Alla inlägg under augusti 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2007 20:53

"Det finns en särskild plats i helvetet för människor som inte bryr sig om sitt språk!"


Ett samtal mellan Horace Engdahl & Jörn Lund


Finns det en nordisk språkgemenskap värd att slå vakt om? Behöver även Sverige en kulturkanon liknande den i Danmark? Är språkpolitik lösningen för att bevara och stärka de nordiska språken? Inbjudna gäster är Horace Engdahl, Svenska Akademiens ständige sekreterare och Jørn Lund, direktör för Det danske Sprog- og Litteraturselskab.


Samtalsledare är Heimir Pálsson, universitetslektor i isländska.


Tid: Torsdagen den  6 september 2007 kl. 19.00

Plats: Ihresalen, Campus Engelska parken, Thunbergsv. 3 L i Uppsala.

Sexa. Välkomna!

 

Evenemanget ingår i Folkuniversitetets serie Språket i samhället.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  
Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2007 20:57

 I senaste numret av Sprog & Samfund kommenterar Jørgen Christian Wind Nielsen i artikeln "Dansk default - dansk daily" den aktuella språkpolitiska debatten i Danmark, eller rättare sagt avsaknaden av en sådan. I januari fördes en språkpolitisk debatt i folketinget, i februari arrangerade Modersmål-Selskabet och Forbundet Kommunikation og Sprog en tvärpolitisk debatt med alla folketingspartier representerade och i april tillsatte kulturdepartementet en arbetsgrupp, som skulle utreda behovet av en språklag. Han menar att arbetsgruppen inte lyckats med att föra ut debatten till den breda allmänheten och tillägger:


"Sproget tilhører folket, og uden et folkeligt engagement og en offentlig interesse er det svært at forestille sig, at der skulle brede sig en erkendelse af nødvendigheden af at pleje det danske sprog – især blandt de yngre medborgere.

Det vil gøre ondt værre, hvis der med et nyt sprogpolitisk udspil lægges op til en gentagelse af majonæsekrigen fra 80´erne, af kommakrigen fra 90´erne og den sprogpolitiske redegørelse fra 2003 – sprogpolitiske markeringer, der følges til dørs halvhjertet.


 Heldigvis er der i andre kredse en gryende erkendelse på vej om, at det i den sprogpolitiske debat ikke er tilstrækkeligt at fokusere på en parallelsproglighed mellem dansk og engelsk. En styrkelse af dansk og engelsk risikerer at svække Danmarks kulturelle udsyn og erhvervsmæssige muligheder. Nogle folkeskoler har fået tilladelse til at eksperimentere med engelsk før 3. klasse, nogle politikere foreslår i ramme alvor engelsk i børnehaven, alt imens tysk, fransk og andre store europæiske sprog er nødlidende i uddannelsessystemet og i samfundet. Dagbladet Information skriver, at 35 gymnasier tilbød latin på højniveau før gymnasiereformen, i dag kun et eneste. Sproglige og kulturelle ressourcer der bringes til landet i forbindelse med indvandringen – hvor konfliktfyldt det end måtte være – hældes ud med badevandet. Netop hjemkommet fra et ophold i Australien – et engelsksproget samfund – er det interessant at bevidne, hvor målbevidst der satses på andre sprog: Mandarinkinesisk, japansk, koreansk og i nogen grad tysk."

Per-Åke Lindblom


Liten dansk ordlista:


pleje = vårda, sköta; bruka

gentagelse = upprepning

heldigvis = lyckligtvis

udsyn = utblick, perspektiv

erhvervsmæssige = yrkesmässiga, näringsmässiga

i ramme alvor = på fullt allvar

i børnehaven = på dagis; i förskolan

netop = just, precis

kun = bara 


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2007 22:05

Sommarens kanske mest intensiva språkdebatt utspelade sig på Aftonbladets nätsida. Den initierades av Alex Schulman genom blogginlägget ”Att tala skånska är att kräkas en smula” den 3/7 och har till dags dato kl. 18.49 lett till 598 kommentarer. Så här skrev han bland annat:

 

Den här mannen "pratade" med samma diftonger och artikulationer som när jag kräks. Med det menar jag: tänk er att jag sitter i skräddarställning vid toalettstolen. Tänk er att jag kaskadkräks vilt och besinningslöst på grund av mycket dålig mat. Tänk er att jag mitt i detta vilda kräkande får för mig att kommunicera. Att småprata lite med den som står bredvid som håller mig i huvudet och klappar mig på axeln.

