Alla inlägg under oktober 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 oktober 2007 18:21

 I Forskerforum nr 6/2007 intervjuas en norrman, bosatt i Japan, som skall skriva en doktorsavhandling om musik - förmodligen på japanska:


"Japan har mer enn 90 universiteter, men bare seks av dem finnes blant de 100 øverste i Shanghai-listen over verdens beste akademier. En av grunnene til at ikke flere rangerer høyt, kan være at forskningen i landet nesten utelukkende foregår på japansk og er vanskelig å evaluere i utlandet. Morten Vatn har fått merke at japansk forskning i betydelig grad lukker seg mot omverdenen.
– Veilederen jeg har fått utpekt, snakker bare japansk, forteller stipendiaten. Nylig avsluttet han et intensivkurs i akademisk skriving som japanske myndigheter tilrettelegger for besøkende forskere og studenter fra utlandet.
– De vil at jeg skal forfatte avhandlingen min på japansk, men jeg har bedt om få bruke engelsk, forteller stipendiaten. Han har liten tro på at det kompliserte japanske universitetsbyråkratiet vil innvilge ønsket, og veien er lang fram til en ferdig doktoravhandling på japansk. Språket bygger på tre alfabeter med skrifttegn, hvorav alle kan brukes til å skrive alle ord. Til forskjell fra bruk av kasus – som følger fastlagte regler – er valget av skrifttyper på japansk avhengig av stilistikk, lesbarhet og standardkonvensjoner. Språkbarrieren har Vatn imidlertid tenkt å forsere, om han så skal ende som japaner.
– Jeg ser for meg en framtid i Japan. Her blir ikke engelsk forstått, og all vitenskapelig publisering foregår i japanskspråklige tidsskrifter, sier oslomannen, som har japansk samboer.
"


Man kan också dra den slutsatsen att Japan, världens näst starkaste ekonomi, klarar sig alldeles utmärkt med japanska som forsknings- och publikationsspråk. Engelskan är alltså inte en nödvändig förutsättning för en hög nivå på forskningen.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 oktober 2007 21:37


David Hume, en mångsidig skotsk filosof, som levde åren 1711 – 1776, skrev 1767, i och för sig mycket förutseende: 


Låt därför fransmännen triumfera över den nuvarande spridningen av deras språk. Våra solida och växande bosättningar i Amerika… utlovar en överlägsen stabilitet och varaktighet för det engelska språket.” (Översatt från David Crystal, ”English as a Global Language”, Cambridge University Press, andra upplagan, sid. 74 – detta avsnitt finns också på nätet )

 

Det är oklart om David Hume förutsåg det s.k amerikanska frihetskriget, som inleddes 1775 och avslutade 1783, men i varje fall fick han uppleva dess första år. När detta krig, som ledde till att tretton amerikanska kolonier frigjorde sig från det brittiska moderlandet, hade kolonialisterna inte ens slutfört den etniska rensningen av indianerna, särskilt inte inom de kolonier, som sedan skulle ingå i Sydstaterna. Det fanns knappt några kolonialister väster om Appalacherna och allt land väster om Mississippi-Missouri var okänt. Mycken etnisk rensning återstod, vilket är det säkraste sättet att sprida ett språk. Först mot slutet av 1800-talet var de sista indianstammarna besegrade. USA erövrade också stora, mexikanska områden i syd. Den nuvarande invandringen från Mexiko, vilken i stor utsträckning sker till tidigare mexikanska territorier, är på sätt och vis en fredlig ”återerövring”.

 

Det engelska språkets spridning i USA var alltså en mycket blodig historia. Man frågar sig om Hume vid något tillfälle skänkte förlorarna en tanke. Vilka dessa var – förutom fransmännen – var helt uppenbart redan på hans tid.

 

Per-Åke Lindblom

 

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 oktober 2007 10:07

Detta är ett utdrag från en artikel, som kommer att publiceras i nr 3/2007 av Budstikken.


