommittéerna föreslår eller i enlighet med Språkförsvarets förslag. Det viktiga med sammanfattningar är att det markerar en strävan att upprätthålla en svensk vetenskaplig vokabulär på en garanterad miniminivå.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 november 2007 15:36


Söndagen den 25/11 kl. 15.25 sänder Utbildningsradion ett program, "Ta inte bort språken från yrkesprogrammen",  i SVT1. I förhandsannonseringen sägs det: 


"Behöver en bilmekaniker kunna engelska? Det diskuteras ofta huruvida eleverna på yrkesförberedande gymnasieprogram behöver läsa kärnämnen som svenska, engelska och matte.


Man har fått för sig att en blivande bilmekaniker inte behöver läsa så mycket engelska eftersom de inte ska läsa vidare på universitetet. På Tyresö gymnasium tänker man precis tvärtom. Om eleverna inte klarar godkänt i kärnämnena så får dom inte göra praktik.


Gäster i studion är Sven Sölch, som är lärare i engelska och svenska på fordonsprogrammet, och Mathias Vesterberg som går tredje året på samma program."


Dessutom tycks "man" ha fått för sig att eleverna på yrkesprogrammen inte behöver läsa något främmande språk utöver engelska. Detta går inte bara emot EU:s målsättning om att alla medborgare bör lära sig två främmande språk utöver sitt modersmål; det är också uttryck för en förklenande inställning till elever, som inte går på de högskoleförberedande programmen. Vad är det som säger att det skulle finnas en så stor inlärningsklyfta mellan elever på teoretiska program och yrkesprogram, att de senare inte skulle klara av att lära sig ett andra främmande språk? Vad är det som säger att de senare i livet inte skulle vilja byta yrkesinriktning? Ju yngre man är, desto lättare är det att lära sig ett nytt språk.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 november 2007 14:17

 

Mikael Reuter, känd finlandssvensk språkvårdare, har i över 20 års tid skrivit språkspalter i Hufvudstadsbladet under rubriken Reuters ruta. I sina rutor behandlar han språkfrågor och språkliga problem av olika slag, från språkpolitik och allmänna språkvårdsprinciper till enskilda språkliga detaljer. Många av frågorna är allmänt svenska, medan andra är sådana som framför allt finlandssvenska språkbrukare ställs inför. Han tar också upp skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska i dag, till exempel framom i stället för framför, villa i betydelsen sommarstuga, lillajul om kvällen före första advent.

 

Ett urval av dessa språkspalter har tidigare getts ut i bokform 1992 och 1996. Under de drygt tio år som gått sedan den senaste boken har författaren skrivit över 270 rutor, av vilka mer än hälften ingår i den här boken, som har utgivits av Schildts förlag.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 november 2007 14:46


Språkvårdare från 22 EU-länder höll den 12–13 november i Riga sitt årliga möte inom nätverksorganisationen Efnil (European Federation for National Institutes of Language). Temat för överläggningarna var förhållandet mellan EU:s språkpolitik och nationell språkpolitik. EU:s politik är att alla ska lära sig sitt modersmål samt ytterligare två EU-språk. Från många länder sades att politiken har dåligt genomslag, även om den har stöd i många stater. Nästan samtliga stater såg en tendens: folk lär sig inte något annat främmande språk än engelska. Mötet antog ett uttalande som uppmanade EU att öka ansträngningarna för ett flerspråkigt Europa. Se också Efnils webbplats.


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5 6 7 8
9
10 11
12 13 14
15
16 17 18
19 20 21
22
23
24 25
26
27 28 29
30
<<< November 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards