Alla inlägg under september 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2007 22:37

I ett uttalande, "Engelska som undervisningsspråk - inte nationalspråk", på Högskoleverkets webbplats skriver Anders Flodström:


"I programmet Argument på SVT1 torsdag den 13 september deltog jag i en diskussion som kom att handla om engelska som nationalspråk istället för svenska. För att undvika missförstånd vill jag vara tydlig med att min åsikt naturligtvis är att det är svenska som ska vara Sveriges nationalspråk. Men däremot är goda kunskaper i engelska en förutsättning för att Sverige ska kunna hävda sig på internationell toppklass inom högre utbildning och forskning."


Det är bra att Anders Flodström distanserar sig från Marian Radetzkis uppfattning att Sverige ska byta nationalspråk till engelska. Men det går inte alls att utesluta att Anders Flodströms ensidiga fokusering på engelskan ändå bereder marken för en dylik utveckling. Mer om detta i ett annat sammanhang. Det är också bra att Anders Flodström vill starta en debatt, som tar sin utgångspunkt i "en realistisk omvärldsanalys". Vi är säkert oeniga om vad denna omvärldsanalys innebär:


"Högskoleverket kommer därför att under hösten anordna ett seminarium i samarbete med Språktidningen, Uppsala Universitet och förhoppningsvis Språkrådet. Syfte är att nå en gemensam omvärldsbild och utifrån denna diskutera framtiden för att stärka svenska språket där det ska vara starkt."


Språkförsvaret kommer naturligtvis att delta i denna debatt för att stärka svenska språkets ställning.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

  
Av Nätverket Språkförsvaret - 27 september 2007 22:15


Den frågan kommenteras i dessa uttalanden från en norsk och en dansk språkman: 


"[Om de skandinaviske sprogs overlevelsesmuligheder om 200 år:] Situationen er åben. Det jeg tror, er en direkte følge af hvad jeg mener om den vilje, den evne og den lyst som kommende generationer har til at slås for det norske sprog, til at tage den kamp for deres eget som de fleste ikke engelsksprogede lande nu står over for. Man kan være temmelig sikker på at nogle vil bukke under, andre ikke. Den politiske vilje og den kollektive handling afgør den sag. Mere er vanskeligt at sige".


Sylfest Lomheim, ordförande för Språkrådet i Norge. Här efter Helene Uri: Hvad er sprog (2006). Lomheims uttalande är översatt till danska.

"Det helt grundlæggende er at danskerne ikke synes dansk er noget det er værd at samle på, endsige kæmpe for. Det viser sig ved at vi er stærkt forbløffede når udlændinge vil lære at tale dansk og gør så lidt som muligt for at støtte dem i deres tåbelige forehavende. Hvad skal det dog gøre godt for? Og det viser sig ved at vi hurtigt indrømmer at dansk er næsten lige så grimt som nederlandsk som jo som bekendt (også) lyder som en halssygdom. Sjovt nok er det hverken den udbredte holdning i Holland eller Belgien - altså at nederlandsk er grimt”.


Frans Gregersen, professor i danska, i boken Hvad er så danskhed? (2005).


Liten dansk ordlista:


Evne = förmåga

Vanskelig = svår

Tåbelig = idiotisk, fånig

Hurtig = snabb, rask, kvick

Indrømmer = erkänna, medge

Sjovt = roligt, skojigt

 

(Citaten är hämtade från Budstikken)

 

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

  

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2007 11:55

Under hösten anordnar Vasamuseet en föredragsserie med namnet ”Tema: Språk”. Föredragen hålls tre onsdagskvällar, 3 och 24 oktober samt 21 november.

”Att tala på bönders vis”: Professor Jan Paul Strid, Linköpings universitet, föreläser om dialekternas roll i stormaktstidens Sverige. Under 1600- och 1700-talen fanns det så stora dialektskillnader att folk inte förstod varandra inom Sveriges gränser. Befälen kunde inte ta för givet att nyrekryterade sjömän förstod en order. Frågan leder in på hur språket i stort förändrats, i vad mån det funnits ett standardtalspråk i Sverige i gammal tid. Om dialektsplittringen i Dalarna var lika stor som på 1800-talet kan man fråga sig hur Gustav Vasa kunde elda dalkarlarna till uppror mot dansken på tinget i Mora.

Tid: Onsdag 3 oktober kl 18.00 Plats: Vasamuseet. Kostnad: Ordinarie entré 60 kr, studerande 40 kr.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 september 2007 12:41

...vid Lunds universitet. Grundutbildningen, som temporärt lades ned vid universitetet, har nu återupptagits tack vare en donation på 1,8 miljoner från Thora Ohlssons stiftelse. På en fråga i dagens Svenska Dagbladet  varför latin är så viktigt på 2000-talet svarar professor Anders Piltz:


"Därför att all undervisning och debatt fram till 1700 - 1800-talet fördes på latin. Om vi inte kan gå till källorna drabbas samhället av total minnesförlust. Och språket lever, det visar alla önskemål om översättningar vi får."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 september 2007 19:35

Allt går igen:


" ... Att en utlänning här i landet nyttjar sitt eget modersmål till
uppblandning med svenskan, kan förlåtas honom, och är kanske patriotiskt
av honom; men när en svensk så vant sig vid utländskt mål, att han,
hänförd av sitt dagliga bruk, framkommer därmed även mitt uppi svenska
samtal, då är det verkligen högst bedrövligt
." C.J.L Almqvist (1793-1866)


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 september 2007 20:57

Jag var på språkfestival i Köpenhamn lördagen den 15/9 2007. Arrangörer var Københavns Esperanto Klub och Det Grønlandske Hus, som också hyste festivalen, där företrädare för många olika språk och länder deltog på olika sätt. Huset var öppet från 11 till 17, men det fanns så mycket att välja på att man skulle ha behövt flera dagar!