Då låter jag på pricken lik Roland Anderssons och hans fasansfulla skånska. När jag hör Roland tala så blir jag övertygad om att urskåningen, den första man som någonsin satte sin spade i den skånska myllan för 2000 år sedan eller så, var ett cp. Rejält utvecklingsstörd, alltså. Och denne urskåning lärde sina barn prata på det där konstiga, utvecklingsstörda sättet, och barnen lärde i sin tur sina barn att göra detsamma. Och till slut var det norm. Idag kräks hela Skåne.”

 

Argumentationsnivån motsvarar på sin höjd en mellanstadieelevs. Till och med ordvalet, som exempelvis ”cp” och ”utvecklingsstörd”, är hämtad från vissa mellanstadielevers vokabulär. Observera att jag inte vill generalisera och därför inte påstår att alla mellanstadieelever använder sådana uttryck. Det är alltså möjligt att Alex Schulman aldrig mentalt har lämnat mellanstadiet.

 

Frågan om en dialekt (och språk också för den delen) är vacker eller ful är naturligtvis fullständigt subjektiv. ”Skönheten sitter i lyssnarens öra”, för att travestera ett känt yttrande. De som tycker att en dialekt är ful, gör det oftast på grund av att de är ovana vid den andra dialektens ljudsystem, intonation eller ordval. Ju fler svenska dialekter man bekantar sig med, desto mer lär man sig uppskatta de olika dialekternas säregenheter. Personligen uppskattar jag de skånska dialekterna, trots att min ursprungliga dialekt är hälsingemål, efter att ha bott fyra år i Malmö på 70-talet. Om en dialekt är vacker eller ful, kan man egentligen inte diskutera. I värsta fall avslöjar man bara sin ignorans.

 

Det är sorgligt att Aftonbladet upplåter spaltplats åt en sådan fubbick (skånskt dialektord) som Alex Schulman.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2007 19:10

Folkuniversitet inbjuder till ett seminarium med rubriken "Mycket goda språkkunskaper?" i Stockholm den 4/9:


"Välkommen till ett tankeväckande seminarium där vi ur tre synvinklar betraktar dagens tema. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av språkfrågor inom utbildning, rekrytering och arbetsliv. I anslutning till seminariet bjuder vi på lunch.

I dagens yrkesliv ställs mångskiftande och delvis nya krav på språkkunskaper. Hur ser dessa krav ut och hur påverkar de utbildningsväsende och yrkesliv?
       
När vi arbetar utomlands är engelska ett universalspråk. Det händer också allt oftare att engelska används i Sverige inom yrkesliv och utbildning. Men hur smarta är vi egentligen på engelska, trots att vi talar det flytande?
       
Idag saknas i många sammanhang ett gemensamt förhållningssätt när det rör språkkrav och nivåer. I platsannonser kan det t ex stå: ”Goda kunskaper i tyska är ett krav”. Vad innebär egentligen ”goda kunskaper”?


Talare: Anna-Malin Karlsson, Patrik Hadenius och Karl Lindemalm


Anna-Malin är docent vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Hon forskar om skriftanvändning och texter i arbetslivet samt om funktionell grammatik. Anna-Malin kommer främst att tala om sin forskning runt skriftanvändning i arbetslivet. Patrik är chefredaktör på nystartade Språktidningen, som bevakar språk och språkfrågor på både bredden och djupet. Patrik kommer att prata om sina egna erfarenheter av att bli dummare på engelska.Karl är huvudlärare i svenska på Folkuniversitetet och har jobbat med språktestning, nivåer och validering. Karl kommer att prata om Europarådets nivåskala som verktyg för att beskriva språklig kompetens.

Tid och plats
Kl. 09.30-12.30, Kungstensgatan 45. 

Anmälan
Vi bjuder på såväl seminarium som lunch! Men för att veta hur mycket mat vi ska bjuda på behöver vi din intresseanmälan."

Anmälan kan också ske direkt på Folkuniversitets webbplats.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2007 22:05

Denna tänkvärda definition av ett språk, som pekar på att skillnaden mellan ett språk och en dialekt framför allt är politisk, rymmer en god portion sanning. Men vem föreslog definitionen?


