Direktlänk till inlägg 17 juli 2007

Stämmer självbilden?

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 juli 2007 22:25

Författaren Harry Bingham kommenterar i en artikel, ”Strong language”,  i Financial Times (8/1 2006) det faktum att 25 av de 50 av de mest översatta författarna i världen är engelskspråkiga enligt UNESCO:s Index Translationum.


Detta är märkliga fakta,” skriver han och fortsätter: ”Det är förvisso sant att indexet har skapats i en era av amerikansk hegemoni. Men det är alltför lätt att avfärda resultaten som enbart en återspegling av global ekonomisk makt.”


I stället försöker Bingham hitta förklaringen i själva språket, i engelskans inneboende egenskaper:


Det engelska språket är en märklig best. Ta bara dess rena kapacitet. Franska kan få ihop 100000 ord, tyskan kanske det dubbla. Det engelska språket kan å andra sidan räkna ihop åtminstone 500000 ord, och förmodligen hälften så många ytterligare. (Både ledande amerikanska och engelska ordböcker upptar en ordmängd på runt en halv miljon ord, men de förtecknar  inte alltid samma ord. Uppskattningar av överlappningen antyder en totalsumma på närmare en trekvarts miljon.)


Storleken betyder inte allt naturligtvis, men engelskan är också märklig på grund av dess sätt att bilda ord. Anglo-saxiska utgör språkets grundval och tillhandahåller nästan alla dess mest använda ord, men grundval är inte detsamma som mängd. Det är bara 25000 anglo-saxiska ord som används idag. Resten av den halva miljonen ord eller fler kommer från andra språk, i synnerhet franska och latin. Och detta ger engelskan en sällsynt och underbar elasticitet. Det kan vara jordnära när det behagar och högtflygande när det känner för det. Engelska är ett av de få språk i världen, med vilket man kan svära som en tysk och älska som en fransman.” (Egen översättning) 


Nu hör det till saken att UNESCO:s lista toppas av Walt Disney och att den innehåller engelskspråkiga barnboksförfattare, exempelvis Enid Blyton, liksom många bestsellerförfattare, typ Sidney Sheldon, Barbara Cartland m.fl., varav vissa är helt okända för mig. Det dessa författare har gemensamt är absolut inte ett rikt och varierat ordförråd  - utan motsatsen! Det är också märkligt att franskan, som bara har ett ordförråd på 100000 ord, tillsammans med latinet, kan stå för merparten av utlåningen av de 475000 ord, som inte är anglo-saxiska. Men kanske franskan har lånat ut en massa ord, som franskan inte fått tillbaka….

 

Faktum är att en engelsk dagstidning innehåller ungefär lika många ord som en svensk dagstidning och att en genomsnittlig engelsman har ett ungefär lika stort aktivt ordförråd som en svensk. Det har också gjorts en undersökning av antalet ord i Strindbergs respektive Shakespeares verk, vilken visade att Strindberg använde 119288 ord och Shakespeare 29006. (Fakta: Svenska språknämnden)

 

Vilken är egentligen förklaringen till att Strindberg använde fler ord än Shakespeare? Svenska språkets förmåga att bilda nya ord, ofta sammansättningar, en förmåga som det delar med andra germanska språk som de nordiska och tyskan (jag kan för lite om nederländska/flamländska, frisiska, afrikaans och jiddisch för att uttala mig om dem). Ta ”nurse” till exempel. På svenska bildas ordet genom en sammansättning, ”sjuk” + ”sköterska”, varvid också uttalet av det nya ordet förändras jämfört med de ursprungliga orden. Från två ord skapas ett tredje. Du kan dessutom utan problem säga ”en sjuk sjuksköterska” liksom ”en sjuk sköterska” (en annan slags sköterska). Utifrån ”sjuksköterska” kan nya sammansättningar, exempelvis ”sjuksköterskedräkt” bildas, men hur många av dessa sammansättningar kommer sedan att stå i en svensk ordbok?

 

Varje ord på engelska kan översättas till ett annat språk. Ta en schackterm till exempel: ”OTB- (”Over the board”) player”, som används för att beteckna en spelare som spelar mot en annan spelare ansikte mot ansikte över ett bräde (i motsats till en spelare som spelar korrespondensschack eller på Internet). På svenska och tyska är det enkelt att bilda orden ”närschackspelare” och ”Nahschachspieler”, som båda är genomskinliga och direkt förståeliga, medan konstruktionen ”nearchessplayer” är omöjlig på engelska. Den finns i varje fall inte. På franska måste man använda ett annat uttryck, ”joueur à la pendule” (”spelare vid klockan”), och på spanska ”jugador de torneo”

 

Förklaringen till engelskan språket dominans på översättningsmarknaden beror självfallet inte bara på den nuvarande amerikanska ekonomiska, politiska och militära hegemonin, som föregicks av en brittisk. Den har också historiska orsaker, nämligen att industrialismen först slog igenom i Storbritannien med åtföljande modernt förlagsväsen och press. Många av de första författarna i Storbritannien som Charles Dickens skrev följetonger i tidskrifter och tidningar. Eftersom Storbritannien tillsammans med USA bildade en stor hemmamarknad, kunde också många författare försörja sig yrkesmässigt på skrivande, fler än i Tyskland och Frankrike, som industrialiserades senare än Storbritannien.

 

Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 sept 08:00

Fästingen går under många namn i det svenska språkområdet. Bianca Holmberg reder ut frågan i denna artikel .   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 sept 08:00

(Öppet brev till SSM Fastigheter)                                           SSM Fastigheter Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ SVENSKA NAMN?   SSM Fastigheters namngivning på byggprojekt uppmärksammades i en stort upps...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 sept 08:00

(Texten är hämtad från Institutet från språk och folkminnens webbplats)   Onsdagen den 22 november anordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Språk och nationalism i vetenskapen. ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 sept 13:00

"Jag blev väldigt glad att konstatera att de flesta som kunde svenska var entusiastiska och beredda att prata svenska med mig".   De senaste åren har åter en intensiv debatt om det svenska språket blossat upp i Finland. Inte minst partiet Sannfin...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 sept 08:00

I Hjorthagen i Stockholm får nämligen ett nytt bostadsområde heta Bergsvåg. Dessutom ett vackert sådant i mina ögon och öron… faktiskt rentav lite poetiskt!   Per-Owe   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se