På de övre våningarna hölls föredrag om språksituationen i olika länder, liksom presentationer av olika språk och prova-på-lektioner i dem. På nedre botten fanns en mängd utställningsstånd med info, hantverk och provsmakning, och en caféservering som ständigt fylldes på (man hade helt enkelt inte tid att gå ut på stan och äta!). Där framfördes också medryckande musik, bl.a klezmer och sång på esperanto. Dörrarna mot den lilla bakgården stod öppna; där kunde man sitta och lyssna på musiken, fika och prata.

Själv hörde jag bl.a Jørgen Christian Wind Nielsen från Modersmål-Selskabet, som berättade om språkpolitiken i Danmark just nu och jämförde med den i Sverige.

Mycket intressant var presentationen av esperanto av Ileana Schrøder, esperantoklubbens inspirerande prezidanto, samt efterföljande lynkursus (blixtkurs) i språket. Om någon till äventyrs hade trott att esperantister var emot språklig mångfald, fick de klart för sig att det är precis tvärtom. Esperantoklubben hade också en rolig (fast svår!) pristävling om språk.

Det var lätt att komma i kontakt med folk på festivalen. Vad som slog mig som positivt var den sköna blandningen, inte bara av människor från olika länder, utan också av personer i olika åldrar, och att alla trivdes så bra tillsammans.

Lokalen var också mycket lämplig för ett sådant här arrangemang: ett bortåt 200 år gammalt hus på fyra våningar, fint moderniserat invändigt och centralt beläget, ett hundratal meter från Rundetårn på gågatan Købmagergade, som utgår från Strøget.

Vore inte en sådan här festival något för Språkförsvaret att ordna, t.ex i Stockholm, och varför inte tillsammans med esperantister, Språktidningen m.fl.?


Michaël Stenberg

Malmö

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Av Nätverket Språkförsvaret - 16 september 2007 20:30

I en krönika (som inte är utlagd i nätupplagan ännu) i Svenska Dagbladet den 27/8 berättar Karin Ström om att hon bevistade Språktidningens releaseparty, att hon sträckläste premiärnumret och att alla, för vilka hon har återberättat innehållet, också har blivit intressserade av tidningen. Hon frågar sig varför:


"Varför? Är allt bara bara Fredrik Lindströms fel? Eller har vi svenskar fortfarande men av tidigare decennier där språkfrågor ansågs vara något som enbart putslustiga besservissrar ägnade sig åt, vilket skapade ett uppdämt behov hos svenska folket att idag vältra oss i etymologi och varför lejon inte kan vara rädda i singularis? 


Kanske har vi äntligen blivit frisläppta från det påtvingat avmätta och softa förhållande som bland annat tagit sig uttryck i en ständig ängslan att låta lillgammal och studentikos så fort vi försöker spänsta till språkdräkten lite..."


Jag tror inte att man skylla det uppblossande språkintresset på Fredrik Lindström; han har naturligtvis bidragit till det på ett förtjänstfullt sätt. Förklaringen är snarare en annan. Svenskans ställning i Sverige är inte lika självklar som den var ännu så sent som på 1980-talet. Dels har Sverige haft en omfattande invandring sedan mitten av 1970-talet, och därmed fått ett hundratal invandrarspråk på köpet, och dels - och viktigare - har användningen av engelskan expanderat kraftigt i Sverige de senaste två decennierna, fr.a inom högskolan, näringslivet, reklamen och massmedia. Svenska språket trampas helt enkelt på tårna. I alla länder, där ett språk, i synnerhet engelskan, tränger fram på andra språks bekostnad och hotar andra språk, kommer det en motreaktion. Denna motreaktion kan ta sig många uttryck, exempelvis i viljan att förhindra att vissa utrotningshotade språk helt dör ut, i ett ökad intresse för det egna språket, som Karin Ström beskriver, till att aktivt värna om det egna språket gentemot ett större språk, som hotar att beskära det förras domäner.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 september 2007 22:27

 Ann-Charlotte Marteus kommenterar i en tv-krönika i Expressen språkdebatten i Argument, SVT1, torsdagen den 13/9 2007 - se också föregående bloggtext:


"Ännu argare än den debatten (alltså föregående - vår anm.) var emellertid debatten om huruvida vi bör övergå till engelska i Sverige. Världen märkligaste idé, kläckt av världen argaste ekonom, Marian Radetzky. Säg 'I love you'  till någon - det kostar ingenting. Men att säga 'Jag älskar dig', det känns ju i hela kroppen. En övergång till engelska skulle kanske funka för homo economicus, men inte för riktiga människor. Och - en värld där ingen fattar Povel Ramel? I don't think so."


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< September 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se