"For mange andre nordboer er det meget svært at finde ud af, om danskerne taler om lager, læger, lejr, leger, laver eller lærere. De påstår, at det hele lyder ens! De siger også, at danskerne taler alt for hurtigt, at man ikke kan skelne ordene fra hinanden, og at danskerne altid sluger størstedelen af ordene. Er løsningen så, at vi i stedet bruger engelsk? Det mener jeg ikke. Det kan lade sig gøre at bruge de nordiske sprog. Men det kræver en ekstra indsats af alle: Både den, der taler, og den, der lytter. Denne artikel vil handle om, hvad der gør dansk svært, og hvad danskerne kan gøre for at afhjælpe problemet. For danskerne er nødt til at gøre noget, hvis man skal undgå at bruge engelsk i alt nordisk samarbejde!” (Karin Guldbæk-Ahvo: Tal skandinavisk – det nytter! Hvordan vi undgår at tale engelsk i nordisk sammenhæng).


Man kan trösta sig med att kinesiskan är ännu svårare. Rikskinesiskan, mandarin, har fyra toner. Beroende på ton kan t.ex ordet "ma" betyda "häst", "mamma", "bedövad" eller "skälla". Kantonesiskan lär visst ha sex toner...


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.




Av Nätverket Språkförsvaret - 13 oktober 2007 19:48

Ett antal medlemmar i nätverket Språkförsvaret har formulerat  ett "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan", som idag har skickats iväg till Utbildningsdepartementet, Utbildningsutskottet, Högskoleverket och Språklagsutredningen.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 11 oktober 2007 11:56

Enligt en notis i Svenska Dagbladet idag har ett 50-tal av landets kommuner lagt ner skolundervisningen i franska och omkring 20 kommuner har tagit bort tyska från schemat. Det visar en enkät som som tidningen Skolvärlden gjort.


En orsak är det minskande intresset bland eleverna. Förra året läste 22 procent av eleverna i nian tyska, jämfört med 34 procent år 2000, enligt statistik från Skolverket. Franska har inte minskat lika mycket i popularitet: från 20 procent till 15 procent på sju år.


Spanska är numera elevernas vanligaste språkval. 27 procent av niorna läste spanska förra året - en tredubbling sedan milennieskiftet.


Denna utveckling i fråga om intresset för främmande språk bland svenska elever går stick i stäv mot de uppskattningar av behovet av kompetens i främmande språk som görs. Detta framgick av konferensen ”Language mean business” i Bryssel den 21 september, vilken refererades av Språkrådet i går. Konferensen, där mängder av företag, branschorganisationer, handelskammare, språkvetare och politiker deltog, konstaterade att engelska fortsatt fungerar som lingua franca men att kunskaper i andra språk är helt avgörande för många företags möjligheter att konkurrera. Många företagsrepresentanter menade att man behövde förbättra engelskkunskaperna, men lika många ansåg sig behöva mer franska och tyska. Allt fler såg behovet av kunskaper i utomeuropeiska språk för att nå nya marknader, som kinesiska, arabiska och urdu. Läs mer i Eurolangs nyhetsbrev!


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 oktober 2007 22:32

Språktidningen nr 1/2007 innehåller en intressant och läsvärd artikel, "Lånord splittrar svenska språket", av Åsa Mickwitz, doktorand vid Helsingfors universitet. Hela artikeln kan läsas på Språkförsvarets webbplats. Hon avslutar debattartikeln med att föreslå följande åtgärdsprogram:


"De språkvårdande instanserna bör:

1. utarbeta svenska ersättningsord inom alla samhälleliga områden (ekonomi, medicin, juridik, sociologi osv.).
2. konsekvent genomföra omstavning av svårhanterliga engelska lånord, genast när lånordet kommer in i svenskan.
3. öka intresset för språkfrågor och höja svenskans status som språk. Påvisa att det är viktigt att ha ett modersmål och att kunna åtminstone ett språk som ett sådant!
4. motverka negativa attityder till svenskan som orsakar att svenskspråkiga hellre använder engelska (lånord) än svenska (ord).
5. utarbeta en språkvård som är mer normativ än deskriptiv – dvs. som i högre grad tar ställning till vad som är rätt och fel än ger rekommendationer utgående från språkbruket.


Den femte och sista punkten är utan vidare den viktigaste. Det vore synnerligen önskvärt att den svenska språkvården (i likhet med den finska och den isländska) inte lät språkbruket styra språkutvecklingen i så hög grad som nu. 


Om du har ont i benet går du självklart till en läkare, som förhoppningsvis inte ger behandling utgående från en behandling de flesta andra patienter fått, utan utgående från läkarens omdöme och sakkunskap. På samma sätt är det språkvårdens uppgift att med sin expertkunskap lindra det onda som engelskan orsakar svenskan. Annars blir svenskan halt för all framtid."