Vissa menar att det var den amerikanske lingvisten Joshua Fishman. Det första skriftliga belägget stammar emellertid från Max Weinreich, en lingvist med jiddish som specialitet,  i en artikel i YIVO Bletter, vol. 25 nr. 1, januari-februari 1945, sid. 3 -18. Denne tar dock inte åt sig äran för definitionen utan hänvisar till en okänd åhörare på en av hans föreläsningar, som sökte upp Weinreich efter föreläsningens slut och just föreslog definitionen "a shprakh iz a dialekt mit an armey un flot".


Två franska lingvister, Antoine Meillet och Louis-Hubert Lyautey, som båda dog på 1930-talet, har också föreslagits som upphovsmän, men skriftliga källor saknas. Ytterligare information finns på Wikipedia och på denna sida.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 augusti 2007 22:06

Stockholm 20 augusti 2007

Ny tidning om språk

Underhållande reportage och bildande populärvetenskap samsas i unik språktidning.


I dagarna får de första prenumeranterna den nya Språktidningen. En tidning riktad till allmänheten och skriven i samma andra som tv:s Värsta språket och radions Språket. Med underhållande reportage, inspirerande artiklar och allmänbildande populärvetenskap hoppas redaktionen kunna befästa det stora svenska intresset för språk.


Första numret är på 84 sidor och innehåller bland annat artiklar om förbjudna ord, om vilka ord i ungdomsspråket som överlever och om nya konstgjorda språk. Där finns också artiklar om sumerisk språksnobbism och högskoleprovets könsaspekter. Till det kommer en språkhistoria av Fredrik Lindström och en brevväxling mellan Astrid Lindgren och Catharina Grünbaum om ordet spunk.


Språktidningen är Sveriges första breda populärvetenskapliga tidning som bara handlar om språk. Även internationellt sett är det unikt med en språktidning riktad till allmänheten.


– Men det verkar som om vi kommer rätt i tiden. Intresset för Språktidningen har varit fantastiskt stort redan innan den kommit ut, säger Patrik Hadenius.


Tidningen är tryckt i 15 000 exemplar och distribueras till drygt 6 000 prenumeranter denna vecka och kommer att finnas i handeln från och med nästa vecka.


Mer information om Språktidningen får du av chefredaktör Patrik Hadenius, som du når på 08-55110955. På www.spraktidningen.se/press finns bildmaterial att ladda ner.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.



Av Nätverket Språkförsvaret - 22 augusti 2007 22:59

Så här skriver arrangörerna:

"København Esperanto Klub følger op på succesen fra sidste år og laver sprogfestival, denne gang sammen med Det Grønlandske Hus. Sprogfestival er en fest for sprogmangfoldighed og international kommunikation, hvor sprog og folk er lige respekterede og på lige fod. Årets tema er således 'Modersmålene i en globaliseret verden'. Ideen om at lave en sprogfestival opstod i 1987, hvor den første festival gennemførtes i Toulouse, Frankrig. Siden hen er der arrangeret sprogfestivaler mange steder i verden. Men aldrig før sidste år i Danmark. "

Språkfestivalen äger rum lördag den 15 september 2007 kl. 11.00 - 17.00 på följande adress: Det Grønlandske Hus,  Løvstræde 6, 1007 København K.  Du kan läsa mer om festivalen här.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.
Av Nätverket Språkförsvaret - 22 augusti 2007 12:45

 Julia Chang Block, en amerikansk ambassadör, tar i en artikel, "Prepared to be a superpower?", i "The Globalist" den 1/12 2003 upp avigsidan med att tala ett dominant världsspråk:


”Amerikansk ignorans av världen utanför (bristande omvärldskunskap – min anm.) bleknar emellertid i jämförelse med vår ökända ’enspråkighet’. I november 2003 slog en artikel i Chicago Tribune på trumman för en nyligen publicerad undersökning av Modern Language Association för att 'språkboomen sveper igenom college'.


En närmare granskning fann emellertid att endast 1,4 miljoner amerikanska collegestuderande har registrerat sig för studier i främmande språk. Detta är det största antal amerikanska studerande som gått i språkklasser sedan föreningen genomförde sin första undersökning 1958.

 

Det betyder att bara 8,7% av den totala collegestuderandepopulationen i USA lär sig ett främmande språk. Och mer än 50% av dem studerade spanska.”  (Egen översättning)


Givetvis har dessa bristande språkkunskaper i USA både ekonomiska, politiska och militära konsekvenser. Språkkunskaper är t.ex en nyckelfaktor när det gäller inhämtning och värdering av underrättelser.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13 14
15
16 17
18
19
20
21
22 23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards