Det första numret av Språktidningen är nu ute. Vi har inte hunnit gå igenom innehållet ännu, bara bläddrat som hastigast. Men utförandet är professionellt och layouten tilltalande. Vi önskar Språktidningen lycka till!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Helle Klein kritiserar Anders Flodström, Högskoleverkets chef, i en ledare i dagens Aftonbladet. Hennes kritik riktas huvudsakligen mot hans förslag att de nuvarande femton universiteten i Sverige bör bli fem storuniversitet. Den frågan är inte Språkförsvarets "bord", men vi noterar med tillfredstillsställelse ett litet nålstick hon utdelar:

"Som rektor för KTH har han också drivit att all undervisning enbart ska ske på engelska. Något som många med goda skäl har kritiserat."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Dansk Sprognævn anordnar ett seminarium på Københavns Universitet den 29 – 30/10 oktober 2007 om hvordan sprogteknologi kan understøtte sprogrøgtsarbejdet og de sprogpolitiske tiltag i de nordiske lande, og om hvad de nordiske sprognævn kan gøre for sprogteknologien.

Läs mera på Dansk Sprognævns webbplats – anmälan kan ske via e-post till Sabine Kirchmeier-Andersen sabine@dsn.dk.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Conference on Cultural and Linguistic Diversity är ett forum för forskningspresentationer och diskussioner kring ämnet språklig och kulturell mångfald. Uppbyggnad av och framtida arbetsuppgifter för Islands "World Language Centre" är ett annat tema. Hur man kan presentera språk med hjälp av dator- och vr-teknik är ett tredje.

Konferensen hålls 2–3 november på World Language Centre, Islands universitet, Rejkavik. Se vidare här  

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Dagens Nyheter kör just nu en serie texter om dialektord, som blötbröd, byssja, holians, kväsig, muntur, skvall, änna och så vidare. Dialektorden behövs, eftersom de uttrycker känslor och ofta har bestämda innebörder som saknas i riksspråket.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Statskontoret, uppenbarligen på uppdrag av Näringsdepartementet, har tagit fram en rapport "Joining up for regional development. How goverment deal with a wicked problem, overlapping policies and fragmented policies" (2007:2) på 222 sidor.

Björn Nyström, ordförande för kristdemokraterna i Stockholm, säger enligt Stockholm City den 6/8 2007 angående rapporten: "Omöjligt att förstå för någon med medelmåttiga kunskaper i engelska."

För vilka har egentligen rapporten skrivits? Inte för de svenska medborgare som har "medelmåttiga kunskaper i engelska" eller inga kunskaper alls. Enligt Statskontoret har "Rapporten ...skrivits på engelska för att möjliggöra kvalitetsgranskning av internationella bedömare." Samtidigt heter det i samma förord att det ingick i uppdraget att "bedöma vad som skulle vara lämpligt för svensk del". Det har tydligen inte alls föresvävat Statskontoret att den svenska allmänheten är den viktigaste kvalitetsgranskaren, speciellt som den ytterst sett också har finansierat rapporten med skattemedel. Ingenting hade hindrat Statskontoret att se till att rapporten hade skrivits på svenska med en utförlig sammanfattning på engelska, eller t.o.m gett ut den i två versioner, en svensk och en engelsk. Det vore mycket, mycket intressant att få veta hur många "internationella bedömare", som kommer att kvalitetsgranska rapporten. Kommer de att vara fler än det antal svenskar som utestängts från genomläsning av rapporten på grund av att den är skriven på engelska?

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

 I en krönika, "Hurra for den lille forskel", i Politiken den 11/8 2007 avslutarJørn Lund med följande ord:

"Det danske sprog lever og har det godt, hed en kronik, jeg skrev her i avisen som ganske ung. Den titel kunne jeg godt genbruge i dag, men der er brug for at styrke det på flere områder. Derfor er det godt, at et bredt spektrum af Folketingets partier, efter et første udspil fra Dansk Folkeparti, har sat sprog og kultur på dagsordenen, ikke for at bure os inde i et reservat, men for at sikre, at vi også kan have os selv med på de betingelser, globaliseringen har skabt.

Et sprogpolitisk udvalg arbejder sig i denne tid frem mod en rapport til almindelig debat og efterfølgende politisk behandling. Undervejs afholdes der på universitetet i Uppsala et debatmøde mellem Horace Engdahl fra Det Svenske Akademi og mig som leder af regeringens sprogpolitiske udvalg under overskriften: ’Der findes en særlig plads i helvede – for dem, der ikke tænker på deres sprog’. Titlen er valgt af den islandske arrangør, og den er sikkert dikteret af – en glæde ved sproget. Til helvede med sprogskumlerne! "

Citatet hittade vi på Budstikken. Observera att "tänka på" är dubbeltydigt i skrift på både svenska och danska.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Det rundbrev  som Språkförsvaret skickade ut den 8/7 2006 till alla universitet och högskolor i Sverige innehöll bl.a följande fråga:

 ”13. I Högskoleförordningen från 1978 infördes en regel att ett ”kortfattat engelskspråkigt referat” skulle tillfogas varje doktorsavhandling. Kravet är numera borttaget, men det är ändå praxis. Vad anser ni om det aktuella förslaget att engelskspråkiga avhandlingar ska förses med en sammanfattning på svenska på 2 – 5 sidor? ” 

Det hör till saken att den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet redan fr.o.m årsskiftet 2003 – 2004 hade infört regeln  att alla avhandlingar skulle innehålla 2 – 5-sidiga sammanfattning på svenska. Likaså hette det i Göteborgs universitets språkpolicy  från den 12/7 2006 att ”avhandlingar på annat språk än svenska skall åtföljas av (kortfattade?) sammanfattningar på svenska”.

Vad svarade då övriga högskolor, som uttryckligen besvarade just denna fråga? Samtliga svar kan läsas i sektionen Aktuellt/Språkstatistik.

Teologiska högskolan: ”Borde vara 8 - 10 sidor.”

Sveriges Lantbruksuniversitet: ”Det är bra med en svensk sammanfattning men den behöver kanske inte vara så lång.”

Högskolan i Gävle: ”Det förefaller rimligt att sammanfattning skrivs på svenska om avhandlingen är skriven på annat språk än svenska.”

Örebro universitet: ”Förslaget att engelskspråkiga avhandlingar skall förses med samman-fattning på svenska i enlighet med vad som redan beslutats av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser Örebro universitet vara efterföljansvärt.”

Högskolan Halmstad: ”Intressant förslag.”

Lunds universitet: ”Universitetet anser att det bör finnas ett kort referat på svenska kopplat till avhandlingar som skrivits på engelska.”

Henrik Rahm, ämnesföreträdare för svenska, Kristianstads högskola: ”Ett mycket bra förslag!”

Mälardalens högskola: ”Alla avhandlingar vid MdH ska ha sammanfattningar på svenska och engelska, och vi anser att det är rimligt att ha det även i fortsättningen.” 

Som synes fanns det ingen högskola som vände sig emot denna regel. Man kan t.o.m säga att det rådde stor samstämmighet i fråga om avhandlingssammanfattningar på svenska. Språkförsvaret har också i sitt utkast till språklag för Sverige föreslagit: 

”§ 8.8 En avhandling som skrivs på svenska eller annat jämbördigt språk enligt ovan förutom engelska, skall förses med en fyllig sammanfattning på engelska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd. En avhandling som skrivs på engelska eller annat främmande språk skall förses med en fyllig sammanfattning på svenska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd.”

Per-Åke Lindblom