Förhållandet mellan kampen mot domänförluster och kampen mot inlåning av onödiga engelska ord är naturligtvis en viktig fråga att diskutera.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 oktober 2007 08:02

Budstikken nr 3/2007, som ges ut av Modersmålskredsen i Danmark, lämnar snart tryckeriet. Ur innehållet:


Karin Guldbæk-Ahvo: Tal nordisk – det nytter! Hvordan vi undgår at tale engelsk i skandinavisk sammenhæng.

Sagt og skrevet: Dansk – does it matter? (Jeanette Serritzlev).

Bent Pedersbæk Hansen: Strømfordeler og benzinpumpe. Om forsømmelsen af den danske begrebsdannelse.

Hanne Gullestrup: Ord der bedrager. En konsulents bekendelser.

Ny svensk tidskrift för språkvård. Anmeldelse af Patrik Hadenius (red.): Språktidningen (2007ff) (Helena Hesselmark).

Rundt om sproget. Anmeldelse af Helene Uri: Hvad er sprog (2006).


Tidskriften kan beställas här.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

  
Av Nätverket Språkförsvaret - 4 oktober 2007 20:52

Sveriges universitetskansler, Anders Flodström, har gjort sig känd för sin stora kärlek till engelska språket. I medierna finns en hel del att läsa om den saken, men i det här sammanhanget tar jag uteslutande fasta på ett uttalande han gjort i anledning av ett televisionsprogram den 13 september 2007, som han deltog i men som jag tyvärr inte såg.


I sitt uttalande, här kallat kanslerbullan, gör han gällande att "engelskan är nära att etablera sig som det globala kunskapssamhällets språk". Han säger sig stödja sin slutsats på (engelsk) statistik över vetenskapliga publikationer på engelska.Han hänvisar till någon "mätning" som skall ha gjorts men talar inte om vad det är som mätts. Möjligen är det fråga om något tal som anger, hur många vetenskapliga forskningsresultat som under en viss tid publicerats på engelska. Att det talet kan verka mäktigt är mer än troligt, men det riktigt intressanta för syftet att bedöma engelskans ställning i forskarvärlden är ju, hur många forskningsresultat av betydande värde som publicerats på annat språk än engelska. Det nämner kanslerbullan ingenting om. Troligen vet kanslern inte särskilt mycket om den saken.

 

Kanslern är jämnårig med det skede i europeisk kulturhistoria som kännetecknas av det amerikanska språkets genombrott under senare hälften av nittonhundratalet. Efter andra världskrigets slut vällde Hollywoodismens flodvågor in över Europa. Efter välkänt mönster från kulturhistorien blev språkpolitiken ett maktmedel. Det amerikanska imperiets framväxt påminner mycket om Romarrikets framväxt för två tusen år sedan. För romarna blev det kulturella maktmedlet latin, för amerikanerna engelska (amerikanska). Amerikanskan blev, inte i kraft några som helst språkliga förtjänster, utan till följd av USA:s militära och ekonomiska övermakt det superkulturella språket i Europa. Hela raden av europeiska kulturspråk ställdes åt sidan. Den amerikanska kulturskymningen svepte fram. Nu inföll för Europas del vad den finske filosofen Georg Henrik von Wright kallar "postmodernismens dekonstruktion av det västerländska kulturarvet".


 Kanslerns tankar om framtiden förefaller kortsiktiga. När han nämner "framtiden" verkar det röra sig om en tidshorisont på ett par årtionden (kanske kanslerns egen ämbetsperiod?). För språkpolitiska ställningstaganden behövs längre utblickar. Klart är att engelskans ställning i världen står och faller med det amerikanska kulturimperiet. Allt färre tror att USA behåller sin maktställning vid kommande sekelskifte. Ingen kan begära att kanslern skall veta något mer om den saken, men det skulle ha varit klädsamt, om han i sin bulla åtminstone kunnat antyda något om osäkerheten för framtiden och att det finns andra språk i världen som bara väntar på sin tur att få bli världsspråk.


Kanslern förklarar sig slutligen vilja medverka till ett seminarium som bland annat skall diskutera medel att, man tar sig för pannan, "stärka svenska språket". Det är överflödigt. Svenska språket klarar sig utan stöd bara försöken att rensa ut det från den högre undervisningen resolut stoppas. 


Fritz Åberg


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18
19
20 21
22
23
24
25 26 27 28
29
30 31
<<< Oktober 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se