Sommarens kanske mest intensiva språkdebatt utspelade sig på Aftonbladets nätsida. Den initierades av Alex Schulman genom blogginlägget ”Att tala skånska är att kräkas en smula” den 3/7 och har till dags dato kl. 18.49 lett till 598 kommentarer. Så här skrev han bland annat:

”Den här mannen "pratade" med samma diftonger och artikulationer som när jag kräks. Med det menar jag: tänk er att jag sitter i skräddarställning vid toalettstolen. Tänk er att jag kaskadkräks vilt och besinningslöst på grund av mycket dålig mat. Tänk er att jag mitt i detta vilda kräkande får för mig att kommunicera. Att småprata lite med den som står bredvid som håller mig i huvudet och klappar mig på axeln.

Då låter jag på pricken lik Roland Anderssons och hans fasansfulla skånska. När jag hör Roland tala så blir jag övertygad om att urskåningen, den första man som någonsin satte sin spade i den skånska myllan för 2000 år sedan eller så, var ett cp. Rejält utvecklingsstörd, alltså. Och denne urskåning lärde sina barn prata på det där konstiga, utvecklingsstörda sättet, och barnen lärde i sin tur sina barn att göra detsamma. Och till slut var det norm. Idag kräks hela Skåne.”

Argumentationsnivån motsvarar på sin höjd en mellanstadieelevs. Till och med ordvalet, som exempelvis ”cp” och ”utvecklingsstörd”, är hämtad från vissa mellanstadielevers vokabulär. Observera att jag inte vill generalisera och därför inte påstår att alla mellanstadieelever använder sådana uttryck. Det är alltså möjligt att Alex Schulman aldrig mentalt har lämnat mellanstadiet.

Frågan om en dialekt (och språk också för den delen) är vacker eller ful är naturligtvis fullständigt subjektiv. ”Skönheten sitter i lyssnarens öra”, för att travestera ett känt yttrande. De som tycker att en dialekt är ful, gör det oftast på grund av att de är ovana vid den andra dialektens ljudsystem, intonation eller ordval. Ju fler svenska dialekter man bekantar sig med, desto mer lär man sig uppskatta de olika dialekternas säregenheter. Personligen uppskattar jag de skånska dialekterna, trots att min ursprungliga dialekt är hälsingemål, efter att ha bott fyra år i Malmö på 70-talet. Om en dialekt är vacker eller ful, kan man egentligen inte diskutera. I värsta fall avslöjar man bara sin ignorans.

Det är sorgligt att Aftonbladet upplåter spaltplats åt en sådan fubbick (skånskt dialektord) som Alex Schulman.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Folkuniversitet inbjuder till ett seminarium med rubriken "Mycket goda språkkunskaper?" i Stockholm den 4/9:

"Välkommen till ett tankeväckande seminarium där vi ur tre synvinklar betraktar dagens tema. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av språkfrågor inom utbildning, rekrytering och arbetsliv. I anslutning till seminariet bjuder vi på lunch.

I dagens yrkesliv ställs mångskiftande och delvis nya krav på språkkunskaper. Hur ser dessa krav ut och hur påverkar de utbildningsväsende och yrkesliv?
       
När vi arbetar utomlands är engelska ett universalspråk. Det händer också allt oftare att engelska används i Sverige inom yrkesliv och utbildning. Men hur smarta är vi egentligen på engelska, trots att vi talar det flytande?
       
Idag saknas i många sammanhang ett gemensamt förhållningssätt när det rör språkkrav och nivåer. I platsannonser kan det t ex stå: ”Goda kunskaper i tyska är ett krav”. Vad innebär egentligen ”goda kunskaper”?

Talare: Anna-Malin Karlsson, Patrik Hadenius och Karl Lindemalm

Anna-Malin är docent vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Hon forskar om skriftanvändning och texter i arbetslivet samt om funktionell grammatik. Anna-Malin kommer främst att tala om sin forskning runt skriftanvändning i arbetslivet. Patrik är chefredaktör på nystartade Språktidningen, som bevakar språk och språkfrågor på både bredden och djupet. Patrik kommer att prata om sina egna erfarenheter av att bli dummare på engelska.Karl är huvudlärare i svenska på Folkuniversitetet och har jobbat med språktestning, nivåer och validering. Karl kommer att prata om Europarådets nivåskala som verktyg för att beskriva språklig kompetens.

Tid och plats
Kl. 09.30-12.30, Kungstensgatan 45. 

Anmälan
Vi bjuder på såväl seminarium som lunch! Men för att veta hur mycket mat vi ska bjuda på behöver vi din intresseanmälan."

Anmälan kan också ske direkt på Folkuniversitets webbplats.